1 svar
130 visningar
Axel04 är nöjd med hjälpen!
Axel04 4
Postad: 23 apr 2020

Referatuppgift - Kurs i att våga tala

Jag har fått en uppgift i svenskan och undrar om det finns några fel (eller några svåra meningar eller saker som kan förbättras). Det står:

Skriv ett brev till din rektor. Argumentera för att din skola ska ge en kurs i att våga tala. Använd dig av artikeln “Evolutionen gjorde oss talrädda” för att stärka dina argument. Tänk på att referera samt att källhänvisa. Ge gärna andra exempel som stödjer din åsikt. Det kan vara något du sett, hört eller upplevt. 

 

Det här är det jag har skrivit då: 

 

Kurs i att våga tala 

Hej Ulrika! 20 - 2 - 2020 Brunn

Jag skriver till dig i syfte med att försöka uppmana dig att ordna kurser till oss elever i högstadiet att kunna tala inför publik.

Idag så är det viktigt att kunna tala inför personer, fast det är inte lika lätt för alla att kunna göra det. Att tala inför andra är något som många blir rädda för, och det kan ha varit bra en gång i tiden. Fast i dagens samhälle tycker många att det inte är en så stor fördel. Varför vi är rädda för att tala inför andra kan bero på flera saker. Det finns vissa förklaringar som syftar på att det är evolutionen som är orsaken. De menar då att vi har haft nytta av den rädslan såsom vi har haft nytta av att vara rädda för exempelvis ormar och lejon. Psykologiprofessorn Tomas Furmark säger “Att bli utstött hotade individens överlevnad. […] Rädsla för att prata i grupp kanske gör att man undviker dominanskonflikter.” Om man tittar på apflockar så ser man att det finns en dominant hane. Om någon annan då kommer och försöker ta dess plats och misslyckas kan det leda till att den blir utstött.

Tomas och hans kollegor gjorde en enkätstudie på Uppsala universitet så tyckte var fjärde person att det var “rejält obehagligt” att tala inför andra. Om man har talskräck och ska tala inför andra så får vår kropp ett påslag från den delen av nervsystemet som vi inte kan kontrollera med vår vilja. Det som händer då är att kroppen uppfattar situationen som en potentiellt farlig situation, och den förbereder sig då genom att öka pulsen, spänna musklerna, öka adrenalinet, svettas mm. Det är för att förr i tiden gynnade detta oss då vi exempelvis lättare kunde undvika att bli uppätna av andra djur, fast nu för tiden har vi inte lika bra användning av den vid de flesta tillfällen.

Idag är det också större press på att vi ska kunna tala inför andra. För att få ett jobb så måste man prata om sig själv och varför man borde få jobbet, om man då är nervös och osäker kan den du talar till se det som att du är mer oduglig för jobbet. Om man blir bjuden på en middag så finns det dem som inte vill gå därför att de inte vill tala inför de andra. Dessa krav på att vi ska kunna tala inför andra gör att många personer inte kan leva sitt liv så som de vill det. De kanske inte fick det där jobbet just för att de var osäkra, fast de skulle utföra jobbet galant.

Så vad kan man göra för att bli mer självsäker på sig själv och våga tala inför andra? Det första man bör veta är att det finns väldigt många sätt att träna upp sin talförmåga. Man kan välja att träna upp den helt själv eller gå och ta kurser och gå på möten är helt upp till en själv. Sen gäller det bara att hitta den eller de sätt som passar en själv. Om man väljer att träna upp sin talförmåga på egen hand så kan man göra det på olika sätt där också. Ett sätt som är ganska “traditionellt” är att tala inför sin spegel. Många kan då tycka att detta är larvigt eller fånigt fast det är ett bra första steg i att få självförtroende. Sen gäller det att träna inför större och större publik, “Man försöker träna i små steg.”

Det som många gör innan de ska tala är att man tänker på allt det dåliga som kan hända, vad händer om man svimmar, eller säger fel, eller tappar bort sig. Det är dessa tankar som gör att man mår ännu sämre inför att tala. Fast för att bli bättre måste man utmana sig själv och våga göra det som är läskigt.

Så om du kunde ordna kurser i att tala skulle många klara sig bättre i skolan och ha högre självförtroende om sig själva. Det skulle även hjälpa de i framtiden då vårt samhälle i dag kräver väldigt ofta att man ska vara en bra talare.

Med vänlig hälsning,
Axel Jahrner i 9D

 

Det är denna text som jag ska referera till: 

Evolutionen gjorde oss talrädda


Att vara rädd för att tala inför andra kan en gång i tiden ha varit en bra och viktig egenskap. Men i dagens informationssamhälle ställer det mest till problem.


