2 svar
2005 visningar
#älskamat behöver inte mer hjälp
#älskamat 105
Postad: 3 okt 2021 19:37

Svenska 3 - PM ("de"/"dem")

Hej!

Jag har skrivit ett PM i svenska 3 som övning till nationella provet, men är inte säker om språket är vetenskapligt och hela PM:et i helhet. Så kan någon vara snäll och ge feedback? Ni behöver inte läsa hela om ni inte vill men jag skulle vara tacksam om någon tog sin tid och gjorde det samt ger feedback :)

Mitt PM:

"

De/dem eller bara dom

I dagens samhälle är en av de förändringar som diskuteras om det är dags att överge skriftspråksformerna de och dem, för att istället skriva talspråksformen dom. Vissa anser att det skulle vara fördelaktigt, medan andra menar att det skulle vara negativt för språket. Vad talar för att avskaffa de och dem och vad talar mot?

När det gäller att avskaffa “de” och “dem” har det diskuterats ganska mycket ända sedan 1970-talet. Under de senaste åren har många tyckt att det är dags för en reform, där “de” och “dem” ska bytas ut med “dom”. En av dem är Henrik Birkebo, i artikel “Lärare: Det är dags att vi slopar de och dem” (Svenska Dagbladet, 2016-10-22) skriver Birkebo att vi har kommit till tiden där samhället ska börja “tänka om och tänka nytt”. Därmed, att framföra en ny reform där man tar bort “de” och lägger till “dom” istället för “de” och “dem”. Det menar Birkebo skulle få många att kunna uttrycka sig bättre och göra sig förstådda. Ett annat av författarens argument för detta är att många gör misstaget av både “de”/”dem” och “de”/”dem”/”det”, och det är svårt för många att lära in sig skillnaden då både “de” och “dem” uttalas “dom”. 

Skribenten förtydligar att denna förändring i samhället skulle leda till fler logiska yttringar där vi skriver som vi talar, men även att det skulle bli enklare för alla att förstå varandra. Oavsett om detta faktiskt stämmer eller inte, har många fört diskussionen i försök av att komma till en gemensam ståndpunkt om en ny reform bör införas.

Detta har även Peter Alestig tagit upp i sin artikel “Dumheter, klart man kan lära sig de och dem” (Svenska Dagbladet, 2016-10-22). Utifrån Alestigs artikel anser Lars Melin att det är orimligt att slopa något endast för att många tycker det är svårt att lära sig. Skribentens argument är att kommunikationsverktyg som t.ex. Facebook leder till att ungdomar vänjer sig vid det felaktiga sättet att använda “de” och “dem”. Melin påstår att det inte finns någon motivation att lära sig skillnaden mellan “de” och “dem”, vilket leder till att utvecklingen för ett korrekt skriftspråk inte går som det ska. Under 1970-talet tyckte man att det inte fanns någon framtid för ordet “dem”, men det gör det. Däremot vet ingen vad som kommer att ske senare, men Melin menar att den språkliga lättjan kommer ta över. 

Det finns mycket att säga om detta, och det har talats både för och emot “de” och “dem” i dessa artiklar. Skribenterna har lite olika åsikter men för att dra slutsatser om man bör slopa “de” och “dem” eller inte finns det många argument om. Enligt Birkebo bör man införa en reform där man använder “dom” istället då det är enklare att lära sig och mer likt vår talspråk, vilket kommer enligt Birkebo göra det enklare för alla att förstå varandra. Däremot anser inte Lars Melin detta, då den enda anledningen till att unga inte lär sig skillnaden mellan “de” och “dem” är sociala mediernas påverkan. Det leder till en vana för unga att skriva “dom” istället, eller att de använder “de” och “dem” vid fel tillfällen. Både Alestigs och Birkebos resonemang är enligt min uppfattning rimliga, att kunna använda “de” och “dem” kan ibland leda till förvirring. Även när det gäller personer som är kunniga inom ämnet, däremot ska man inte helt slopa de på grund av att många inte har motivationen till att lära sig skillnaden. 

