Surface tension vs. Interface tension

OBS! Är helt ny och postar här för första gången så om denna typ av inlägg ej är okej får ni gärna säga till.

Jag har i uppgift att skriva en essay on surface tension och har samlat en hel del källor som jag gått igenom.

Jag fastnade dock hos en punkt för mina källor säger olika om just definitionen av surface tension. Vissa källor säger att surface tension är när en liquid surface kommer i kontakt med en annan surface som kan vara liquid, gas eller solid.

Andra källor säger att surface tension endast innebär kontakt mellan gas och liquid surfaces och att när det blir kontakt mellan tex vatten och solid så heter det interface tension.

Undrar här då hur jag kan veta vad jag ska utgå ifrån då alla källor jag använt är trovärdiga.

Bra är om du länkar till källorna då det inte hjälper mycket att bara diskutera utifrån din egen tolkning då den kan vara felaktig.

Du har helt rätt missade att få med källorna. Jag lägger till de nedan:

What Is Surface Tension? Definition and Experiments (thoughtco.com)
Surface Tension Examples, Causes & Formula | What is Surface Tension in Physics? - Video & Lesson Transcript | Study.com
(PDF) Reservoir Engineering Handbook Ahmed Tarek 5th edition | Iyad Guenis - Academia.edu (page 175)
Surface Tension: Definition, Causes, Measurement & Formula - Video & Lesson Transcript | Study.com

Vill nu lägga till att de källorna jag använde först är de två första men nu hittade jag en till källa som även är från samma websida som den andra trots det så säger dessa emot varandra. Blir väldigt förvirrad. :/

Thoughtco och Study är inte bra källor på definitioner då de inte innehar auktoritet eller trovärdighet på området. Även om de hade det hittar man ofta bara imprecisa, vardagliga definitioner på high school eller college-nivå vilka saknar nyans. Wikipedia är mycket, mycket bättre:

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Surface_tension

https://en.m.wikipedia.org/wiki/Contact_angle#Thermodynamics

Surface tension är något vi i vardagliga sammanhang kan observera när vi häller vatten i ett glas. Då har vi luft som omger vatten och fenomenet förklaras med att ytenergin på vattnet ska minimeras så den buktar ut ovanför glasets topp. Vidare förklarar vi varför den optimala formen är en sfär genom samma typ av diskussion.

Interfacial tension är den mer precisa definitionen som generaliserar fenomenet till mer än bara gränssnittet mellan vätska och gas. Här handlar det alltså om så snart det finns en övergång mellan olika faser så uppstår en typ av spänning som kan definieras, läs här:

https://www.sciencedirect.com/topics/engineering/interfacial-tension

Sedan kan samma term ha olika betydelse inom olika tekniska områden (samt ibland inom samma) helt enkelt därför att forskare, ingenjörer och vetenskapspersoner är oense om vad som gäller. Då kan du exempelvis ha något som kallas Darby's surface tension när det är vätska/gas men Juul's surface tension när det är vätska/solid. Ofta differentierad och namngiven på det viset för att ge personen som först beskrev den kredibilitet och ära.

Tillägg: 30 apr 2022 14:18

Alltså, du bör i min mening inte leta efter en absolut universell definition utan du bör ta reda på vilken definition din föreläsare åsyftade när du fick uppgiften. Sedan kan du diskutera att det finns olika åsikter om vad det betyder med källor som grund. Sedan preciserar du vilken definition du använder med möjligtvis en kortare motivation.

Okej tack för hjälpen. Jag tog bort dessa källor och allt jag använde från de. Har nu förhoppningsvis mycket mer trovärdiga källor. Undrar dock om det skulle vara okej att jag lägger upp alla mina källor här i en kommentar för att få svar på hur trovärdiga de är? Jag har en eller två böcker men sen websidor och en studie av en student.

Loujain skrev:
Undrar dock om det skulle vara okej att jag lägger upp alla mina källor här i en kommentar för att få svar på hur trovärdiga de är? Jag har en eller två böcker men sen websidor och en studie av en student.

Jag vet inte vad du menar med "om det skulle vara okej". Bäst är egentligen om du lägger upp en ny tråd om du vill diskutera källornas trovärdighet.

Tänk på att en essä i regel är fri diskussion kring ett ämne utan lika höga krav på vetenskaplig nivå.

Okej tack så mycket. Jag kör nog en ny tråd för att dubbelkolla källornas trovärdighet.

Svara Avbryt

Visa senaste svar