8 svar
351 visningar
Dkcre behöver inte mer hjälp
Dkcre 2708
Postad: 5 maj 23:01

Polynomdivision x = a

Hej..

På 4431 a) ska man ta x = a, dvs x = 2, och sedan lägga in i uttrycket för att se om resten blir 0, då vet man att man att uttrycket går att dividera med x-2. 

I 4431 b) då ska man inte ta x = a utan då ska man sätta in x = -a istället.

Varför.

Lika i en exempelfråga så står det visa att g(x) = x^5 + 32 har en faktor x+2.

Då står det i svaret att man ska notera att x+2 = x -(-2), och därför är det motiverat att sätta in x = -2 i uttrycket. Fattar ingenting.

Marilyn 4014
Postad: 5 maj 23:08

 

x–2 är noll när x = 2

x+2 är noll när x = –2

x–a = 0 när x = a

x+a = 0 när x = –a

 

så om a = –2 så är x–a = 0 när x = –2 osv

Dkcre 2708
Postad: 5 maj 23:10 Redigerad: 5 maj 23:10

Okej, så man är ute efter när det uttrycket blir 0? Vad säger det för någonting då?

Åh, och tack.

Marilyn 4014
Postad: 5 maj 23:14

Det är jättejättecentralt.

Om du har en funktion f(x) = x4+3x3-x+7

och du vet funktionens nollställen x = a, x = b, x = c, x = d

så kan du skriva f(x) = (x–a)(x–b)(x–c)(x–d).

Avbruten återkommer

Marilyn 4014
Postad: 5 maj 23:24

 

Detta är fundamentalt.

p(a) = 0         <=>    p(x) delbart med (x–a)

 

Dkcre 2708
Postad: 6 maj 20:36 Redigerad: 6 maj 20:41

Okej så när man väljer ett X så att nämnaren blir 0 så ser man om x-a är en faktor eller inte.

Får ställa upp det med några lättare uttryck för att se varför 

Marilyn 4014
Postad: 6 maj 22:26

Jag förstår inte riktigt vad du skriver om nämnare.

Utgå från ett polynom, t ex

p(x) = x3+2x2–3x–6

Du söker nollställena. Genom att prova dig fram ser du att x = –2 är ett nollställe.

Det betyder att polynomet är delbart med faktorn (x–(–2)) = x+2

Utför divisionen p(x) / (x+2)

Det ger x2–9 som är noll för x = ± roten ur 3

Så p(x) kan skrivas (x+2)(x+31/2)(x–31/2)

 

Poängen är att p(a) = 0 är ekvivalent med att divisionen p(x) / (x–a) går jämnt ut.

Marilyn 4014
Postad: 6 maj 22:36

Det är faktiskt roligare än så.

Tänk dig att du dividerar ett polynom p(x) med x–a. Nu behöver INTE a vara nollställe, utan du får resten R, dvs

p(x)/(x–a) = q(x) + R/(x–a)

Om du multiplicerar bägge led med x–a så får du

p(x) = (x–a) q(x) + R

Sätt in x = a

p(a) = 0 + R

Det är väl litet häftigt! Om du delar ett polynom med x–a så blir resten polynomets värde för x = a. 

Dkcre 2708
Postad: 7 maj 17:57 Redigerad: 7 maj 19:45

Jo men lite svårt :p 

Men förstår lite i alla fall, tack 

Svara
Close