Kommer det fortfarande talbaser på HP?

Nedan ett svar från AI.

Nej, du behöver inte längre kunna räkna med olika talbaser (t.ex. det binära eller hexadecimala talsystemet) inför dagens högskoleprov.  

Som du själv är inne på har Skolverkets ämnesplaner för matematik uppdaterats. I den reviderade kursplanen, som började gälla hösten 2021, flyttades området talbaser mycket riktigt ut från Matematik 1 (där det tidigare tillhörde Matematik 1c) och placerades i stället i Matematik 5.  

Eftersom de kvantitativa delarna på högskoleprovet (XYZ, KVA, NOG och DTK) är utformade för att enbart pröva grundläggande kunskaper motsvarande Matematik 1, dyker det inte upp frågor på moment som numera exklusivt tillhör Matematik 5.

Att du hittar uppgifter om detta i äldre prov från exempelvis 2016 beror helt enkelt på att dessa prov skapades utifrån den gamla läroplanen (Gy11). Du kan därmed lugnt stryka gamla uppgifter som behandlar talbaser när du mängdtränar på äldre prov.  

Som sagt, detta är ett svar från AI, så ta det med en nypa sAIt...

Det är nog sant i stort sett. Mycket har ändrats. Förr var konsumentprisindex "viktigt". Finns inte alls idag. Men i gamla prov förekommer det. 

Tack snälla för svar, vet du något annat som kom förut men inte längre är väsentligt i dagens prov?

alicev2005 skrev:

Tack snälla för svar, vet du något annat som kom förut men inte längre är väsentligt i dagens prov?

Lite mer från AI

Utöver talbaser finns det ytterligare några moment från äldre kursplaner (både Matte A och tidigare versioner av Matematik 1) som antingen har flyttats till högre kurser eller av andra skäl inte prövas:  

Formell mängdlära och logiksymboler: Uppgifter som bygger på tecken för snitt, union, implikation och ekvivalens. Dessa har tonats ner eller flyttats till Matematik 2c. Det logiska tänkandet prövas visserligen intensivt på NOG-delen, men det kräver inga kunskaper i formellt matematiskt teckenspråk.  

Standardavvikelse och spridningsmått: I gamla prov kunde begrepp som kvartiler, låddiagram och standardavvikelse dyka upp i marginalen. Idag prövas enbart lägesmått (medelvärde, median, typvärde). Allt som rör spridningsmått är numera renodlade Matematik 2-moment.  

Teoretiska indexberäkningar: Den formella matematiken bakom prisindex och basår har strukits från Matematik 1. Om index förekommer i tabeller på DTK-delen fungerar det enbart som kvantitativ läsförståelse; all nödvändig information för att tolka siffrorna finns angiven i uppgiften och du förväntas inte kunna indexformler utantill.  

Vektorer: Vektorgeometri har periodvis ingått i Matematik 1c. Eftersom högskoleprovet mäter den gemensamma kärnan i 1a, 1b och 1c (för att vara rättvist oavsett vilket gymnasieprogram man läst) testas vektorer överhuvudtaget inte.  

Programmering och digitala kalkylverktyg: Dessa moment har tvärtom tillkommit i den moderna kursplanen för Matematik 1. Eftersom högskoleprovet skrivs helt analogt med papper och penna kan du dock helt bortse från dem under dina förberedelser.

Trillar du över dessa koncept när du mängdtränar på äldre prov är det alltså bara att stryka frågan och räkna vidare.

Adaxu skrev:

alicev2005 skrev:

Tack snälla för svar, vet du något annat som kom förut men inte längre är väsentligt i dagens prov?

Lite mer från AI

Utöver talbaser finns det ytterligare några moment från äldre kursplaner (både Matte A och tidigare versioner av Matematik 1) som antingen har flyttats till högre kurser eller av andra skäl inte prövas:  

Formell mängdlära och logiksymboler: Uppgifter som bygger på tecken för snitt, union, implikation och ekvivalens. Dessa har tonats ner eller flyttats till Matematik 2c. Det logiska tänkandet prövas visserligen intensivt på NOG-delen, men det kräver inga kunskaper i formellt matematiskt teckenspråk.  

Standardavvikelse och spridningsmått: I gamla prov kunde begrepp som kvartiler, låddiagram och standardavvikelse dyka upp i marginalen. Idag prövas enbart lägesmått (medelvärde, median, typvärde). Allt som rör spridningsmått är numera renodlade Matematik 2-moment.  

Teoretiska indexberäkningar: Den formella matematiken bakom prisindex och basår har strukits från Matematik 1. Om index förekommer i tabeller på DTK-delen fungerar det enbart som kvantitativ läsförståelse; all nödvändig information för att tolka siffrorna finns angiven i uppgiften och du förväntas inte kunna indexformler utantill.  

Vektorer: Vektorgeometri har periodvis ingått i Matematik 1c. Eftersom högskoleprovet mäter den gemensamma kärnan i 1a, 1b och 1c (för att vara rättvist oavsett vilket gymnasieprogram man läst) testas vektorer överhuvudtaget inte.  

Programmering och digitala kalkylverktyg: Dessa moment har tvärtom tillkommit i den moderna kursplanen för Matematik 1. Eftersom högskoleprovet skrivs helt analogt med papper och penna kan du dock helt bortse från dem under dina förberedelser.

Trillar du över dessa koncept när du mängdtränar på äldre prov är det alltså bara att stryka frågan och räkna vidare.

Det stämmer. Men… 

"Det logiska tänkandet prövas visserligen intensivt på NOG-delen, men det kräver inga kunskaper i formellt matematiskt teckenspråk. "

Här finns det två skolor (och jag kan inte med säkerhet säga vilken som generellt är att föredra).

a/ "Man tänker till lite". Detta kräver abstraktionsförmåga, vilket ibland kan vara svårt för många. Många "2.0-coacher" brukar förespråka detta. För dem är hastighet allt.

b/ Man använder strikta regler och beteckningar. Det är i grunden en "enklare" metod, men långsammare. Med grundläggande kunskaper om mängdsymboler, Venn-diagram, m.m. blir uppgifterna vanligtvis mycket enkla. Med lite övning kan man dock öka hastigheten.

Med detta vill jag säga att det inte är fel att kunna "stenografera" sina tankar på papper och för det kan det behövas en del symboler som kanske inte ingår i Ma1-kursen.