Teknisk fysik - KTH vs Chalmers
Hej!
Det är en vecka kvar tills ansökningen till universitet stänger och jag har inte bestämt mig om jag ska välja TF på KTH eller Chalmers. Jag bor i Gbg och lutar mig för tillfället åt Chalmers, men jag överväger också KTH då den har fler valbara masterprogram som rymdteknik eller kärnenergi. Dessutom har KTH generellt högre prestige och erbjuder bättre möjligheter att integrera sig i Sveriges näringslivscentrum vilket kan ge tryggare jobb. Å andra sidan har jag ju mina vänner och familj osv här i Gbg samt att jag kommer spara några hundratusen. Vad skulle ni gjort i min sits?
Om det finns någon erfaren student som skulle vilja dela med sig av sina upplevelser på ett objektivt sätt skulle det uppskattas. Till exempel: Hur pedagogiska och hjälpsamma var föreläsarna? Vilka brister fanns det i programplanen? Känner du någon utexad student som har börjat arbeta?
Till sist har jag en liten avstickarfråga gällande F. Jag har hört att matematiken består av mycket bevisföring och att man behöver memorisera flera olika bevis ordagrant utan att ens förstå dem. Är det sant? För det låter ju helt förfärligt :(
Kul att du vill läsa TF, eller F som det heter på Chalmers. Jag läser själv andra året på Chalmers och har faktiskt en kompis som läst F på båda lärosäten (!). :) Känner att det mest effektiva är att jag först listar lite likheter och skillnader. Sedan jag svara på specifika frågor. Detta kommer mest handla om de tre första åren (kandidaten).
Likheter:
- Samma kvalité på själva utbildningen (föreläsare, övningsledare, möjlighet till hjälp osv), vilket beror väldigt mycket på kurs...
- Lärosäten har liknande prestige
- Programplanerna är lika och mastervalen är många (gå in på specifika Masters på Chalmers för att hitta ex kärnenergi)
- Liknande möjlighet att "integreras i näringslivet", men på olika sätt
Skillnader:
- Mängden laborationer och arbete med "öppna" experimentella frågeställningar. Chalmers F är unikt med att ha väldigt mycket laborationer. Och dessa är sällan "fyll i-labbar" som det är på gymmnasiet utan mer "ta reda på på vilka faktorer som påverkar svängningstiden hos en balk", "studera energins bevarande" osv. Det är väldigt delat mellan vad studenterna tycker (antingen älskar eller så hatar man dem) men dessa labbkurser är kärnan i programmet och ger en god erfarenhet i hur man faktiskt arbetar som ingenjör. Om du INTE gillar att labba välj INTE Chalmers. Men, det kan också vara så att du börjar tycka labbande är kul efter dessa kurser. Så blev det för mig.
- Bättre studentliv och gemenskap mellan studenterna på Chalmers. På KTH är väldigt många från Sthlm.
- Stockholm har fler exotiska jobb (startups, AI osv). Gbg har en annan vibe när det kommer till näringsliv och man kan inte vara obekväm med att hamna på Volvo eller Ericsson efter examen.
- Även om boendesituationen är dålig i Gbg är den ännu sämre i Sthlm. Väldigt svårt och dyrt att hitta bostad.
---
Förmodligen glömt något. Angående din fråga om bevis så ja, man får en lista med 15+ bevis varav två kan komma på tentan i mattekurserna. Det är frivilligt att lära sig dem, men om du kan bevisen är det gratispoäng. Det blir ren memorisation om du INTE kan beviset. Om du kan bevisen brukar det vara 1-3 huvudknep i varje bevis där resten är algebra.
Tack för ditt utförliga svar! Det är mycket uppskattat!
Det är naturligtvis svårt att veta huruvida labbarna kommer vara roliga, men det låter ju roligare att själv kunna utforska fysiken utan att ha facit i hand :D. Skulle du ha lust att kanske översiktligt beskriva en konkret laboration som du nyss genomförde? Så att jag får en bild av hur det går till :)
Jag tror nog att det får bli Chalmers just pga den tuffa bostadsmarknaden i Sthlm och att det blir logistiskt sett smidigare att bo hemma.