Att tala inför en grupp är den vanligaste rädslan som människor upplever, enligt psykologiprofessor Tomas Furmark. Han har länge forskat om och undersökt människor som lider av social fobi och rädsla för att tala inför andra. När han och hans kolleger på Uppsala universitet gjorde en enkätstudie med 2 000 slumpvis utvalda svenskar tyckte en av fyra att det var ”rejält obehagligt” att tala inför andra.


Det finns olika förklaringar till att vi lider av talängslan beroende på från vilket håll man ser det. Det finns exempelvis evolutionära förklaringar om att vi är rädda för olika saker, som exempelvis ormar, eftersom vi historiskt har haft nytta av den rädslan. Ur ett sådant perspektiv kan det ha varit så att rädslan för att träda fram och ta plats i gruppen kan ha minskat risken för att bli utstött.


– Att bli utstött hotade individens överlevnad. Primater organiserar sitt sociala liv i

hierarkier. Rädsla för att prata i grupp kanske gör att man undviker dominanskonflikter. I apflockar finns det en dominant hanne. Det bygger på att de andra runt omkring ska vara undergivna.

 

Forskningen har också visat att man kan ärva skräcken att tala inför en grupp. Chansen att man ska ha tal ångest ökar om man har föräldrar eller andra släktingar med samma problem.


– Man har jämfört enäggs- och tvåäggstvillingar. Då har man sett att om man har en

enäggstvilling med social fobi är sannolikheten större att man själv har det. För att göra en uppskattning kan man säga att minst en tredjedel av problemet kan tillskrivas gener.

 

Det finns också något som kallas modellinlärning inom psykologin. Det betyder att man kan ärva ett beteende genom att observera andras, till exempel föräldrars, vilket även kan kallas ”det sociala arvet”.


Så vad är det som händer när man drabbas av talskräck?

 

– Man får ett kroppsligt påslag från det autonoma nervsystemet, den delen av nervsystemet som normalt inte kan påverkas med viljans hjälp, säger Tomas Furmark.


Reaktionen är densamma som när vi utsätts för en omedelbar fara och snabbt ska

mobilisera kroppens resurser för att antingen fly eller stanna kvar och slåss. Pulsen ökar. Musklerna blir spända. Blodet strömmar till de stora muskelgrupperna. Insöndringen av stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol ökar. Man svettas. Kroppen reagerar som om man hamnat i en potentiellt farlig situation. Det är en kvarleva från urtiden och knappast en reaktion som gynnar den moderna människan, menar Tomas Furmark.


En mer användbar reaktion för den som ska hålla ett anförande hade varit om hjärnan och det logiska, strategiska tänkandet, hade fått en skjuts. I stället blir det tvärt om. Man blir mindre klartänkt och glömmer vad man skulle säga.


Det är viktigt att bli medveten om de här mekanismerna och att träna sig på att övervinna rädslan, menar Tomas Furmark. Annars kan det hindra en från att leva det liv man vill leva.


– Det kan få väldigt negativa konsekvenser. Informationssamhället ställer större krav på att vi ska kunna framträda om man jämför med det gamla bondesamhället.

 

Han tror att det moderna samhället har medfört att de sociala fobierna till viss del har ökat, just för att det ställs större krav på att vi ska framträda och presentera idéer och tankar.


– Hur det nu är med den saken så leder det i alla fall till större handikapp i dag än för, säg, femtio år sedan.


Det kan handla om att man inte vågar prata på ett veckomöte, eller om att man inte söker en utbildning eller ett jobb eftersom man då måste hålla anföranden. Det finns personer som tackar nej till en middagsbjudning eller sociala sammankomster av rädsla för att de kanske måste säga något.


Det bästa som man kan göra för att bryta skräcken är att exponera sig för det obehagliga upprepade gånger. Varje gång trappar man upp svårighetsgraden något, säger Tomas Furmark.


– Man försöker träna sig i små steg. Om man är rädd för att prata inför en grupp kanske man kan börja prata hemma framför spegeln. Sedan kanske hålla anförandet för en anhörig för att därefter prata inför sina närmaste vänner. Man går små trappsteg mot den mest problematiska situationen.


Samtidigt ska man jobba med tankar och föreställningar kring obehaget. Vad är det man är så rädd för? Vad tror man ska kunna hända?


– Det finns en massa irrationella tankar, som till exempel att man ska svimma, vilket

extremt få personer gör. Man kanske visualiserar sig själv och tror att man ser patetisk ut, att man framstår som inkompetent.


Det är tankar som ska utmanas. ”Hur många gånger har det hänt att jag verkligen har svimmat?” I själva verket är det osannolikt att man gör det eftersom blodtrycket stiger av oron och spänningen.

