9 svar
101 visningar
Micimacko är nöjd med hjälpen
Micimacko 4070
Postad: 2 jun 2020 00:37 Redigerad: 2 jun 2020 00:38

Summa skalfunktioner

Sitter hopplöst fast på 18 och 19 (antar att man ska lösa dem likadant).

3,3 ser ut sådär:

Tänkte att jag skulle göra något liknande som boken gjorde här, men har ingen aning hur det blir när det är k i båda summor. Hur gångrar man ens 2 summor med samma bokstav? Eller ska jag byta ut den ena?

Laguna Online 28838
Postad: 2 jun 2020 05:27

Jag förstår bara nästan vad det handlar om, men det stämmer att om indexvariablerna krockar så får man byta ut den ena, det förändrar ju inte värdet.

Freewheeling 220 – Fd. Medlem
Postad: 2 jun 2020 09:57

Ja, om du byter ut ett av dina index till m för att vara tydlig så ser det nästan ut som att du borde kunna utföra exakt samma resonemang som på den tredje bilden du bifogar för att härleda Parseval.

Micimacko 4070
Postad: 2 jun 2020 10:45

Tack! Har fått till 18 nu. Men varför blir det 0 i 19? Jag skulle gissa att 2:an framför j kanske hör ihop med den framför t, men vet inte hur jag ska använda det. Vad blir egentligen ekvationen i ledtråden?  Ska jag stoppa in hela parentesen i t i 3,3?

Freewheeling 220 – Fd. Medlem
Postad: 2 jun 2020 11:33

Utvidgningen för ϕ(t-j)\phi(t-j) blir kckϕ(2(t-j)-k)=kckϕ(2t-(k+2j))=mcm-2jϕ(2t-m)\sum_k c_k \phi(2(t-j) - k) = \sum_k c_k \phi (2t - (k+2j)) = \sum_m c_{m-2j} \phi(2t-m) där vi gjort substitutionen m=k+2jm=k+2j. Om du nu använder denna utvidgning för att beräkna ϕ(t),ϕ(t-j)\langle \phi(t),\phi(t-j) \rangle på liknande sätt som på bild 3 så kanske du kan komma fram till det sökta resultatet. Anledningen till att vi får 0 i ena ledet är väl helt enkelt att ϕ(t),ϕ(t-j)=0\langle \phi(t),\phi(t-j) \rangle = 0 (om j0j \neq 0)?

Micimacko 4070
Postad: 2 jun 2020 11:59

Förstår inte riktigt vad du har gjort. Antar att du sätter m=k+2j? Hur får du sen ett m bakom parentesen? Sen vet jag inte alls vad som hände med summan. Är det något liknande uppg 17?

Freewheeling 220 – Fd. Medlem
Postad: 2 jun 2020 12:21 Redigerad: 2 jun 2020 12:22

Precis som du säger så sätter jag m=k+2jm=k+2j. Jag utgår från att du förstod hur jag kom fram till att ϕ(t-j)=k=-ckϕ(2t-(k+2j))\phi(t-j) = \sum\limits_{k=-\infty}^{\infty} c_k \phi (2t - (k+2j)) (stoppa bara in t-jt-j i stället för tt i 3.3). Vi kan nu skifta det index vi summerar över med 2j2j, genom att i stället summera över indexet m=k+2jm=k+2j. Då kan vi skriva ϕ(2t-(k+2j))=ϕ(2t-m)\phi(2t - (k+2j)) = \phi(2t-m). Eftersom vi då också har k=m-2jk=m-2j så skriver vi cm-2jc_{m-2j} i stället för ckc_k i summan. Summan i kk går från --\infty till ++\infty och då vi bara skiftade detta index med någon konstant så ska summan i mm också gå från --\infty till ++\infty. Då får vi ϕ(t-j)=m=-cm-2jϕ(2t-m)\phi(t-j) = \sum\limits_{m=-\infty}^{\infty} c_{m-2j} \phi(2t-m).

Micimacko 4070
Postad: 2 jun 2020 12:24

Den biten var jag med på, men du verkar ha ett extra m bakom, kanske var felskrivet bara?

Och likheten efter är jag tyvärr inte alls med på. 

Freewheeling 220 – Fd. Medlem
Postad: 2 jun 2020 12:38 Redigerad: 2 jun 2020 12:38

Jag ser inget extra m någonstans. Jag har egentligen inte gjort någonting annat än en slags variabelsubstitution, typ som man gör i integraler, för att skriva om summan så den känns lättare att handskas med. Om du inte sett detta tidigare så finns en introduktion med ett par exempel här: https://blogs.ubc.ca/infiniteseriesmodule/units/unit-1/sigma-notation/changing-summation-limits/

Med det sagt så kan du nog strunta i att göra den substitutionen om det känns för krångligt och bara utgå från ϕ(t-j)=k=-ckϕ(2t-(k+2j)) \phi(t-j) = \sum\limits_{k=-\infty}^{\infty} c_k \phi (2t - (k+2j)) för att beräkna ϕ(t),ϕ(t-j)\langle \phi(t),\phi(t-j) \rangle.

Micimacko 4070
Postad: 2 jun 2020 12:49

Då får jag ihop det, tack! 😃

Svara Avbryt
Close