Tips inför de nationella proven åk9

 Provet i svenska består av tre delar: Läsförståelse, skriftlig framställning samt en muntlig framställning. 

Läsförståelsen brukar bestå av att man får ett häfte med texter som eleverna får läsa en stund, och sedan får ett frågehäfte till. Läs texterna två gånger innan du börjar svara på frågorna. Om du läser snabbt hinner du troligen läsa två gånger innan du får frågorna. Ta då en liten stund till att fundera på texterna, individuellt och hur de hänger samman. Ställ gärna små frågor om texterna till dig själv. Skriv gärna små kommentarer om du har tid, så slipper du läsa om hela texten när frågorna kommer. Texterna är praktiskt taget alltid blandade, så dina frågor bör skilja sig beroende på texttyp. Nedan följer några förslag om tankeverksamhet om texterna.

Noveller: Vilken novellens tema, motiv och budskap? Vad är handlingen? Noveller har ofta en "knorr" på slutet där handlingen snabbt vänder; finns det någon sådan i denna novell, vilken är den och hur påverkar den berättelsen?

Argumenterande texter: Vilken typ av argumenterande text är det? Är det en krönika, en ledare, en insändare, eller någon annan typ av debattartikel? I stora drag, vilka argument läggs fram? Presenteras något motargument? Vilket är det och hur bemöts det? Är det en övertygande text?

Utredande text: Vilken är frågan som utreds? Vilka olika perspektiv tas upp? Tar författaren någon ställning för någon sida? Är det ett rimligt ställningstagande baserat på den information som presenterats? Vilka källor används?

Dikter: Hur är dikten skriven? Rimmar den, och i sådant fall, hur? Vad vill författaren säga? Vad är temat och budskapet? Används några stilfigurer?

Slutgiltiga tankar om texterna: Hur hänger texterna samman? Varför tror du att Skolverket valt just dessa texter för att diskutera och representera årets tema? Har några av texterna samma eller motsatta teser? Vilka och varför? 

När du funderat lite snabbt på dessa frågor har du en bra bas att stå på när det kommer till att svara på frågorna. De enklare frågorna är ofta väldigt direkta, men de frågor som ger lite mer poäng kräver lite mer eftertanke och att du verkligen förstått texterna. Om du kan svara på frågorna ovan har du med stor sannolikhet förstått det viktigaste i texten. Dessutom får du omedelbar återkoppling. Om det är något du inte förstått märker du det direkt, och kan gå tillbaka och läsa texten igen. Läs frågorna två gånger innan du svarar, och tänk gärna igenom svaret innan du skriver det. Korrekturläs hela svarshäftet när du är klar. 

Den skriftliga framställningen går ut på att skriva en text av något slag, som ska hänga samman med provets tema. HÅLL DIG TILL GENREN! Jag kan inte nog understyrka hur viktigt det är att följa texttypens regler och kutym. Undvik för allt i världen att vara personlig i en ledare. I en krönika bör personliga perspektiv varvas med större perspektiv; det är inte bara en dagbok om hur författaren förhåller sig till ett problem. Språket i både ledare och krönikor är mer strikt än i exempelvis ett blogginlägg. Språket i en ledare innehåller absolut inget slang, utan är mycket formellt. I en krönika är språket mer personligt, men absolut inte slarvigt. Även om språket i en krönika är ledigt är orden fortfarande lika noggrant valda som i en ledare, bara från en annan kategori av ord. Tänk på styckeinledning, stor bokstav, kommatecken och punkt. Kom ihåg BIFF-regeln, undvik satsradningar, särskrivningar och syftesfel.

