Riskanalys
om man ska skriva en riskanalys till en labb och tex ska hitta safety sheets med riskinfo för joner och produkter i labben men inte gör det men hittar för annat - hur ska man göra då?
som i mitt fall:
jag hittar för 99.5% järn men inte för Fe3+
Och inte för Fe(NO3)3
jag hittar för KSCN men inte för [Fe(SCN)3]^3-
hur ska man avgöra riskerna?
Finns det inte säkerhetsblad för de ämnen du hanterar behöver du skaffa en uppfattning om eventuella risker på annat sätt, handböcker, databaser osv. Det är inte givet att t.ex. kaliumtiocyanat har samma egenskaper som en liknande järnförening.
Hur ska jag ens börja söka? Google gav mig inget.
Är det farliga ämnen ska de vara CLP-märkta från början och det ska finnas säkerhetsdatablad att tillgå. Du har på högskolan säkert tillgång till ett bibliotek, där du kan söka vidare.
Hade aldrig ens hört talas om CPL innan du nämnde det.
Biblioteket? Vet inte vad jag ska kolla i där. Vad för bok söker jag?
Fråga bibliotekarierna. De kanske inte kan svaret på din fråga, men de är specialister på informationssökning.
Mitt största problem nu är (för jag hittade Fe(NO3)3 är [Fe(SCN)3)]^3-.
Hur man kan avgöra, inte minst på min grundkursnivå, hur riskerna eventuellt ändras när man går från KSCN till SCN- samt Fe3+ plus SCN- *3 till [Fe(SCN)3)]^3-?
(självklart är den frågan, hur man kan avgöra detta, intressant överhuvudtaget/generellt - då jag ska skriva betydligt fler riskanalyser än denna)
Smaragdalena skrev :Fråga bibliotekarierna. De kanske inte kan svaret på din fråga, men de är specialister på informationssökning.
Skrev om dig - ska fråga.
Men en fråga - apropå en googling som ledde mig in i ett frågeforum och en diskussion där, bla om säkerhetsdatablad, och vad de sa:
1. Kan man verkligen anta att en jon till en förening har samma egenskaper som föreningen?
2. Kan man verkligen anta att två joner med vissa egenskaper har samma egenskaper när de slås ihop?
Två joner som var för sig är giftiga kan vara helt ofarliga om de kombineras till ett svårlösligt salt. Bariumjoner är dödligt giftiga, men man kan utan men dricka en uppslamning av bariumsulfat inför en magröntgen (bariumsulfat är ett kontrastmedel som gör att man kan se konturerna av tarmarna vid röntgen). Fast det är väldigt viktigt att bariumsulfatet är absolut rent, så att det inte finns minsta gnutta av något lösligt bariumsulfat i uppslamningen.
Så tex med Fe3+ , som jag inte hittar något säkerhetsdatablad för, jämfört med Järnpulver (99.5%) som jag hittar för - så kunde Fe3+ vara mer reaktivt och med det mer farligt än rent järn för det kan reagera lättare/snabbare med andra ämnen/joner?
Riskanalys är ingen exakt vetenskap, men man får ta reda på så mycket man kan om den aktuella frågan. Det är meningslöst att bara gissa.
Just Fe3+ är vad som ges som medel mot blodbrist.
Vad har du fått för instruktioner från din lärare om hur du skall göra riskanalysen?
Att ta fram H och P fraser för alla substanser inklusive mellanprodukter och slutprodukter.
Fe3+ är en "början substans" vi får. [Fe(SCN)3]^3- är ett slutkomplex. Tex.
HT-Borås skrev :Riskanalys är ingen exakt vetenskap, men man får ta reda på så mycket man kan om den aktuella frågan. Det är meningslöst att bara gissa.
Just Fe3+ är vad som ges som medel mot blodbrist.
Intressant - inte för riskanalysens skull men av intresse: skulle ngn med normal blodnivån få problem åt andra hållet (inte för jag vet vad det skulle vara) om man utsattes för Fe3+?
Det finns folk som har "för mycket järn i blodet". De blir ordinerade blodgivning för att sänka halten. Detta berättade min syssling för mig när hon läste till laboratorieassistent (det som heter biomedicinsk analytiker nu för tiden).
Egentligen ska riskinformationen med säkerhetsdatablad, H/P-fraser etc. redan finnas på skolan, om kemikalierna finns där. Men se annars om du kan testa databasen Kemiska ämnen.
