15 svar
3509 visningar
Filippastockholm är nöjd med hjälpen
Filippastockholm 5 – Fd. Medlem
Postad: 30 okt 2019 20:42

Resultatbudget för Skidbutiken AB

Hej, jag har fastnat lite på denna uppgift. Någon som kan detta bra och kan förklara lite för mig? 

Affe Jkpg 6630
Postad: 30 okt 2019 22:44

Du köper varor för 2880kkr. Då kan du ju inte ta upp en kostnad till på samma varor på 840kkr. 840kkr är ju ett sorts kvarvarande värde på inköpta varor

Var finns momsen och räntan på lånet? 

Amortering 800 / 10 = 80kkr

Avskrivning inventarier på 400 / 4 = 100kkr

Filippastockholm 5 – Fd. Medlem
Postad: 30 okt 2019 23:03

Nä precis, visste inte bara vart jag skulle skriva upp att jag har 840kkr. 

Hur ser det där ut nudå? 

Affe Jkpg 6630
Postad: 31 okt 2019 10:23

Låneräntebeloppet betalas till banken i slutet året och blir i slutet på första året 5%*800kkr = 40kkr

Du kanske tycker det är märkvärdigt, men ökningen av lagervärdet redovisas som intäkt.

Lånebeloppet är varken intäkt eller utgift i resultaträkningen, utan tas upp i balansräkningen. Du har "erhållit" 800kkr men har också en skuld på 800kkr.

Amortering kan liknas vid sparande och är därför ingen kostnad i resultaträkningen, utan tas upp i balansräkningen. Amorteringen "räknar ner" skulden på lånet (800kkr) i balansräkningen.

Arktos Online 3926
Postad: 31 okt 2019 15:36 Redigerad: 31 okt 2019 16:03

“Hur ser det ut nu då?” frågar du, men du kommenterar inte de förändringar du gjort i budgeten.

Hur tänkte du t ex när du tog med lånet bland intäkterna och amorteringen bland kostnaderna? Det är visserligen konsekvent att ta med båda, men ingen av dem hör hemma i en resultatbudget (däremot ska de vara med i en likviditetsbudget).

Lånet är en inbetalning men ingen intäkt. 
Resultatet ökar ju inte i samma ögonblick vi tar ett lån.

Amorteringen är en utbetalning men ingen kostnad.
Resultatet sjunker ju inte i samma ögonblick vi betalar igen lånade pengar.

Kolla detta en gång till i din kursbok!

Och hur är det med “inköp av varor” och “varulager vid årets slut”?
Ingen av dem hör hemma i en resultatbudget (varför inte det?), men här är det i stället en annan post som lyser med sin frånvaro, och det är “kostnad sålda varor” (KSV), dvs kostnaden för de under året sålda varorna. Det är ju den som ska ställas mot försäljningsintäkterna när vi vill veta hur bra själva försäljningen har gått (lite löst uttryckt).

Kanske du kan beräkna den utifrån de givna värdena?

Visa spoiler

Lager vid årets början + årets inköp = årets förbrukning + lager vid årets slut

            ingående lager + årets inköp = årets förbrukning + utgående lager

                        Varulager:  IB + inköp  =  KSV + UB

Affe Jkpg 6630
Postad: 31 okt 2019 16:10

Och hur är det med “inköp av varor” och “varulager vid årets slut”?
Ingen av dem hör hemma i en resultatbudget (varför inte det?), men här är det i stället en annan post som lyser med sin frånvaro, och det är “kostnad sålda varor” (KSV), dvs kostnaden för de under året sålda varorna.

Nu finns det ju inget "Lager av varor vid årets början" (eller IB, ingående balans) vid årets början i denna uppgift.

Om bara "Lager av varor vid årets slut " (eller UB, utgående balans) flyttas till intäkter, tycks det ha räckt för att beskriva det du beskriver som "KSV".

Filippastockholm 5 – Fd. Medlem
Postad: 31 okt 2019 17:35

Så jag bör alltså lägga till beloppet på varorna jag har kvar på intäkter? Eller ska den inte vara med och komma med på en resultatbudget nästa år? Sedan undrar jag om jag ska ta hela beloppet på inredning 400tkr eller ska jag dela upp den på fyra år? Har räknat den som 100tkr just nu och då går företaget minus med 150tkr om man inte har med varorna man har kvar i lager.

 

Smaragdalena 78373 – Lärare
Postad: 31 okt 2019 17:47

Du har ju kvar varorna i lagret, så de skall vara med. Du behöver ju inte köpa dem en gång till, och du kan (förhoppningsvis!) sälja dem nästa år.

Filippastockholm 5 – Fd. Medlem
Postad: 31 okt 2019 18:03
Smaragdalena skrev:

Du har ju kvar varorna i lagret, så de skall vara med. Du behöver ju inte köpa dem en gång till, och du kan (förhoppningsvis!) sälja dem nästa år.

Så jag ska lägga dem bland intäkter under försäljning? 

Arktos Online 3926
Postad: 2 nov 2019 13:13 Redigerad: 2 nov 2019 13:14

Filippa:
Nej, varulagret är ingen intäkt. Se mitt förra inlägg.

Det här är inte lätt!
I vardagsspråket behöver man sällan skilja mellan utgift, kostnad och utbetalning, men i företagskonomi måste man göra det. Samma sak med inkomst, intäkt och inbetalning. Det är därför det här är så svårt i början. Man måste ju vänja sig vid ett helt nytt språkbruk!  