Sätt den rubrik som häftet anger; om du ska skriva en egen rubrik är mitt bästa tips att göra det sist. Då vet du precis vad texten handlar om och undviker att rubriken avviker från texten. Gör en väldigt snabb kladd där du skriver vilken inledning du ska ha (väldigt kort, om skönhetsideal "där stod företrädaren för märke X och pratade om vikten av att se bra ut, fick mig att tänka), tes, argument ett, argument två, motargument, argument 3, avslutning. Skriv sedan de argumenterande styckena först, sedan avslutningen och sist inledningen. Det bästa tipset jag fått av en lärare vad det gäller att skriva var "Skriv inte texten i den ordning som du skulle läsa den", dvs. skriv inte rubrik, inledning, stycke 1, 2, 3, avslutning, utan börja med argumenten. De är det viktigaste du har, och de bestämmer hela texten. Du blir inte fångad i en inledning som inte håller med dina argument. Om du har tid, skriv om hela texten innan du lämnar in den. Då kan du byta plats på meningar och strukturera stycken hur du vill. Du minskar även risken för att småfel från din kladd följer med i den inlämnade texten. 

Den muntliga framställningen går ut på att ni i en grupp om 4-5 personer får läsa varsin text, hålla en kort presentation om texten, och sedan diskuterar texten i grupp där den som presenterat är samtalsledaren. Var noga med att alla får komma till tals. Om du har en liten bit papper kan du lite diskret rita upp hur ni sitter och sätta en liten punkt för varje gång någon talar. Då vet du vilka du ska fråga. Om någon verkar lite mindre på får du gärna ställa mer specifika frågor till denne. Ställ också allmänna frågor till gruppen, och var inte rädd för att gå in om någon pratar för mycket. Vänta tills de avslutar meningen och säg ungefär "du har en intressant infallsvinkel, nu skulle jag gärna vilja höra vad du, (annan persons namn), har att säga om...". Skriv gärna ned några frågor när du läser texten som du kan ha om konversationen börjar dö ut. Håll liv i konversationen, håll er till ämnet och se till att alla får komma till tals.

Provet i engelska är uppdelat i fyra delar; hör-, läs-, skriv- och en muntlig del. 

I den muntliga delen gäller det också att hålla konversationen igång, och att inte snubbla över orden. Om det är ett ord som du inte kommer på, använd ett annat ord eller försök beskriva vad det är istället. Målet är att ni alla ska förstå och kunna utbyta tankar, inte att ni ska vara perfekta. Försök att bjuda in personer om några sitter tysta. 

Hörförståelsen är svår att träna på såhär nära inpå provet, så jag har inte så många tips här. Sitt nära högtalarna, läs igenom frågorna, anteckna i marginalerna om det är något du inte hänger med på så kan du gå tillbaka sedan. Sitt inte för länge med en fråga. Det jobbigaste är när de säger Now, please answer questions four, five, six and seven, och man själv fortfarande väntar på svaret på fråga två. Lägg märke till om ni får höra texten två gånger eller inte. 

Den skriftliga delen går ut på att skriva någon slags text. Här ligger tonvikten på grammatik, ordförråd och meningsbyggnad. Det brukar inte alls vara lika noga med genren som i svenska. Om de skriver "skriv en krönika" så ska du såklart göra det, men oftast handlar det om att skriva en bra text. Korrekturläs, försök stava rätt.

Läsförståelsen var (åtminstone när jag skrev provet) sammansatt till stor del av lite kortare texter. Många kortsvarsfrågor, några A/B/C/(D)-frågor. Var noga med att sätta dem. De ger en låg poäng per fråga, men ger många poäng tillsammans. Läs texterna två gånger, läs frågorna flera gånger. 

Sov ordentligt dagarna innan, undvik socker på provdagen. Ät en ordentlig frukost och en ordentlig lunch. Ta det lugnt. Lycka till!

Smutstvätt skrev :

 Provet i svenska består av tre delar: Läsförståelse, skriftlig framställning samt en muntlig framställning. 

Läsförståelsen brukar bestå av att man får ett häfte med texter som eleverna får läsa en stund, och sedan får ett frågehäfte till. Läs texterna två gånger innan du börjar svara på frågorna. Om du läser snabbt hinner du troligen läsa två gånger innan du får frågorna. Ta då en liten stund till att fundera på texterna, individuellt och hur de hänger samman. Ställ gärna små frågor om texterna till dig själv. Skriv gärna små kommentarer om du har tid, så slipper du läsa om hela texten när frågorna kommer. Texterna är praktiskt taget alltid blandade, så dina frågor bör skilja sig beroende på texttyp. Nedan följer några förslag om tankeverksamhet om texterna.

