Teoretiska funderingar kring jämnvikt

 Jag har lite frågor som liksom rör teoretiskt tänkande kring kemisk jämnvikt:

1. Om man har en reaktion X -> Y & Z  i ett 1:1:2 förhållande och reaktionen utgår från ett ämne X hur kan liksom tot. 3 mol skapas av 1 mol? Eller alltså jag blir lite förvirrad men jag förstår ju liksom att det beror på ämnena som reagerar att det går och så men en förklaring skulle ändå underlätta.  

2. Dessutom undrar jag hur man ska tänka i en jämnvikt om trycket höjs. I boken stod det

”tryckökning gynnar reaktion som medför att substansmängden gas minskar” 

Men jag förstår inte vad som menas med det! Om man har t.ex 

H2 + Cl2 -> 2 HCl 

tänker man liksom ”på ena sidan är det en tvåa och på andra sidan bara ettor i molförhållande så det går åt vänster” eller hur tänker man? 

3. I vissa uppgifter anges inte volymen. Där står istället ”reagerar i en okänd volym” (eller likande) då använder man mol istället när man räknar jämnviktskonstanten. Men hur kan det fungera egentligen? Har det något med olika förhållanden att göra eller blir värdena inte exakta då? I vissa uppgifter kan man ”stryka bort V:na men det kan man ju inte alltid”