3 svar
41 visningar
Kusumita är nöjd med hjälpen
Kusumita 3
Postad: 17 nov 19:58

Saga åk 7 feedback

Vi har fått en uppgift att skriva en saga och och jag skulle gärna uppskatta om ni kan ge mig lite feedback, om det finns något jag kan förbättra, utveckla eller några fel i grammatiken.  Blir väldigt glad för all hjälp jag kan få, tack på förhand. 

Godhetens kristall

Det var en gång för länge, länge sedan en grupp folk som hade flytt från en mycket hemsk by som styrdes av ren och skär ondska. Tillsammans hade de byggt upp en ny by som låg undangömd djupt inne i skogen. Långt borta från civilisationen så att dem aldrig skulle bli funna av människorna som bodde i ondskans by. Där styrdes byn av en magisk kristall som höll det goda levande och stötte bort allt ont. I den nya byn hade de skapat den perfekta tillvaron där alla var nöjda och glada. 


En dag när solen sken och himlen lyste blått, såsom det alltid gjorde kom det plötsligt ett stort åskmoln upp på himmelen. Alla i byn blev oerhört rädda eftersom att det alltid brukade vara fint väder i byn, det såg kristallen till. Fort! Skynda er på vi måste söka skydd i samlingshuset! Ropade en av byborna ängsligt medans hon förtvivlat sprang in i huset. 

När alla sju som bodde i byn hade kommit in var det första dem gjorde att gå ner i källaren. Det var där dem hade gömt kristallen när de byggde upp byn. Där nere var det mörkt och ruskigt. I hörnen av rummet låg stora tjocka dammråttor, ingen hade varit där på evigheter. Ingen hade behövt vara där på evigheter. Kristallen låg i vanliga fall på en piedestal ovanpå en röd sammetskudde. Nu var bara frågan om den fortfarande låg där? De tände lyset för att se bättre, de blinkade till och först blev det kolsvart innan ljuset klarnade till, och dem kunde se att kristallen var borta! Alla visste direkt vem som låg bakom det nämligen ondskans by. Det fanns bara en sak att göra, återvända till byn och ta tillbaks kristallen. 


Efter att i flera timmar gått igenom skogen var de äntligen framme. Fast benen var så slöa att ingen av dem knappt orkade stå. Så när byborna i ondskans by fick se dem fanns det inga krafter för att springa iväg. Nu satt dem fängslade i en bur. 

Släpp ut oss! Släpp ut oss! Släpp ut oss! Skrek en av godhetens bybor upprört. 
Ni vill ju inte ens vara goda, varför har ni då tagit kristallen? Sa en annan ilsket. 
Där har ni fel. Vi vill visst vara goda men framförallt glada. Allt blir så tråkigt och bittert när man är ond. Vi vill ju va som ni glada och nöjda så därför kan vi inte ge tillbaks kristallen. Tyvärr, sa ondskans bybo bestämt.  
Men är det verkligen godhet att fängsla in någon?Att vara god är att vara hjälpsam, ärlig och att göra grejer med välvilja. Är det inte bättre att ni släpper ut oss så kan vi leva i godhet tillsammans istället! Påpekade  den tredje med eftertryck.  
Jo för all del du har väl rätt, förlåt. Sa ondskans bybo vänligt. 

Efter det försvann åskmolnet och kom aldrig mer tillbaka. Solen strålade och himlen lyste blått för all framtid. Nu var inte längre ondskans by ond utan god och den hette inte längre ondskans by utan godhetens by. Det goda hade återigen segrat över det onda! 

maramii.2407 11
Postad: 17 nov 21:02

Det var en gång för länge sedan, en grupp folk hade flytt från en hemsk by som styrdes av ren och skär ondska. Tillsammans hade de byggt upp en ny by som låg undangömd djupt inne i skogen. I den nya byn hade de skapat den perfekta tillvaron där alla var nöjda och glada, långt borta från civilisationen så att dem aldrig skulle bli funna av människorna som bodde i ondskans by. Där styrdes byn av en magisk kristall som höll det goda levande och stötte bort allt ont.

En dag när solen sken och himlen lyste blått, såsom det alltid gjorde kom det plötsligt ett stort åskmoln upp på himmelen. Alla i byn blev oerhört rädda eftersom att det alltid brukade vara fint väder i byn, det såg kristallen till. Fort! Skynda er på vi måste söka skydd i samlingshuset! Ropade en av byborna ängsligt medans hon förtvivlat sprang in i huset. 