Noveller: Vilken novellens tema, motiv och budskap? Vad är handlingen? Noveller har ofta en "knorr" på slutet där handlingen snabbt vänder; finns det någon sådan i denna novell, vilken är den och hur påverkar den berättelsen?

Argumenterande texter: Vilken typ av argumenterande text är det? Är det en krönika, en ledare, en insändare, eller någon annan typ av debattartikel? I stora drag, vilka argument läggs fram? Presenteras något motargument? Vilket är det och hur bemöts det? Är det en övertygande text?

Utredande text: Vilken är frågan som utreds? Vilka olika perspektiv tas upp? Tar författaren någon ställning för någon sida? Är det ett rimligt ställningstagande baserat på den information som presenterats? Vilka källor används?

Dikter: Hur är dikten skriven? Rimmar den, och i sådant fall, hur? Vad vill författaren säga? Vad är temat och budskapet? Används några stilfigurer?

Slutgiltiga tankar om texterna: Hur hänger texterna samman? Varför tror du att Skolverket valt just dessa texter för att diskutera och representera årets tema? Har några av texterna samma eller motsatta teser? Vilka och varför? 

När du funderat lite snabbt på dessa frågor har du en bra bas att stå på när det kommer till att svara på frågorna. De enklare frågorna är ofta väldigt direkta, men de frågor som ger lite mer poäng kräver lite mer eftertanke och att du verkligen förstått texterna. Om du kan svara på frågorna ovan har du med stor sannolikhet förstått det viktigaste i texten. Dessutom får du omedelbar återkoppling. Om det är något du inte förstått märker du det direkt, och kan gå tillbaka och läsa texten igen. Läs frågorna två gånger innan du svarar, och tänk gärna igenom svaret innan du skriver det. Korrekturläs hela svarshäftet när du är klar. 

 

Den skriftliga framställningen går ut på att skriva en text av något slag, som ska hänga samman med provets tema. HÅLL DIG TILL GENREN! Jag kan inte nog understyrka hur viktigt det är att följa texttypens regler och kutym. Undvik för allt i världen att vara personlig i en ledare. I en krönika bör personliga perspektiv varvas med större perspektiv; det är inte bara en dagbok om hur författaren förhåller sig till ett problem. Språket i både ledare och krönikor är mer strikt än i exempelvis ett blogginlägg. Språket i en ledare innehåller absolut inget slang, utan är mycket formellt. I en krönika är språket mer personligt, men absolut inte slarvigt. Även om språket i en krönika är ledigt är orden fortfarande lika noggrant valda som i en ledare, bara från en annan kategori av ord. Tänk på styckeinledning, stor bokstav, kommatecken och punkt. Kom ihåg BIFF-regeln, undvik satsradningar, särskrivningar och syftesfel.

Sätt den rubrik som häftet anger; om du ska skriva en egen rubrik är mitt bästa tips att göra det sist. Då vet du precis vad texten handlar om och undviker att rubriken avviker från texten. Gör en väldigt snabb kladd där du skriver vilken inledning du ska ha (väldigt kort, om skönhetsideal "där stod företrädaren för märke X och pratade om vikten av att se bra ut, fick mig att tänka), tes, argument ett, argument två, motargument, argument 3, avslutning. Skriv sedan de argumenterande styckena först, sedan avslutningen och sist inledningen. Det bästa tipset jag fått av en lärare vad det gäller att skriva var "Skriv inte texten i den ordning som du skulle läsa den", dvs. skriv inte rubrik, inledning, stycke 1, 2, 3, avslutning, utan börja med argumenten. De är det viktigaste du har, och de bestämmer hela texten. Du blir inte fångad i en inledning som inte håller med dina argument. Om du har tid, skriv om hela texten innan du lämnar in den. Då kan du byta plats på meningar och strukturera stycken hur du vill. Du minskar även risken för att småfel från din kladd följer med i den inlämnade texten. 

