Stor bokstav för sammansatta ord med egennamn?
Idag såg jag rubriken ”Värmerekorden fortsätter — här söker dubaiborna svalka mitt i natten” på svt.se. Det fick mig att fundera: staden Dubai stavas med stort D, så därför tyckte jag det såg konstigt ut att stava ”dubaiborna” med litet d, jag tänkte att det är ett sammansatt ord där det först är ett egennamn och borde därför stavas med stort D? Å andra sidan skulle jag stavat exempelvis ”stockholmarna” med litet s, och även om det kanske inte är ett sammansatt ord är det ändå liknande betydelse som ”dubaiborna” (om än en annan stad, såklart). (Nu googlade jag dock ”stockholmare” och ”göteborgare” och det verkar vid snabb översyn som att det är blandat med stor eller liten bokstav)
Jag känner mig förvirrad, så kan någon här hjälpa mig reda ut: vad är rätt här egentligen, och varför?
Ett annat (eventuellt annorlunda) exempel: när jag räknar matte stavar jag Poissonfördelningen med stort P då jag tänkt att det borde vara så i och med att Poisson är ett namn på en person (och liknande kan sägas om när jag jobbar med fysik, exempelvis Lorentzgrupp, Comptoneffekten, osv) Är det rätt eller fel?
Du tänker rätt. Namn på invånare har gemen (liten) bokstav, länder och städer har versal (stor bokstav).
Dina övriga exempel är närmare knutna till personer, så de har versaler.
Fysikaliska enheter med personnamn har versaler: Newton, Ampere, Gauss, meter, kilogram, sekund.
Så det är ingen skillnad på stockholmare och dubaibor (eller stockholmsbor för den delen)? För just dubaibor tycker jag ser riktigt avigt ut
När det kommer till matematik och fysik, det är ju inte enheter jag givit exempel på. Men saker som Poissonfördelnining, Markovprocess, Comptoneffekt och liknande stavas alla med stor bokstav pga att de är namngivna efter personer?
Finns det ”namn” på den regel eller regler som styr detta (eller jag tror jag är osäker på exakt varför det skulle vara skillnad, så jag undrar kanske snarare om/varför det är olika regler och vilka fall dessa regler täcker)?
Jag har intrycket att det var vanligare förr att man använde gemener i sammansättningar med geografiska namn. Förr kan vara för trettio eller fyrtio år sedan.
För rapportskrivningen här på Chalmers fick vi att det var här
https://www.isof.se/utforska/vagledningar/myndigheternas-skrivregler
vi skulle söka upp allt sådant. Det är ganska oklart. Man kunde mejla till någon myndighet om man behövde specifika svar. Något specifikt för oss var hur "Hohmannbana" stavas korrekt. Det fanns flera varianter.
TT tycker att det ska vara "Dubaibo" och "stockholmare":
https://tt-spraket.tt.se/versaler-och-gemener/#chapter5
Enligt samma regel borde det heta "Poissonfördelning" och "euklidisk geometri".
Om ni skriver Newton om kraftenheten N, skriver ni då kiloNewton när det handlar om kN?
På sidan jag länkar till ovan förespråkar TT att enheter (med undantag för Celsius och Fahrenheit av någon anledning) ska skrivas med liten begynnelsebokstav, vilket jag helt håller med om. Det blir snabbt ohållbart när man ska kombinera ihop enheter med prefix eller andra enheter, och jag tror inte ens engelskan (som annars gillar versaler) brukar ha stor bokstav i enhetsnamn.
Oj, detta verkar mer rörigt än jag trott; jag trodde det fanns några enkla tydliga regler, men så verkar inte vara fallet. Å andra sidan, språk styrs väl av användandet och inte några fundamentala naturlagar, men just stor bokstav trodde jag skulle vara enkelt att navigera.