 

Rädslan grundar sig också på att man tror att skräcken bara ska bli värre och värre. I själva verket är det bara i början av anförandet man får en ångesttopp. Sedan klingar ångesten av, helt enkelt för att kroppen inte orkar behålla stressen.


– Hur snabbt den klingar av kan variera, men fysiologiskt funkar det så. Det gäller alltså bara att hålla ut tills det händer.


När man har gjort det en gång gäller det att upprepa situationen. Man kan till och med behöva schemalägga övningarna.


– Man har kanske inte alltid tillgång till en fullsatt aula. Men principen är att man så ofta det går ska utsätta sig för problematiska situationer. Då går det lättare och lättare att hantera.


Det finns ”Våga tala”-kurser över hela landet. Vid social fobi brukar behandling med kbt, kognitiv beteendeterapi, hålla på 10–15 veckor. Det finns också självhjälpsbehandlingar i böcker och på internet. Det kan fungera för den som inte har så uttalade problem, menar Furmark.


Den som lider av talångest kan också be en läkare skriva ut blodtryckstabletter, så kallade betablockerare, som tillfälligt kan dämpa en kroppslig reaktion. Det är ingen långsiktig lösning, men kan vara en första hjälp.

 

Peter Letmark

 


Så här reagerar kroppen och hjärnan

Att se en publik kan trigga i gång reaktionen. Men förväntansångest kan vara lika stark. Det kan räcka med att du tänker att du snart ska gå fram.

 

Känslan av att man står inför ett akut hot leder till en överaktivering av amygdala i

tinningloben. En rad kroppsliga funktioner sätts i gång, kopplade till det autonoma

nervsystemet, som inte kan påverkas med viljan. Vi förbereds för att fly eller stanna och slåss.

Kroppen: Hjärtat slår snabbare, blodtrycket ökar, pupillerna vidgas och musklerna blir spända.

Hjärnan: Ångest och panik kommer, aktiviteten i hjärnbarken (kortex) minskar, man får svårare att tänka klart och att minnas.

 

Tre tips för att bli av med talångesten:

1. Utsätt dig för det som du är mest rädd för. Rita en ångesttrappa, vad är det värsta och vad är lite enklare? Gå steg för steg.

2. Stanna kvar tills stressen släpper. Man tror att allt bara blir värre, därför vill man bort, men kroppen släpper stressen, och det blir bättre. Håll ut tills det försvinner.

3. Utsätt dig för detta upprepade gånger. 

 

Tack i förväg för hjälpen, tar emot all slags hjälp! 

DoktorVinter 4
Postad: 21 maj 2020

Hej! Jag kan försöka ge lite pointers. Först: är det en formell eller informell text? :)

- Varför skulle det ha varit bra förr i tiden att vara rädd för att tala inför folk? Tror du inte snarare att vi är mer rädda nu för tiden eftersom vi är mer eller mindre asociala som ett folk 2020? Förr kommunicerade man enbart med hjälp av som högst telefonen, och innan 1800-talet inte ens telefon. Min misstanke är att man delades in "talare" och "icke-talare". Antingen kunde man tala inför folk, eller så kunde man inte. Nu för tiden tvingar vi upp vem som helst framför en grupp människor oavsett personlighet eller bakgrund!

- Eller menar du att vi hade större nytta av att tala inför folk förr? Ett tips är att tänka på meningsuppbyggnaden så att du lätt kan göra dig förstådd. Intressant citat dock (referera gärna med årtal). Jag tror i och för sig inte att själva alfahanne-snacket förbättrar din text. Det skulle jag personligen ta bort. 

- Du har rätt i att det nog ställs högre krav på VAD som talas om nu för tiden och HUR man talar om det. Vi har mycket fler påhittade sociala situationer nu än vad vi hade förr. Det är ett bra argument! 

- Istället för; "..ha högre självförtroende om sig själva" vilket jag tror är en inkorrekt mening, kan du nog skriva "..och få en bättre självkänsla och ett större självförtroende". I ordet "självförtroende" har du redan nämnt att det handlar om självet, varav du inte behöver nämna det igen. Självförtroende = förtroendet för sig självt. 

- Tänk även på den viktiga skillnaden mellan de & dem. Detta är något som kan vara med dig ända till universitetet om du inte lär dig det tidigt. (Jag talar av erfarenhet- kurskamrater...) Ett exempel: "De gick till skolan. Det är tråkigt hemma hos dem."

- Jag har för mig att man aldrig påbörjar en mening med "dem", det kan vara en hjälp för dig kanske. 

Hoppas du lyckas väl med texten! Hör av dig om det är något!

Svara Avbryt
Close