 

Den muntliga framställningen går ut på att ni i en grupp om 4-5 personer får läsa varsin text, hålla en kort presentation om texten, och sedan diskuterar texten i grupp där den som presenterat är samtalsledaren. Var noga med att alla får komma till tals. Om du har en liten bit papper kan du lite diskret rita upp hur ni sitter och sätta en liten punkt för varje gång någon talar. Då vet du vilka du ska fråga. Om någon verkar lite mindre på får du gärna ställa mer specifika frågor till denne. Ställ också allmänna frågor till gruppen, och var inte rädd för att gå in om någon pratar för mycket. Vänta tills de avslutar meningen och säg ungefär "du har en intressant infallsvinkel, nu skulle jag gärna vilja höra vad du, (annan persons namn), har att säga om...". Skriv gärna ned några frågor när du läser texten som du kan ha om konversationen börjar dö ut. Håll liv i konversationen, håll er till ämnet och se till att alla får komma till tals.

 

Provet i engelska är uppdelat i fyra delar; hör-, läs-, skriv- och en muntlig del. 

I den muntliga delen gäller det också att hålla konversationen igång, och att inte snubbla över orden. Om det är ett ord som du inte kommer på, använd ett annat ord eller försök beskriva vad det är istället. Målet är att ni alla ska förstå och kunna utbyta tankar, inte att ni ska vara perfekta. Försök att bjuda in personer om några sitter tysta. 

 

Hörförståelsen är svår att träna på såhär nära inpå provet, så jag har inte så många tips här. Sitt nära högtalarna, läs igenom frågorna, anteckna i marginalerna om det är något du inte hänger med på så kan du gå tillbaka sedan. Sitt inte för länge med en fråga. Det jobbigaste är när de säger Now, please answer questions four, five, six and seven, och man själv fortfarande väntar på svaret på fråga två. Lägg märke till om ni får höra texten två gånger eller inte. 

 

Den skriftliga delen går ut på att skriva någon slags text. Här ligger tonvikten på grammatik, ordförråd och meningsbyggnad. Det brukar inte alls vara lika noga med genren som i svenska. Om de skriver "skriv en krönika" så ska du såklart göra det, men oftast handlar det om att skriva en bra text. Korrekturläs, försök stava rätt.

 

Läsförståelsen var (åtminstone när jag skrev provet) sammansatt till stor del av lite kortare texter. Många kortsvarsfrågor, några A/B/C/(D)-frågor. Var noga med att sätta dem. De ger en låg poäng per fråga, men ger många poäng tillsammans. Läs texterna två gånger, läs frågorna flera gånger. 

 

Sov ordentligt dagarna innan, undvik socker på provdagen. Ät en ordentlig frukost och en ordentlig lunch. Ta det lugnt. Lycka till!

 WOW, jag är otroligt tacksam för alla dina tips & råd, känner mig redan tryggare :)

Jag ska (inför skrivdelen) kolla på olika texttyper (typ artikel, krönika, novell, mm) och vad det är som skiljer de åt. Som du sa, så är det väldigt viktigt att hålla sig till den texttypen man skriver om. 

Jag har även tittat på en youtube-video om nationella proven i svenska, del c. Då så sa de att "stilmedel" är viktigt för att texten ska bli nyanserad/spännande.

Förstår inte riktigt vad "stilmedel" är eller vart jag kan hitta exempel på det?

PluggaSmart skrev :

Smutstvätt skrev :

 Provet i svenska består av tre delar: Läsförståelse, skriftlig framställning samt en muntlig framställning. 

Läsförståelsen brukar bestå av att man får ett häfte med texter som eleverna får läsa en stund, och sedan får ett frågehäfte till. Läs texterna två gånger innan du börjar svara på frågorna. Om du läser snabbt hinner du troligen läsa två gånger innan du får frågorna. Ta då en liten stund till att fundera på texterna, individuellt och hur de hänger samman. Ställ gärna små frågor om texterna till dig själv. Skriv gärna små kommentarer om du har tid, så slipper du läsa om hela texten när frågorna kommer. Texterna är praktiskt taget alltid blandade, så dina frågor bör skilja sig beroende på texttyp. Nedan följer några förslag om tankeverksamhet om texterna.

