15 svar
44 visningar
naturnatur1 är nöjd med hjälpen
naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 20:56

Starka?

Går starka syror endast åt ett håll då de protolyseras fullständigt? Alltså har de ingen jämvikt?

naturnatur1 skrev:

Går starka syror endast åt ett håll då de protolyseras fullständigt? Alltså har de ingen jämvikt?

Precis.

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 21:32

Så vid beräkning av Ka och Kb beräknar man alltså endast för svaga syror? 

Och jämviktskonstanter är alltså bara aktuella för svaga syror?

naturnatur1 skrev:

Så vid beräkning av Ka och Kb beräknar man alltså endast för svaga syror? 

Och jämviktskonstanter är alltså bara aktuella för svaga syror?

Helt riktigt, för svaga syror och svaga baser. Man kan räkna fram (något som åtminstone liknar) pKa-värden även för starka syror, men då baseras de på mätningar gjorda i andra lösningsmedel än vatten.

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 21:51 Redigerad: 6 feb 21:52

För svaga syror respektive baser kan man beräkna KA och KB värden. Detta är när de endast är lösta i vatten (för att få Ka och Kb kan man bland annat multiplicera jämviktskonstanten med vattnets koncentration).

Men genom pKa-värden kan vi få reda på hur stark en syra eller bas är oavsett vilket ämne de löses i (inte nödvändigt vatten) och därför kan även starka syror vara aktuella här. Hur kommer detta sig? Protolyseras inte starka syror fullständigt oavsett?

De syror som vi kallar starka är starka i vatten. Det är inte säkert att de är starka om de löses i t ex metanol.

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 22:05

Vad anses som ett starkt respektive lågt Ka värde? Innebär ett lägre värde att det är en svagare syra?

(Med anledningen att det blir mindre i täljaren (koncentration oxoniumjoner) och därmed mindre protolyserad)?

Det som är fiffigt med pKa är att det är det pH-värde där precis hälften av syran är protolyserad. Det gör att man på ett hyfsat lätt sätt kan jämföra olika syrors styrkor med varandra.

Jag tror att gränsen för starka syror är pKa < -1,7 vilket motsvarar en oxoniumjonkoncentration på 55 mol/dm3, d v s koncentrationen för vatten i rent vatten.

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 22:43

Hur är det med Ka värden?

För att jämföra pKb-värden så "översätter" jag dem till pKa-värden för den motsvarande syran, så kan jag fortsätta tänka på samma sätt.

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 22:58 Redigerad: 6 feb 23:03

Jag syftar på syrakonstanter eller baskonstanter, inte pKa och pKb värden. (:


Tillägg: 6 feb 2024 23:00

Oxalsyra har Ka värdet 6,5 x 10-2  mol/dm-3

och vätefosfatjoner har Ka värdet 4,4 x 10-13 mol/dm-3

Alltså har vätefosfatjonen ett lägre Kvärde. Vad innebär detta? (Oxalsyra = starkare?)

pKa är ju bara ett annat sätt att skriva Ka, och jag tycker det är enklare att föreställa mig ... pKa-värdena för olika syror utplacerade längs en pH-skala så att jag kan se vilka som är starkare och svagare.

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 23:04

Okej om vi översätter förgående

Oxalsyra har pKa 1,19 och vätefosfatjoner har pKa 12,36

Detta innebär att oxalsyra är en starkare syra?


Tillägg: 6 feb 2024 23:07

Och på så sätt bättre på att avge proton?

Ja, mycket bättre!

naturnatur1 2913
Postad: 6 feb 23:18

Tack för hjälpen!

ChristopherH 733
Postad: 8 feb 18:44
naturnatur1 skrev:

För svaga syror respektive baser kan man beräkna KA och KB värden. Detta är när de endast är lösta i vatten (för att få Ka och Kb kan man bland annat multiplicera jämviktskonstanten med vattnets koncentration).

 

Det är eftersom dem beskriver mängden som protolyseras för en viss syra och starka syror protolyseras ju helt. 

 

Men genom pKa-värden kan vi få reda på hur stark en syra eller bas är oavsett vilket ämne de löses i (inte nödvändigt vatten) och därför kan även starka syror vara aktuella här. Hur kommer detta sig? Protolyseras inte starka syror fullständigt oavsett?

Beror på dipol-dipol bindningar (alltså molekyler med ojämna laddningar strukturer)  H2O är en dipol som har Delta + vid väte och Delta - vid syre och därmed binds med syror och delta minus laddade hydroxidjoner eller även deltaminus OH-grupper. Det är därför metanol + HCL inte bildar oxoniumjoner eftersom metanolens OH grupp som har delta minus laddning löser sig med delta + hos väte i HCL till att bilda vatten. 

Svara Avbryt
Close