När alla sju som bodde i byn hade kommit in var det första dem gjorde att gå ner i källaren. Det var där dem hade gömt kristallen när de byggde upp byn. Där nere var det mörkt och ruskigt. I hörnen av rummet låg stora tjocka dammråttor, ingen hade varit där på evigheter. Kristallen låg i vanliga fall på en piedestal ovanpå en röd sammetskudde. Nu var bara frågan om den fortfarande låg där? De tände ljuset för att se bättre, de blinkade till och först blev det kolsvart innan ljuset klarnade till, och dem kunde se att kristallen var borta! Alla visste direkt vem som låg bakom det nämligen ondskans by. Det fanns bara en sak att göra, återvända till byn och ta tillbaks kristallen. 


Efter att i flera timmar gått igenom skogen var de äntligen framme. Benen var så slöa att ingen av dem knappt orkade stå. När byborna i ondskans by fick se dem hade dem inga kraft för att springa iväg. Nu satt dem fängslade i en bur i ondskans by. 

Släpp ut oss! Släpp ut oss! Släpp ut oss! Skrek en av godhetens bybor upprört. 
Ni vill ju inte ens vara goda, varför har ni då tagit kristallen? Sa en annan ilsket. 
Där har ni fel. Vi vill visst vara goda men framförallt glada. Allt blir så tråkigt och bittert när man är ond. Vi vill ju va som ni, glada och nöjda därför kan vi inte ge tillbaks kristallen. Tyvärr, sa ondskans bybo bestämt.  
Men är det verkligen godhet att fängsla in någon?Att vara god är att vara hjälpsam, ärlig och att göra grejer med välvilja. Är det inte bättre att ni släpper ut oss så kan vi leva i godhet tillsammans istället! Påpekade  den tredje med eftertryck.  
Jo för all del du har väl rätt, förlåt. Sa ondskans bybo vänligt. 

Efter det försvann åskmolnet och kom aldrig mer tillbaka. Solen strålade och himlen lyste blått för all framtid. Nu var inte längre ondskans by ond utan god och den hette inte längre ondskans by utan godhetens by. Det goda hade återigen segrat över det onda! 

 

Ändrade inte så nogrannt men gjorde om lite så den låter bättre när man läser

Eliase07 16
Postad: 17 nov 21:32 Redigerad: 17 nov 21:34

Svarade på din andra fråga med, tänker bara säga mina tankar om det, och hur, enligt mig, du kan förbättre den. Men, förvarning, jag är inget fan av simpla sagor, så mycket av min personliga tips kommer vara om hur du kan göra det mer grått än svart och vitt som det är nu. Kommer skriva rättstavning/omformolering i första stycket av mina svar till stycken.

 

Det var en gång för länge, länge sedan en grupp folk som hade flytt från en mycket hemsk by som styrdes av ren och skär ondska. Tillsammans hade de byggt upp en ny by som låg undangömd djupt inne i skogen. Långt borta från civilisationen så att dem aldrig skulle bli funna av människorna som bodde i ondskans by. Där styrdes byn av en magisk kristall som höll det goda levande och stötte bort allt ont. I den nya byn hade de skapat den perfekta tillvaron där alla var nöjda och glada. 

 

Det var en gång, för länge, länge sedan... Det finns en mycket hemsk by, en by, av ren och skär ondska! Men inte alla människor i denna byn var onda, 7 stycken av dem, kunde inte stå ut med ondskan. De sju flydde från denna byn, med en speciell kristall. In i den djupa, mörka skogen. Där, i en (beskrivning av platsen, en glänta t ex) byggde de tillsammans, en ny by, som ligger undangömd/gömd djupt inne i skogen. Långt borta, från all civilisation/byn, för att gömma sig själva från ondskans by. Tillsammans, så sammarbetade de sju, för att skydda denna vrå av skogen. Den speciella kristallen, var en godhets kristall. (kort förklaring om kristallen här, t ex hur den skapas, och exakt vad den gör.) Med den, så kunde de skapa en säker plats för dem att bo i. 

Hade inte kallat byn för ondskans by, utan hellre ett riktigt namn på byn, du kan hitta generatorer online som ger namn på allt möjligt om du inte kommer på något själv. Rekommenderar att öka antalet folk sagan handlar om, istället för att det är en ondskas by, så en stad. Och istället för 7 personer, som, i princip bara är en familj på en gård, så kan det vara iallafall vara över 20, som är uppdelade i olika familjer/hus. Det kan vara en mer korrupt typ av stad, en stad där mycket tyranni förekommer. T ex, För länge, länge sedan, fanns det en stor stad. Staden, Theraxa, Theraxa var en korrupt stad. Hemlösa, täckte gatorna, folk svalt till döds regelbundet, medan de rike, hade mat så det räckte till hundra män! Det var stor konflikt bland folket, ett stort hat emellan dem, det var många som flyttade till staden pågrund av rikedomar som finns där. Detta leder till ytterligare konflikter. En grupp av människor bestämde sig för att de haft nog. De flydde tillsammans från staden Theraxa. De begav sig, långt in i skogen, och byggde sitt nya hem där. De nämnde platsen, Atheraxa. 