Noveller: Vilken novellens tema, motiv och budskap? Vad är handlingen? Noveller har ofta en "knorr" på slutet där handlingen snabbt vänder; finns det någon sådan i denna novell, vilken är den och hur påverkar den berättelsen?

Argumenterande texter: Vilken typ av argumenterande text är det? Är det en krönika, en ledare, en insändare, eller någon annan typ av debattartikel? I stora drag, vilka argument läggs fram? Presenteras något motargument? Vilket är det och hur bemöts det? Är det en övertygande text?

Utredande text: Vilken är frågan som utreds? Vilka olika perspektiv tas upp? Tar författaren någon ställning för någon sida? Är det ett rimligt ställningstagande baserat på den information som presenterats? Vilka källor används?

Dikter: Hur är dikten skriven? Rimmar den, och i sådant fall, hur? Vad vill författaren säga? Vad är temat och budskapet? Används några stilfigurer?

Slutgiltiga tankar om texterna: Hur hänger texterna samman? Varför tror du att Skolverket valt just dessa texter för att diskutera och representera årets tema? Har några av texterna samma eller motsatta teser? Vilka och varför? 

När du funderat lite snabbt på dessa frågor har du en bra bas att stå på när det kommer till att svara på frågorna. De enklare frågorna är ofta väldigt direkta, men de frågor som ger lite mer poäng kräver lite mer eftertanke och att du verkligen förstått texterna. Om du kan svara på frågorna ovan har du med stor sannolikhet förstått det viktigaste i texten. Dessutom får du omedelbar återkoppling. Om det är något du inte förstått märker du det direkt, och kan gå tillbaka och läsa texten igen. Läs frågorna två gånger innan du svarar, och tänk gärna igenom svaret innan du skriver det. Korrekturläs hela svarshäftet när du är klar. 

 

Den skriftliga framställningen går ut på att skriva en text av något slag, som ska hänga samman med provets tema. HÅLL DIG TILL GENREN! Jag kan inte nog understyrka hur viktigt det är att följa texttypens regler och kutym. Undvik för allt i världen att vara personlig i en ledare. I en krönika bör personliga perspektiv varvas med större perspektiv; det är inte bara en dagbok om hur författaren förhåller sig till ett problem. Språket i både ledare och krönikor är mer strikt än i exempelvis ett blogginlägg. Språket i en ledare innehåller absolut inget slang, utan är mycket formellt. I en krönika är språket mer personligt, men absolut inte slarvigt. Även om språket i en krönika är ledigt är orden fortfarande lika noggrant valda som i en ledare, bara från en annan kategori av ord. Tänk på styckeinledning, stor bokstav, kommatecken och punkt. Kom ihåg BIFF-regeln, undvik satsradningar, särskrivningar och syftesfel.

Sätt den rubrik som häftet anger; om du ska skriva en egen rubrik är mitt bästa tips att göra det sist. Då vet du precis vad texten handlar om och undviker att rubriken avviker från texten. Gör en väldigt snabb kladd där du skriver vilken inledning du ska ha (väldigt kort, om skönhetsideal "där stod företrädaren för märke X och pratade om vikten av att se bra ut, fick mig att tänka), tes, argument ett, argument två, motargument, argument 3, avslutning. Skriv sedan de argumenterande styckena först, sedan avslutningen och sist inledningen. Det bästa tipset jag fått av en lärare vad det gäller att skriva var "Skriv inte texten i den ordning som du skulle läsa den", dvs. skriv inte rubrik, inledning, stycke 1, 2, 3, avslutning, utan börja med argumenten. De är det viktigaste du har, och de bestämmer hela texten. Du blir inte fångad i en inledning som inte håller med dina argument. Om du har tid, skriv om hela texten innan du lämnar in den. Då kan du byta plats på meningar och strukturera stycken hur du vill. Du minskar även risken för att småfel från din kladd följer med i den inlämnade texten. 

