Rangordna utvecklad effekt i resistorerna
Hej, jag har följande uppgift att lösa men jag vet inte hur jag ska tänka kring b). Jag har på uppgift a) kommit fram till att I3 är minsta och I1 är största strömmen. Hur ska jag tänka sen på b)?
Jag har börjat men gissade mig fram, hade ingen motivering för jag vet inte hur man ska tänka
Strömdelning:
Är inte det tvärtom att I3 ska stå överst i dina beräkningar och I2 underst? Och jag förstår inte vad du har gjort :(
Strömmen är större vid lägre resistans.
Aa det förstår jag, men när man ska titta på effekten - jag tänker mig att man dels kan använda informationen från uppgift a) men också resistanserna. Jag vet dock inte hur
Du har ett kopplingsschema. Du vet resistanserna, så du kan räkna ut strömmen genom varje resistor. När du vet resistans och ström, knadu beräkna spänningen över varje resistor. När du vet ström och spänning, kan du beräkna effekten som utvecklas i varje resistor.
EDIT: Ajajaj, man hade inget värde på spänningen. I och för sig kan man kalla den t ex U och räkna ändå, men det blir lite bökigare än jag hade tänkt.
Hur ska jag beräkna strömmen om jag inte har spänningen :(
Som affe har visat så kan du beräkna I2 och I3 som en faktor gånger I1. Det gör att du lätt kan jämföra strömmarna även om du inte kan räkna ut ett värde på dem då du inte vet spänningen över systemet.
För att rangordna Effekterna använder du dig av strömmarna och att P=R*I^2. Då kan du uttrycka alla effekter som en faktor * I1^2 och kan därmed rangordna den från minst till störst.
AndersW skrev :Som affe har visat så kan du beräkna I2 och I3 som en faktor gånger I1. Det gör att du lätt kan jämföra strömmarna även om du inte kan räkna ut ett värde på dem då du inte vet spänningen över systemet.
För att rangordna Effekterna använder du dig av strömmarna och att P=R*I^2. Då kan du uttrycka alla effekter som en faktor * I1^2 och kan därmed rangordna den från minst till störst.
Jag förstår inte hur han har kommit fram till det.
I1 kan ses som den totala strömmen, men sen förstår jag inte kvoten
Han har använt strömdelningsformeln som är en formel som du alltid kan använda (ingår i alla formelsamlingar) som beskriver hur strömmen fördelas genom två parallellkopplade motstånd. Härledningen är lite för lång för att ta här men formeln är Det vill säga att strömmen förhåller sig till huvudströmmen som den andra resistorn förhåller sig till summan av resistorerna.
Jag har aldrig hört talas om den formeln tidigare. Och jag hittar den inte i min formelsamling, vad heter den så kan jag kolla upp det i registret .
Det här är de formler som finns i min formelsamling om ellära
Affe Jkpg skrev :Strömdelning:
Det finns bl.a. två grundläggande egenskaper i elläran som man måste lära sig:
* Spännings-delning
* Ström-delning
Här tillämpar jag ström-delning.
Affe Jkpg skrev :Affe Jkpg skrev :Strömdelning:
Det finns bl.a. två grundläggande egenskaper i elläran som man måste lära sig:
* Spännings-delning
* Ström-delning
Här tillämpar jag ström-delning.
Det ser jag som en kombination av U = RI och ersättingsresistansen för två parallellkopplade motstånd. Spänningen är densamma över båda motstånden.
Smaragdalena skrev :Det ser jag som en kombination av U = RI och ersättingsresistansen för två parallellkopplade motstånd. Spänningen är densamma över båda motstånden.
Resonerar du på liknade sätt om spännings-delning?
Man kan härleda formlerna för både spännings-delning och ström-delning.
Poängen är att snabbt kunna resonera sig fram till formlerna, utan att riskera att göra fel.
Gissar att spänningsdelning är en kombination av U=RI och resistansen för två seriekopplade motstånd? Jag har aldrig använt eller saknat de formlerna. Liknande i Ma2, det finns ett flertal formler som bygger på likformiga trianglar som jag sällan använder, eftersom det räcker att använda likformigheten.
Smaragdalena skrev :Gissar att spänningsdelning är en kombination av U=RI och resistansen för två seriekopplade motstånd? Jag har aldrig använt eller saknat de formlerna. Liknande i Ma2, det finns ett flertal formler som bygger på likformiga trianglar som jag sällan använder, eftersom det räcker att använda likformigheten.
Jag fokuserar på att lära elever enkla metoder, som leder till snabba svar på uppgifter. De flesta elever uppskattar vikten av detta tankesätt, eftersom dom förstår vad som krävs vid prov/tentamen.
Spänningsdelning och strömdelning, bör betraktas som baskunskap inom ellära på gymnasie-nivå.
Du och jag har olika metoder som vi tycker är enklast. Båda metoderna fungerar och är bra.
Fundera gärna över följande likheter och olikheter.
Spännings-delning:
Ström-delning:
Jag skulle behöva ha en formelsamling för att komma ihåg vilken av dem som skulle ha R1 i täljaren och vilken som skall ha R2 där. Med U=RI, parallellkoppling och seriekoppling förstår jag vad jag gör. Det betyder absolut inte att jag tycker att du tänker felaktigt, bara att vi tänker olika.
Smaragdalena skrev :Jag skulle behöva ha en formelsamling för att komma ihåg vilken av dem som skulle ha R1 i täljaren och vilken som skall ha R2 där. Med U=RI, parallellkoppling och seriekoppling förstår jag vad jag gör. Det betyder absolut inte att jag tycker att du tänker felaktigt, bara att vi tänker olika.
Du kan notera att nämnaren är lika i båda fallen.
Då återstår 50% chans att gissa rätt resistans ( eller ) i täljaren :-)
Prova då att temporärt sätta täljarens R-värde till noll.
Då bör det vara lätt att förstå om du gissade rätt!