Du kan förkorta det mycket om du skulle villja, men i princip, istället för att vara en stad med ren ondska, så är det en stad full av konflikter och hat, korruption och girighet. Folket som lider har fått nog, och flyr därifrån. Och mästaren över denna staden, (trollkarl kanske om du vill inkludera magi) vägrade låta dem gå. 


En dag när solen sken och himlen lyste blått, såsom det alltid gjorde kom det plötsligt ett stort åskmoln upp på himmelen. Alla i byn blev oerhört rädda eftersom att det alltid brukade vara fint väder i byn, det såg kristallen till. Fort! Skynda er på vi måste söka skydd i samlingshuset! Ropade en av byborna ängsligt medans hon förtvivlat sprang in i huset. 

En dag, när solen glänste, och himlen var fri från moln, så kom det plötsligt ett stort åskmoln. De sju blev oerhört förskräcta, kristallen ska skydda dem från oväder! De alla söker skydd i samlingshuset. //alternativ:

"Vad tar er sån tid! Ser ni inte himmeln? Vi måste söka skydd i sammlingshuset!" Skrek, en av byborna ängsligt.

Du kan ha att någon bland dem i byn hade kunskap om magi, och skapade en barriär som skulle skydda dem. De byggde sakta upp denna byn, till en underbar by, där de sammarbetade. Gräl sker, men de sammarbetar, och är allmänt glada. Men, hen som höll uppe barriären, åldrades snabbt. Hen var redan (t ex) 25 år, och barriären tog mycket av hens liv.  Hen, kunde inte lära någon annan att göra det, och efter många år när hen skyddat byn, så blev den svagare än någonsin. 

Och då attackerar staden, de vill av någon anledning, inte ge upp. Kom gärna på en anledning. Alternativt, så använder hen en sorts kristall för att hålla uppe barriären, men hen blev kidnappad av staden, och nu så finns det inte mycket "batteri/Kraft" kvar?

 

När alla sju som bodde i byn hade kommit in var det första dem gjorde att gå ner i källaren. Det var där dem hade gömt kristallen när de byggde upp byn. Där nere var det mörkt och ruskigt. I hörnen av rummet låg stora tjocka dammråttor, ingen hade varit där på evigheter. Ingen hade behövt vara där på evigheter. Kristallen låg i vanliga fall på en piedestal ovanpå en röd sammetskudde. Nu var bara frågan om den fortfarande låg där? De tände lyset för att se bättre, de blinkade till och först blev det kolsvart innan ljuset klarnade till, och dem kunde se att kristallen var borta! Alla visste direkt vem som låg bakom det nämligen ondskans by. Det fanns bara en sak att göra, återvända till byn och ta tillbaks kristallen. 

 

När alla sju hade gått in i sammlingshuset, så gick de alla bestämt ner till källaren, där kristallen är. De hade lagt den där, när de byggde upp byn. Källaren, var bäckmörk, det var svårt att se sin egna hand framför sig. Det var stora, tjocka dammråttor i källarens varje vrå. Ingen hade varit här nere i evigheter. (Kanske lägg till varför de inte varit där på evigheter, t ex, "Eftersom kristallen sköter sig själv, fanns det ingen mening", eller att man inte ska vara för nära den för ofta). Kristallen, skulle ligga på en piedestal i mitten av källaren, ovanpå en röd sammetskudde. Men var den kvar, var den förstörd? De tände ljuset som hänger på väggen, och när de gjorde så, så blinkade det kort till, innan ljuset klarnade till. Kristallen var borta! Det var självklart för alla, vem som hade tagit den. De måste ta tillbaka kristallen, de sju, begav sig omedelbart, mot ondskans by.

 

Skriva om bybornas upptäckt om kidnappningen, de beslutar sig för att rädda honom, vet att det är staden. Staden attackerar en tom by, och byborna har marcherat mot staden. 


Efter att i flera timmar gått igenom skogen var de äntligen framme. Fast benen var så slöa att ingen av dem knappt orkade stå. Så när byborna i ondskans by fick se dem fanns det inga krafter för att springa iväg. Nu satt dem fängslade i en bur.

 

Efter flera timmars vandring (Rekommenderar dagars vandring istället, de lever i princip i vildmarken, de borde lätt klara timmars promenad, dessutom mer realistiskt om det är längre avstånd), så var de äntligen framme. De kunde se (beskrivning av ondskans by, t ex dess murar, eller husen, o.s.v.). De alla var utmattade efter den långa resan, men var beslutade att ta tillbaka kristallen. Men, när de försökte smyga in i byn, så blev de upptäckta, och när de var såhär trötta, orkade de inte ge något motstånd. De sju, fängslades i en stor bur. 