 

Den muntliga framställningen går ut på att ni i en grupp om 4-5 personer får läsa varsin text, hålla en kort presentation om texten, och sedan diskuterar texten i grupp där den som presenterat är samtalsledaren. Var noga med att alla får komma till tals. Om du har en liten bit papper kan du lite diskret rita upp hur ni sitter och sätta en liten punkt för varje gång någon talar. Då vet du vilka du ska fråga. Om någon verkar lite mindre på får du gärna ställa mer specifika frågor till denne. Ställ också allmänna frågor till gruppen, och var inte rädd för att gå in om någon pratar för mycket. Vänta tills de avslutar meningen och säg ungefär "du har en intressant infallsvinkel, nu skulle jag gärna vilja höra vad du, (annan persons namn), har att säga om...". Skriv gärna ned några frågor när du läser texten som du kan ha om konversationen börjar dö ut. Håll liv i konversationen, håll er till ämnet och se till att alla får komma till tals.

 

Provet i engelska är uppdelat i fyra delar; hör-, läs-, skriv- och en muntlig del. 

I den muntliga delen gäller det också att hålla konversationen igång, och att inte snubbla över orden. Om det är ett ord som du inte kommer på, använd ett annat ord eller försök beskriva vad det är istället. Målet är att ni alla ska förstå och kunna utbyta tankar, inte att ni ska vara perfekta. Försök att bjuda in personer om några sitter tysta. 

 

Hörförståelsen är svår att träna på såhär nära inpå provet, så jag har inte så många tips här. Sitt nära högtalarna, läs igenom frågorna, anteckna i marginalerna om det är något du inte hänger med på så kan du gå tillbaka sedan. Sitt inte för länge med en fråga. Det jobbigaste är när de säger Now, please answer questions four, five, six and seven, och man själv fortfarande väntar på svaret på fråga två. Lägg märke till om ni får höra texten två gånger eller inte. 

 

Den skriftliga delen går ut på att skriva någon slags text. Här ligger tonvikten på grammatik, ordförråd och meningsbyggnad. Det brukar inte alls vara lika noga med genren som i svenska. Om de skriver "skriv en krönika" så ska du såklart göra det, men oftast handlar det om att skriva en bra text. Korrekturläs, försök stava rätt.

 

Läsförståelsen var (åtminstone när jag skrev provet) sammansatt till stor del av lite kortare texter. Många kortsvarsfrågor, några A/B/C/(D)-frågor. Var noga med att sätta dem. De ger en låg poäng per fråga, men ger många poäng tillsammans. Läs texterna två gånger, läs frågorna flera gånger. 

 

Sov ordentligt dagarna innan, undvik socker på provdagen. Ät en ordentlig frukost och en ordentlig lunch. Ta det lugnt. Lycka till!

 WOW, jag är otroligt tacksam för alla dina tips & råd, känner mig redan tryggare :)

 

Jag ska (inför skrivdelen) kolla på olika texttyper (typ artikel, krönika, novell, mm) och vad det är som skiljer de åt. Som du sa, så är det väldigt viktigt att hålla sig till den texttypen man skriver om. 

Jag har även tittat på en youtube-video om nationella proven i svenska, del c. Då så sa de att "stilmedel" är viktigt för att texten ska bli nyanserad/spännande.

Förstår inte riktigt vad "stilmedel" är eller vart jag kan hitta exempel på det?

 Det blev lite längre än vad jag hade tänkt, haha. Stilmedel är bra att ha, speciellt i dikter och liknande texter. Stilmedel, stilfigurer, retoriska stilfigurer, kärt barn har många namn. Det är metoder för att "smycka" språket lite grann. Exempel inkluderar metafor, ironi och parodi. Olika stilfigurer passar olika bra i olika typer av text. I dikter och liknande texter är det väldigt vanligt, medan vetenskapligt språk väldigt sällan, för att inte säga aldrig, innehåller några stilfigurer. Wikipedia har en utförlig lista.

Smutstvätt skrev :

PluggaSmart skrev :

Visa föregående citat

Smutstvätt skrev :

 Provet i svenska består av tre delar: Läsförståelse, skriftlig framställning samt en muntlig framställning. 

