13 svar
34 visningar
mattegeni1 2098
Postad: 29 okt 2020

Skriv reaktionsformeln för upplösning av:

a) järn i saltsyra
jag skrev Fe+HCl---------->  FeCl+H men i facit står

det Fe+2HCL--------->FelCl2+H2 men vart fick dom 2an ifrån jag förstår inte???

b)aluminium i utspädd svavelsyra

Laguna 11645
Postad: 29 okt 2020

Du kan inte få enstaka väteatomer, det måste komma ut vätemolekyler, och då får du stoppa in tillräckligt av de andra. Att järn blir tvåvärt får man väl slå upp, alltså att det finns ett salt FeCl2 och inte FeCl.

mattegeni1 2098
Postad: 29 okt 2020
Laguna skrev:

Du kan inte få enstaka väteatomer, det måste komma ut vätemolekyler, och då får du stoppa in tillräckligt av de andra. Att järn blir tvåvärt får man väl slå upp, alltså att det finns ett salt FeCl2 och inte FeCl.

hur vet om ämnet tar upp väte eller släpper ifrån sig?

Man lär sig att saltsyra är en syra (det härs på namnet!) så det är egentligen oxoniumjonerna som reagerar med järnet, men man brukar skriva Fe(s) + 2 H+ => Fe2+(aq)+H2(g). Jag tycker inte om hur ditt facit skriver formeln med åskådarjonerna.

mattegeni1 2098
Postad: 29 okt 2020
Smaragdalena skrev:

Man lär sig att saltsyra är en syra (det härs på namnet!) så det är egentligen oxoniumjonerna som reagerar med järnet, men man brukar skriva Fe(s) + 2 H+ => Fe2+(aq)+H2(g). Jag tycker inte om hur ditt facit skriver formeln med åskådarjonerna.

en fråga som jag verkligen är tacksam för om jag får svar! på b) har dom svarat i facit 2Al+3H2SO4----------->Al2(SO4)3+3H2 
jag förstår inte hur man kommer fram till siffrorna framför ämnet att man ska skriva att det är JUST 2 st Al och 3 st svavelsyra från början? :(

mattegeni1 2098
Postad: 29 okt 2020
Laguna skrev:

Du kan inte få enstaka väteatomer, det måste komma ut vätemolekyler, och då får du stoppa in tillräckligt av de andra. Att järn blir tvåvärt får man väl slå upp, alltså att det finns ett salt FeCl2 och inte FeCl.

hur slår man upp det i formelboken?

Använd periodiska systemet för att se att aluminium bildar joner med laddingen +3. Lär dig att sulfatjonen är det som blir kvar när en svavelsyramolekyl blir av med båda sina vätejoner och alltså får laddningen -2.

mattegeni1 2098
Postad: 29 okt 2020
Smaragdalena skrev:

Använd periodiska systemet för att se att aluminium bildar joner med laddingen +3. Lär dig att sulfatjonen är det som blir kvar när en svavelsyramolekyl blir av med båda sina vätejoner och alltså får laddningen -2.

jag har fattat att syra+vatten=avger väte men tex när vattenmolekylen tar upp väte varför tar den bara upp en eller två och inte alla som finns?

Om vätejonkoncentrationen vore extremt hög borde en oxoniumjon rent teoretiskt kunna ta upp ytterligare en proton och bilda jonen H4O2+ men det kan inte ske så länge det finns vattenmolekyler i närheten.

mattegeni1 2098
Postad: 30 okt 2020
Smaragdalena skrev:

Om vätejonkoncentrationen vore extremt hög borde en oxoniumjon rent teoretiskt kunna ta upp ytterligare en proton och bilda jonen H4O2+ men det kan inte ske så länge det finns vattenmolekyler i närheten.

hur bestämmer jag om ett ämne är bas eller syra? exempel saltsyra vet jag att de är syra de hör jag på namnet men tex NaCl där hör man inte på namnet? kan man slå upp det i formelboken tror du?

Man lär sig de vanligaste syrorna och baserna utantill.

Eftersom kloridjonen är korresponderande bas till den starka syran HCl, är kloridjonen en extremt svag bas.

mattegeni1 2098
Postad: 30 okt 2020
Smaragdalena skrev:

Man lär sig de vanligaste syrorna och baserna utantill.

Eftersom kloridjonen är korresponderande bas till den starka syran HCl, är kloridjonen en extremt svag bas.

svaga baser eller syror sker det ingen reaktion när man häller det i vatten?

Inste sååå svaga baser som kloridjonen, den är så svag att man inte skulle kalla den bas om det inte vore för att den hör ihop med den starka syran väteklorid. "Normalt svaga" baser och syror reagerar med vatten, annars skulle man inte kalla dem baser respektive syra.

mattegeni1 2098
Postad: 30 okt 2020
Smaragdalena skrev:

Inste sååå svaga baser som kloridjonen, den är så svag att man inte skulle kalla den bas om det inte vore för att den hör ihop med den starka syran väteklorid. "Normalt svaga" baser och syror reagerar med vatten, annars skulle man inte kalla dem baser respektive syra.

men hur kan man veta om ett ämne reagerar eller inte? hur  ska man veta om ett ämne skulle nämnas i en reaktionsformel med vatten att just detta ämne skulle inte reagera med vatten? hur vet man som du säger att detta ämne är sååå svag och inte reagerar

Svara Avbryt
Close