Byborna marcherar i några dagar, och når staden. När de kommer in i staden, så är deras mål att rädda magikern. De lyckas ta sig in i staden, och i staden ser de stadsborna med breda leenden, och en glad attityd. Byborna, kan vara chockade, de ser den "kidnappade" magikern på fri fot. Byborna frågar hen vad som hände, hen förklarar att de rika hade lämnat staden för att förstöra deras by, och bara lämnat ett par vakter. Stadsborna har haft nog av förtrycket och gör uppror, och de har nu kontroll över staden, och därför är alla på festligt humör. Byborna varnar om hur de marcherade hit innan staden attackerade, så, de rika kommer tillbaka snart. Byborna, och stadsborna behöver sammarbeta för att behålla denna frihet.

 

Släpp ut oss! Släpp ut oss! Släpp ut oss! Skrek en av godhetens bybor upprört. 
Ni vill ju inte ens vara goda, varför har ni då tagit kristallen? Sa en annan ilsket. 
Där har ni fel. Vi vill visst vara goda men framförallt glada. Allt blir så tråkigt och bittert när man är ond. Vi vill ju va som ni glada och nöjda så därför kan vi inte ge tillbaks kristallen. Tyvärr, sa ondskans bybo bestämt.  
Men är det verkligen godhet att fängsla in någon?Att vara god är att vara hjälpsam, ärlig och att göra grejer med välvilja. Är det inte bättre att ni släpper ut oss så kan vi leva i godhet tillsammans istället! Påpekade  den tredje med eftertryck.  
Jo för all del du har väl rätt, förlåt. Sa ondskans bybo vänligt. 

 

"Släpp ut oss! Släpp ut oss!" Bybornas upprörda skrik, hördes från buren.

"Ni, onda män, ni vill inte ens vara goda! Varför har ni tagit våran kristall?" Bybornas skrik av klagomål hördes ut.

"Där har ni fel. Vi vill vara goda, vet ni hur bittert det är, med all den här ondskan? Vi vill vara glada som ni är, därför så kan vi tyvärr inte ge tillbaka kristallen."

"Men ni har fängslat oss! Hur, är det gott att fängsla människor, att ta deras frihet! Att vara god, är att hjälpa andra, att vara ärlig, och med ett öppet hjärta, göra detta för att hjälpa andra!"

"Kan ni inte bara släppa ut oss, så kan vi alla leva tillsammans, glada! Vi kan lära er, hur ni kan bli som oss."

"Jag förstår vad ni säger, ni har rätt, vi ber om ursäkt." Sa ondskans bybo vänligt. 

 

Stadsborna och byborna sammarbetar för att bygga ett försvar, de letar efter vapen, och de som kan använda vapen eller magi, försöker lära ut det till de andra så kort som möjligt. De rika kommer tillbaka, och märker att någonting är fel. Mästaren förstår att ett uppror har skett, och attackerar sin egna stad. Stadsborna och byborna lyckas vinna, och de rika ger upp. 

Efter det försvann åskmolnet och kom aldrig mer tillbaka. Solen strålade och himlen lyste blått för all framtid. Nu var inte längre ondskans by ond utan god och den hette inte längre ondskans by utan godhetens by. Det goda hade återigen segrat över det onda! 

 

Efter detta, så försvann åskmolnet, och återvände aldrig igen. (Var åskmolnet över ondskans by med? Trots de hade kristallen? Eller gick de goda byborna tillbaka till sin by, långt borta? Varför?) Solens strålar syntes återigen, och himlen glänste blått för all framtid. Nu, var ondskans by inte längre ond, utan en by av godhet. Godhetens by. Det goda, hade återigen, segrat över det onda!

 

Stadsborna och byborna började bo tillsammans i staden, stadsborna var inte perfekta människor, det var inte heller byborna. Trots deras skillnader, försöker de sammarbeta, för att bygga upp en bra stad. De lyckas göra staden bättre än någonsin, med nya ledare, och inga som svälter. Men... Kungen är inte så glad över förändringen i staden...

Slut

 

Är trött, orkade inte skriva så noggrant, du kan ignorera mina tips helt, läs stycket efter de markerade styckena, de markerade styckena är din text. och stycket som inte är markerat efter dem, är små förändringar för att göra det lite lättare läst.

Kusumita 3
Postad: 18 nov 20:10 Redigerad: 18 nov 20:10

Tusen tack för all hjälp!

Svara Avbryt
Close