Läsförståelsen brukar bestå av att man får ett häfte med texter som eleverna får läsa en stund, och sedan får ett frågehäfte till. Läs texterna två gånger innan du börjar svara på frågorna. Om du läser snabbt hinner du troligen läsa två gånger innan du får frågorna. Ta då en liten stund till att fundera på texterna, individuellt och hur de hänger samman. Ställ gärna små frågor om texterna till dig själv. Skriv gärna små kommentarer om du har tid, så slipper du läsa om hela texten när frågorna kommer. Texterna är praktiskt taget alltid blandade, så dina frågor bör skilja sig beroende på texttyp. Nedan följer några förslag om tankeverksamhet om texterna.

Noveller: Vilken novellens tema, motiv och budskap? Vad är handlingen? Noveller har ofta en "knorr" på slutet där handlingen snabbt vänder; finns det någon sådan i denna novell, vilken är den och hur påverkar den berättelsen?

Argumenterande texter: Vilken typ av argumenterande text är det? Är det en krönika, en ledare, en insändare, eller någon annan typ av debattartikel? I stora drag, vilka argument läggs fram? Presenteras något motargument? Vilket är det och hur bemöts det? Är det en övertygande text?

Utredande text: Vilken är frågan som utreds? Vilka olika perspektiv tas upp? Tar författaren någon ställning för någon sida? Är det ett rimligt ställningstagande baserat på den information som presenterats? Vilka källor används?

Dikter: Hur är dikten skriven? Rimmar den, och i sådant fall, hur? Vad vill författaren säga? Vad är temat och budskapet? Används några stilfigurer?

Slutgiltiga tankar om texterna: Hur hänger texterna samman? Varför tror du att Skolverket valt just dessa texter för att diskutera och representera årets tema? Har några av texterna samma eller motsatta teser? Vilka och varför? 

När du funderat lite snabbt på dessa frågor har du en bra bas att stå på när det kommer till att svara på frågorna. De enklare frågorna är ofta väldigt direkta, men de frågor som ger lite mer poäng kräver lite mer eftertanke och att du verkligen förstått texterna. Om du kan svara på frågorna ovan har du med stor sannolikhet förstått det viktigaste i texten. Dessutom får du omedelbar återkoppling. Om det är något du inte förstått märker du det direkt, och kan gå tillbaka och läsa texten igen. Läs frågorna två gånger innan du svarar, och tänk gärna igenom svaret innan du skriver det. Korrekturläs hela svarshäftet när du är klar. 

 

Den skriftliga framställningen går ut på att skriva en text av något slag, som ska hänga samman med provets tema. HÅLL DIG TILL GENREN! Jag kan inte nog understyrka hur viktigt det är att följa texttypens regler och kutym. Undvik för allt i världen att vara personlig i en ledare. I en krönika bör personliga perspektiv varvas med större perspektiv; det är inte bara en dagbok om hur författaren förhåller sig till ett problem. Språket i både ledare och krönikor är mer strikt än i exempelvis ett blogginlägg. Språket i en ledare innehåller absolut inget slang, utan är mycket formellt. I en krönika är språket mer personligt, men absolut inte slarvigt. Även om språket i en krönika är ledigt är orden fortfarande lika noggrant valda som i en ledare, bara från en annan kategori av ord. Tänk på styckeinledning, stor bokstav, kommatecken och punkt. Kom ihåg BIFF-regeln, undvik satsradningar, särskrivningar och syftesfel.

Sätt den rubrik som häftet anger; om du ska skriva en egen rubrik är mitt bästa tips att göra det sist. Då vet du precis vad texten handlar om och undviker att rubriken avviker från texten. Gör en väldigt snabb kladd där du skriver vilken inledning du ska ha (väldigt kort, om skönhetsideal "där stod företrädaren för märke X och pratade om vikten av att se bra ut, fick mig att tänka), tes, argument ett, argument två, motargument, argument 3, avslutning. Skriv sedan de argumenterande styckena först, sedan avslutningen och sist inledningen. Det bästa tipset jag fått av en lärare vad det gäller att skriva var "Skriv inte texten i den ordning som du skulle läsa den", dvs. skriv inte rubrik, inledning, stycke 1, 2, 3, avslutning, utan börja med argumenten. De är det viktigaste du har, och de bestämmer hela texten. Du blir inte fångad i en inledning som inte håller med dina argument. Om du har tid, skriv om hela texten innan du lämnar in den. Då kan du byta plats på meningar och strukturera stycken hur du vill. Du minskar även risken för att småfel från din kladd följer med i den inlämnade texten. 

