1 svar
22 visningar
peachfeliche 124
Postad: 4 sep 2019

Språkliga varieteter

Hej, 

jag har som uppgift att beskriva min egen språkkarta och två andra personers språkkartor. Den ena ska vara en person som jag tror har en liknande språkkarta som mig och den andra en som har en olik språkkarta. Det tog lång tid för mig att finna två personer som kunde ställa upp på intervju så hela uppgiften har jag gjort rätt så stressad. I slutet av uppgiften ska jag analysera resultatet av mina undersökningar och dra slutsatser som jag också motiverar. Jag ska använda undersökningsresultatet för att resonera om vilken betydelse språkkunskaper har, både på individ- och samhällsplanet. Sök efter social, kulturell och politisk betydelse, och samband. Nu behöver jag hjälp med hur jag ska analysera resultatet, ge mig gärna idéer på hur jag kan tänka kring det hela.  Tack för hjälpen

 

Min språkkarta:

Svenska är mitt modersmål. Jag kan engelska och även lite hindi och italienska. Sveamål är den regionala standardvarietet som jag har. Dialekten jag har på svenska bör vara rikssvenska. Mitt språk är inte särskilt akademiskt, men jag är student och studerar för att få högskolebehörighet så jag kan om jag vill tala en aning akademiskt men det gör jag endast på till exempel presentationer i skolan. Jag har en medelklassbakgrund och mitt språk är påverkat av att ha växt upp i en arbetarklassförort i Stockholm och på en finare del av innerstan. Jag talar "Stockholmska", som är en högstatusdialekt. Min pappa brukar använda sig av en del söderslang och därför gör jag det ibland men oftast när jag umgås med honom eller folk i hans ålder, med liknande bakgrund. Jag använder mig även av en del förortsslang. När jag talar svenska, som är mitt modersmål, använder jag mig relativt ofta av kodväxling i språket. Jag väljer medvetet att byta språk till engelska, det kan gälla enstaka ord (oftast) eller hela meningar. När jag talar mitt modersmål och växlar till engelska så refererar jag till amerikansk populärkultur, detta gör jag främst dock med folk i min egen ålder. När det gäller språkliga varieteter inom de andra språken så kan jag endast tala några regionala standardvarieteter inom amerikansk engelska.

 

Dem jag intervjuat:

Max är i trettioårsåldern och hans modersmål är svenska. Han kan även engelska och lite danska. Dialekten han har på svenska är sydsvensk, han är uppväxt på landet utanför Trelleborg där dialekten är mycket "grötig". Hans föräldrar har alltid arbetat i stan i Malmö, därför tror Max att hans skånska inte är lika grov som de andra på orten han växte upp på. Hans föräldrar har fått en "finare" skånska som han har tagit efter. Sedan han flyttade till Stockholm för sju år sedan har hans skånska blivit mindre grov, han berättar att han försöker anpassa sig så att hans språk blir mer förståeligt för Stockholmare. När han är och hälsar på i Skåne under några veckor så upplever hans bekanta i Stockholm att hans skånska dialekt blivit mer märkbar. Max använder sig av en del skånska slanguttryck i vardagen och talar akademiskt när han håller redovisningar på universitetet. Han är uppväxt bland människor med olika klasstillhörighet och tror att detta har påverkat hans språk. 

Den andra personen som jag valt att intervjua är Ester, hon är arton år. Hennes modersmål är svenska men hon talar även engelska och lite spanska. Hennes regionala standardvarietet är sveamål och mer specifikt så har hon en Stockholmsdialekt, som ju är en högstatusdialekt. Hon tror själv att hennes språk är format av att ha växt upp på Södermalm bland en homogen grupp av människor med medelklassbakgrund. Ibland använder hon sig av så kallat söderslang. Ester använder en del kodväxling i sitt språk, då och då slänger hon in olika ord på engelska. Detta gör hon främst med vänner och hennes syskon. Hon tror att detta beror på att hon är uppväxt med internet och mycket sociala medier, där engelska är det dominerande språket. Hon menar att hon har tagit efter mycket från personer på internet. Engelska talar hon främst i skolsammanhang men också ifall hon möter eller umgås med någon som talar engelska och inte svenska. Spanska har Ester studerat i skolan och det är också där som hon har använt språket som mest. Hon anpassar sitt språk beroende på åldern på dem som hon talar med. När hon talar med äldre personer så försöker hon anpassa sitt språk genom att inte svära och hon pratar ett mer vårdat språk. Hon försöker även snappa upp fraser som dem äldre använder och själv använda dessa. 

 

Diskussion:

Ett samband som jag kunnat se är att vi försöker anpassa vårt språk till omgivningen som vi befinner oss i. Jag och Ester talar en högstatusdialekt men vi upplever inte att vi behöver försöka ändra på den för att bli förstådda eller mer accepterade, däremot Max som ju talar en dialekt med lägre status försöker ofta anpassa sig efter dem han talar med. Utifrån undersökningen skulle man kunna dra slutsatsen att personer med en Stockholmsdialekt har lättare att göra sig förstådda bland människor i Sverige. Jag och Ester försöker dock anpassa oss på andra sätt, som att tala mer vårdat språk bland äldre människor och att använda mer engelsk kodväxling bland yngre. Max använder sig av en del skånska slanguttryck som jag inte alls förstår innebörden av, slangen skiljer sig alltså mellan olika grupper, såsom människor i olika landskap. Dessa skillnader i det svenska språket kan innebära missförstånd. Både jag och Ester har växt upp med internet och mycket sociala medier, där engelska är det dominerande språket. Det är den främsta anledningen tror jag att vi använder oss av en del engelska ord i vårat vardagsspråk. Kanske är det så att yngre personer i dagens samhälle är bättre på engelska på grund av internet och sociala medier som är en stor del av många ungdomars vardag.

Ett inlägg räcker! Jag har just tagit bort dina båda trådar som är identiska till denna tråd./moderator

Svara Avbryt
Close