0 svar
1057 visningar
ebbahallen 24
Postad: 12 maj 2022 09:21

Salt, påverkan i naturen

Hej! Håller på med en miljöanalys i ett grupparbete varav vi ska undersöka vad problemet med vägsaltning är utifrån de sex principerna. Jag ska utgå ifrån ämnets egenskaper och jämvikt. Jämvikt - vilka delar i systemet är sammankopplade, bufferverkan?, vad finns det för skydd för exponeringen av ämnet och vad händer när man tillsätter ämnet i naturen. Ämnets egenskaper - hur finfördelat är ämnet? Hur tillgängligt är det? Regerar det lätt med andra ämnen?

Så här har jag skrivit hitills men behöver verkligen hjälp! känns itne som att jag fått in något väsentligt på jämvikt. Kan ni hjälpa mig? 

Jämvikt: 

 

Vägsalt orsakar skador på eller förändringar av vägkantens vegetation och mark i landsbygdsområden som kan leda till reducerad tillväxt och en förändrad artsammansättning. Den förändrade sammanfattningen av arter kan för markägaren leda till tvång att ändra användandet av marken, en därmed en förändrad landskapsbild.  

 

Växter som utsätts för salt kan genomgå stora påfrestningar och kan orsaka saltstress som har skadliga effekter och som till och med kan vara dödliga. Saltstress hos växter innebär att de utsätts för någon typ av negativ påverkan som kan orsaka eller som orsakar störning i växtens funktioner. Salt i jord stressar växter genom att orsaka reducerad vattentillgång, obalans bland joner och bidrar till toxicitet. De flesta växter, till skillnad från många djur är inte i behov av natrium och kan inte överleva i salta jordar

 

Salt kan dessutom förstöra eller förändra några av de viktigaste processerna i växten som exempelvis fotosyntesen.  Skadorna beror främst på näringsbrist och uttorkning på grund av hämmad närings- och vattenupptagning.  Om flera växters fotosyntes rubbas skulle det på lång sikt bidra till rubbningen av kolets kretslopp och därmet den ökade mängden av växthusgaser i atmosfären samt den ökade växthuseffekten. 

 

Import av stora mängder vägsalt sker från Tyskland och både transporterna från importen och det dagliga spridandet vintertid medför ett stort koldioxidavtryck. Vägsaltet hamnar sedan i grundvattnet och därmed i vårt dricksvatten. Det är dokumenterat att salthalten i dricksvattnet är ökande i hela landet och att den enda källan till detta är vägsaltning.  (vill skriva mer om detta)

 

Mer salt i kost och dricksvatten leder i sin tur till högre blodtryck, dvs. att fler drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar än om de hade fått i sig mindre salt. Det kostar sjukhusvård, samt leder till lidande och förtida död. Inte i hundratal, men för några personer varje år blir detta droppen som får (saltvatten)bägaren att rinna över. 

(behöver skriva om något skydd, eller buffert)

Ämnens egenskaper:

Om salt sprids på is som täcker gator och trottoarer så smälter isen relativt lätt. Det sker under förutsättning att temperaturen utomhus inte är allt för låg. Denna metod att tina is grundar sig på fryspunktsnedsättningen. Det som händer när man saltar vägarna är att saltet får isen som ligger på vägarna att smälta genom att saltet sänker isens smältpunkt.


Normalt smälter snö och is vid 0°C men med hjälp av salt så går det att smälta snö på vägbanan i temperaturer ner till -12°C. Saltet "lurar" vintern och vi kan få en snö- och isfri väg även vid minusgrader. Vägsalt som används vintertid innehåller minst 97 % natriumklorid (NaCl). De resterande tre procenten är till största delen fukt och gips. 


Natriumklorid reagerar lätt med andra ämnen vilket gör att det lättare sprids och påverkar omgivningen. Det gör att de påskyndar korrisionen hos fordon och sänker hållbarheten i betongkonstruktioner. Salt är dessutom ett finfördelat ämne vilket påskyndar dess kemiska reaktioner och sprinding i naturen. 


På Gotland har man sedan länge haft förbud mot vägsaltning. Saltet reagerar nämligen mot 

kalkstenen som hela Gotland består av och fräter sönder berggrunden. Dessutom samlades saltet i Gotlands grundvattenmagasin, vilket man tidigt upptäckte påverkade det dyrbara dricksvattnet negativt. 

Svara Avbryt
Close