Sambandet Ek=Ep

Om man inte har några förluster, som luftmotstånd, friktion...

Om likhet:

$E_P = E_K$ dvs $mgh = \cfrac{mv^2}{2}$

Fungerar endast i den mycket specifika situationen då en kropp rör sig mellan ett stillastående tillstånd v_0 = 0 och till ett annat, och där h avser fallträckan mellan tillstånden och v i högerledet avser farten efter att kroppen rört sig hela fallsträckan.

Dvs problem av typen: Om en kropp släpps från vila vilken astighet har den efter att den fallit 1 meter?  Eller: Om en kropp skjuts rakt  uppåt med hastighet v = 3 m/s hur högt når den innan den innan den vänder?

Om skillnad:

$\Delta E_P = \Delta E_K$ dvs

$mgh_{0} - mgh_{1} = \cfrac{mv_1^2}{2} - \cfrac{mv_0^2}{2}$

eller

$mg\Delta h = \cfrac{mv_1^2}{2} - \cfrac{mv_0^2}{2}$

Detta gäller i situationer där tyngdkraften är den enda kraften som verkar på en kropp och man betraktar rörelse mellan två sillstånd då hastigheterna i båda tillstånden kan vara större än 0. (I första fallet måste ena hastigheten vara 0)

Dvs problem av typen: Om en kula faller längsmed ett höghus och kulans fart är 10m/s när den passerar ett fönster, hur stor fart har kulan när den passerar nästa fönster 3 meter längre ner? (Försumma luftmotstånd)

Tack så mycket!

SeriousCephaloPod, räknar vi också in dessa två fall? 1) Den kinetiska energin består av både en längskomponent och en rotationskomponent; 2) Fältet är ett elektriskt fält.

Du är välkommen att nyansera saken ytterligare Laguna. Mitt mål var att tydliggöra algebraiska killnadenm ellan skillnad i energier och absolut energi (utifrån en referensram)