Varorna
Som Affe påpekat, finns det inget lager vid årets början. Lagervärdet är då 0 kr. Under året köper man in varor för A kr. Vid årets slut har man kvar varor för B kr.  Det betyder här att varor för 0+A–B kr har tagits ut från lagret under året (se spoilern i mitt förra inlägg). Det är bara inköpsvärdet för dessa uttagna (sålda) varor som är en kostnad för året. Det ska därför vara med bland kostnaderna i resultatbudgeten. Sätt lämplig rubrik.

[Lagervärdet vid årets slut är en tillgång. Den hör därför hemma i en balansbudget. (Smaragdalena har kanske råkat blanda ihop budgetarna i sitt inlägg?). Inköp av varor hör hemma i en likviditetsbudget – likvida medel minskar (och varulagret ökar), men ingenting har ännu förbrukats.  Det är bara värdet av de sålda varorna som är en kostnad.]

Inventarierna
Du gör alldeles rätt i att bara ta upp årets avskrivning (värdeminskning) på inventarierna. Eftersom man tänker sig att de ska användas i fyra år, så blir det en fjärdedel av inköpsvärdet. Det är bara den delen som är en kostnad för året. Sätt lämplig rubrik.

 

Lycka till med de sista ändringarna!

Filippastockholm 5 – Fd. Medlem
Postad: 3 nov 2019 19:40

Nu har jag ändrat mer, tagit bort priset på varorna jag har kvar i lager i slutet av året på kostnaden av inköpet samt lagt till räntan och amorteringen. Tror detta är rätt så jag får tacka alla som har hjälpt mig att komma fram till detta svar. 

Affe Jkpg 6630
Postad: 3 nov 2019 23:21

Amortering kan liknas vid sparande och är därför ingen kostnad i resultaträkningen, utan tas upp i balansräkningen. Amorteringen "räknar ner" skulden på lånet (800kkr) i balansräkningen.

Nu följde du rådet från Arktos och minskade beloppet för "Inköp av varor" med beloppet för "Lager av varor vid årets slut", vilket kan tyckas få samma resultat "på sista raden", som att redovisa lagervärdet vid årets slut som intäkt.

Jag vill dock påstå att vid vedertagen redovisningspraxis, redovisas ökningen av lagervärdet som intäkt. Annars kan det bli missvisande om du sedan också ska redovisa utgående och ingående moms.

Arktos Online 3926
Postad: 4 nov 2019 20:51 Redigerad: 4 nov 2019 20:59

Amorteringen (och banklånet) trodde jag vi hade diskuterat färdigt. Ingen av dem hör hemma i en resultatbudget, eftersom de inte påverkar resultatet.

Bland posterna i budgeten måste vi ha med kostnaden för sålda varor. Det är årets varuinköp minskat med årets ökning av varulagret (som kan vara negativ), båda värderade till inköpspris (se spoilern i mitt tidigare inlägg).

I en resultatbudget är det en smaksak hur man väljer att presentera posterna. Om detta finns inga lagregler (som det gör för t ex resultaträkningen i en årsredovisning). Just här har vi en budgetmall som i all enkelhet är indelad i intäkter och kostnader. Då tycker jag det blir tydligare om man visar varukostnaden som en egen post med rubriken “kostnad för sålda varor” (så som man gör i en funktionsindelad resultaträkning).

Vill man i stället visa den i stil med hur man gör i en kostnadsslagsindelad  resultaträkning, så får det bli på två rader bland kostnaderna
* en för årets varuinköp
* en för en korrektionspost, bestående av lagerökningen med minustecken
Den avdragna lagerökningen är alltså ingen intäkt (hur skulle den kunna vara det?) utan en korrektionspost för att resultatet ska bli detsamma som om man hade tagit upp “kostnad för sålda varor” på en rad. 

Håhåjaja, underliga äro emellanåt redovisningens vägar...

Men intäkter är i alla lägen  “försäljningsvärdet av prestationer vi levererat till utomstående” och är det något vi inte har levererat till utomstående så är det årets lagerökning. Det hjälper inte heller att placera lagerökningen bland intäkterna – den blir inte mer intäkt för det. Dessutom blir då både “intäkter” och "kostnader" övervärderade, även om resultatet blir korrekt.

Visst är det här en lärorik uppgift?

Affe Jkpg 6630
Postad: 4 nov 2019 23:09

Då tycker jag det blir tydligare om man visar varukostnaden som en egen post med rubriken “kostnad för sålda varor” (så som man gör i en funktionsindelad resultaträkning).

Arktos borde funderar över uppgiftens "andemening", som är att identifiera intäkts- och kostnads-poster från givna budgetfakta, inte att definiera poster med nya benämningar som "kostnad för sålda varor". 

Arktos Online 3926
Postad: 6 nov 2019 17:01

Affes beskrivning av uppgiftens “andemening” håller jag gärna med om, men jag kan inte hålla med om att “kostnad för sålda varor” skulle vara ett nytt begrepp. Det har varit i bruk under större delen av 1900-talet och finns fortfarande med i ÅRLs mall för funktionsindelad resultaträkning.

https://www.expowera.se/ekonomi/bokforing/bokslut/resultatrakning-enligt-arl

Affe Jkpg 6630
Postad: 6 nov 2019 17:51 Redigerad: 6 nov 2019 17:52

Affes beskrivning av uppgiftens “andemening” håller jag gärna med om, men jag kan inte hålla med om att “kostnad för sålda varor” skulle vara ett nytt begrepp.

Med nya benämningar som "kostnad för sålda varor", avser jag att benämningen inte finns i uppgiften.

Svara Avbryt
Close