 

Den muntliga framställningen går ut på att ni i en grupp om 4-5 personer får läsa varsin text, hålla en kort presentation om texten, och sedan diskuterar texten i grupp där den som presenterat är samtalsledaren. Var noga med att alla får komma till tals. Om du har en liten bit papper kan du lite diskret rita upp hur ni sitter och sätta en liten punkt för varje gång någon talar. Då vet du vilka du ska fråga. Om någon verkar lite mindre på får du gärna ställa mer specifika frågor till denne. Ställ också allmänna frågor till gruppen, och var inte rädd för att gå in om någon pratar för mycket. Vänta tills de avslutar meningen och säg ungefär "du har en intressant infallsvinkel, nu skulle jag gärna vilja höra vad du, (annan persons namn), har att säga om...". Skriv gärna ned några frågor när du läser texten som du kan ha om konversationen börjar dö ut. Håll liv i konversationen, håll er till ämnet och se till att alla får komma till tals.

 

Provet i engelska är uppdelat i fyra delar; hör-, läs-, skriv- och en muntlig del. 

I den muntliga delen gäller det också att hålla konversationen igång, och att inte snubbla över orden. Om det är ett ord som du inte kommer på, använd ett annat ord eller försök beskriva vad det är istället. Målet är att ni alla ska förstå och kunna utbyta tankar, inte att ni ska vara perfekta. Försök att bjuda in personer om några sitter tysta. 

 

Hörförståelsen är svår att träna på såhär nära inpå provet, så jag har inte så många tips här. Sitt nära högtalarna, läs igenom frågorna, anteckna i marginalerna om det är något du inte hänger med på så kan du gå tillbaka sedan. Sitt inte för länge med en fråga. Det jobbigaste är när de säger Now, please answer questions four, five, six and seven, och man själv fortfarande väntar på svaret på fråga två. Lägg märke till om ni får höra texten två gånger eller inte. 

 

Den skriftliga delen går ut på att skriva någon slags text. Här ligger tonvikten på grammatik, ordförråd och meningsbyggnad. Det brukar inte alls vara lika noga med genren som i svenska. Om de skriver "skriv en krönika" så ska du såklart göra det, men oftast handlar det om att skriva en bra text. Korrekturläs, försök stava rätt.

 

Läsförståelsen var (åtminstone när jag skrev provet) sammansatt till stor del av lite kortare texter. Många kortsvarsfrågor, några A/B/C/(D)-frågor. Var noga med att sätta dem. De ger en låg poäng per fråga, men ger många poäng tillsammans. Läs texterna två gånger, läs frågorna flera gånger. 

 

Sov ordentligt dagarna innan, undvik socker på provdagen. Ät en ordentlig frukost och en ordentlig lunch. Ta det lugnt. Lycka till!

 WOW, jag är otroligt tacksam för alla dina tips & råd, känner mig redan tryggare :)

 

Jag ska (inför skrivdelen) kolla på olika texttyper (typ artikel, krönika, novell, mm) och vad det är som skiljer de åt. Som du sa, så är det väldigt viktigt att hålla sig till den texttypen man skriver om. 

Jag har även tittat på en youtube-video om nationella proven i svenska, del c. Då så sa de att "stilmedel" är viktigt för att texten ska bli nyanserad/spännande.

Förstår inte riktigt vad "stilmedel" är eller vart jag kan hitta exempel på det?

 Det blev lite längre än vad jag hade tänkt, haha. Stilmedel är bra att ha, speciellt i dikter och liknande texter. Stilmedel, stilfigurer, retoriska stilfigurer, kärt barn har många namn. Det är metoder för att "smycka" språket lite grann. Exempel inkluderar metafor, ironi och parodi. Olika stilfigurer passar olika bra i olika typer av text. I dikter och liknande texter är det väldigt vanligt, medan vetenskapligt språk väldigt sällan, för att inte säga aldrig, innehåller några stilfigurer. Wikipedia har en utförlig lista.

 Tack så mycket för all hjälp!