Avslutningsvis kan man säga att det har först lite olika diskussioner om “de” och “dem” bör vara kvar i det svenska skriftspråket, eller om man bör införa en reform där man använder “dom” istället. Det som talar mot “de” och “dem” är att det inte hänger ihop med talspråket, medan för argumenten är att vi inte bör avskaffa orden endast för att vissa inte vill lära sig det korrekta skriftspråket."

 

Tack på förhand!

CurtJ 1178
Postad: 3 okt 2021 20:49

en av dem är Henrik Birkebo, i artikel - I artikel bör va ny mening

“tänka om och tänka nytt”. Därmed, att  - "tänka om och tänka nytt" och därmed ...

Det menar Birkebo skulle - Det, menar Birkebo, skulle

diskussionen i försök av att komma - diskussionen i försök att komma

om en ny reform - om att (eller alt. ifall) en ny reform 

finns det många argument om - finns det många argument

vilket kommer enligt Birkebo göra - vilket, enligt Birkebo kommer att göra

att kunna använda “de” och “dem” kan ibland leda till förvirring. Även när det gäller personer som är kunniga inom ämnet, däremot -  att kunna använda “de” och “dem” kan ibland leda till förvirring även när det gäller personer som är kunniga inom ämnet. Däremot

slopa de på - slopa det på

motivationen till att - motivationen för att

har först lite olika - har förts lite olika

medan för argumenten är - medan förargumenten är

 

Bra skrivet! Undrar bara om meningen att användadet av de och dem kan orsaka förvirring även bland kunniga personer? De har nog inte problem med användandet av de och dem.

F ö är en minnesregel att byta ut de och dem mot vi och oss.. Låter det bra med "vi" i stället så är "de" rätt, låter det bra med "oss" så är "dem" rätt..

Lycka till

Magister Dixit 140 – Fd. Medlem
Postad: 3 okt 2021 21:41

Står man på en hel del ställen. Man kan vara användbart men på några ställen skulle det lika gärna kunna bytas ut mot vi. Språkrådet rekommenderar att i stället skrivs isär. I svenskan används vanligen upphöjda citationstecken (”) på båda sidor.


Under de senaste åren har många tyckt att det är dags för en reform, där “de” och “dem” ska bytas ut med “dom”. = Under de senaste åren har många tyckt att det är dags för en reform, där “de” och “dem” bör bytas ut mot “dom”.

Ett annat av författarens argument för detta är att många gör misstaget av både “de”/”dem” och “de”/”dem”/”det”, och det är svårt för många att lära in sig skillnaden då både “de” och “dem” uttalas “dom”. | Svårt att förstå vilket misstag som åsyftas när det inte förklaras utförligare. Misstaget av låter i alla fall konstigt i mina öron och jag skulle ha skrivit misstaget att.

Under 1970-talet tyckte man att det inte fanns någon framtid för ordet “dem”, men det gör det. | Vilka är man? Språkvetare?

Det finns mycket att säga om detta, och det har talats både för och emot “de” och “dem” i dessa artiklar. = Det finns mycket att säga om detta, och det har argumenterats både för och emot “de” och “dem” i dessa artiklar.

Skribenterna har lite olika åsikter men för att dra slutsatser om man bör slopa “de” och “dem” eller inte finns det många argument om. = Skribenterna har olika åsikter och för att dra slutsatser om vi bör slopa “de” och “dem” eller inte finns det många argument att ... begrunda/värdera/belysa/eller något lämpligare ord.

Däremot anser inte Lars Melin detta, då den enda anledningen till att unga inte lär sig skillnaden mellan “de” och “dem” är sociala mediernas påverkan. = Däremot anser inte Lars Melin detta, då den enda anledningen till att unga inte lär sig skillnaden mellan “de” och “dem” beror på de sociala medierna/mediernas påverkan på språkbruket.

Avslutningsvis kan man säga att det har först lite olika diskussioner om “de” och “dem” bör vara kvar i det svenska skriftspråket, eller om man bör införa en reform där man använder “dom” istället. = Avslutningsvis kan tilläggas att det har förts lite olika diskussioner om “de” och “dem” bör vara kvar i det svenska skriftspråket, eller om vi bör införa en reform där “dom” används i stället.

Svara
Close