råd/andra formuleringar på den fetmarkerade texten. ser något konstigt/upprepening får ni skriva!

  Ungdomar behöver läsa mer skönlitteratur

Föreställ er att ni vaknar på morgonen och det första ni gör är att ta upp mobilen. Sedan går ni till skolan, kommer hem och sätter er framför datorn eller mobilen igen. Plötsligt har hela dagen gått - och hur mycket tid har egentligen gått åt till en bok? 

Enligt Medimyndigheten 2024-06-17 använder 13-18 åringar skärmar sex till sju timmar om dagen.  Tänk på det, är det verkligen så vi vill använda en så stor del av vår tid? Tänk på hur mycket man faktiskt skulle hinna göra under den tiden. Man skulle kunna läsa flera kapitel i en bok, lära sig nya ord och få nya perspektiv. Det här är en utveckling som bör uppmärksammas mer eftersom ett sätt att minska vår skärmtid och samtidigt hålla hjärnan aktiv är att läsa. 

Jag står här idag eftersom jag tycker att vi behöver prata mer om den här utvecklingen. Skärmar är inte bara dåliga - de kan vara både roliga och lärorika. Men när de tar upp en stor del av vår tid riskerar andra viktiga aktiviteter att hamna i bakgrunden.

Därför anser jag att barn och ungdomar behöver läsa mer skönlitteratur. Inte bara för att böcker är underhållande, utan för att läsning tränar vår koncentration, utvecklar vårt språk och hjälper oss att förstå andra människor. 

För det första är läsningen angeläget för vår koncentrationsförmåga. När man läser en bok behöver man vara fokuserad på en text under en längre tid. I jämförelse med andra aktiviteter som till exempel ständiga scrollande mellan korta klipp på mobilen förutsätter läsning mer uthållighet. Regelbunden läsning utvecklar således förmågan till långvarig koncentration.     

För det andra kan skönlitteratur illustrera kunskaper och insikter om andra människor.

I artikeln Litteraturen lika farlig som livet självt säger Ingeborg att man får insikter för hur en person är genom att författaren  berättar hur den känner och tänker. Under läsningen får vi möjlighet att gå en mil i någon annans sko. Detta kan kopplas direkt till Hjalmars Söderbergs roman Doktor Glas . Genom boken får läsaren kliva rakt in i en annan människas förbjudna tankar och moraliska kval. Det uppstår en direkt reflektion över karaktärens svåra val. Detta ger oss förståelse för andras tankar, känslor och erfarenhet. På så sätt utvecklar den vår empati och samtidigt öppnar dörrar till nya perspektiv. 

En bok är som ett fönster, ju fler fönster vi öppnar desto fler perspektiv kan vi få. Detta är en central del i att utveckla kunskap eftersom kunskap handlar inte bara om fakta utan också om att förstå individen och samhället.

Ett vanligt förekommande motargument är att vardagen är så pass överfull av skolarbete och idrottsaktiviteter att läsningen oundvikligen prioriteras bort på grund av tidsbrist. 

Detta stämmer inte / Detta är en sanning med modifikation. Men det här argumentet faller på att läsning ses som ett tråkigt krav. I själva verket är läsningen motsatsen- det är ett välbehövligt verktyg för mental återhämtning. Genom att öppna en bok kan kroppen varva ner och koppla bort den press som skolan ger. Läsningen är alltså en investering i vårt eget välmående. 

Avslutningsvis behövs litteratur mer än någonsin för ungdomars koncentration, empatiutveckling och för att återhämta sig från en stressig vardag. En bok öppnar inte bara dörren till den nya världen utan också nya perspektiv och tolkning av livet. När mobilerna läggs undan får böcker och litteratur mer tid. Detta ger en chans till att stanna upp och tänka efter. En bok är ett fönster mot världen. Slå upp en bok i kväll, öppna fönstret och låt din värld bli större.  

‘