Undersök om B har vektorpotential och bestämma den så den är vinkelrät mot ez


Hej!
I både definitionen och satsen står det att rotA=B är ekvivalent med att B har en vektorpotential eller om divB =0. Spelar det någon roll om man använder en av dem? Sen vet jag inte hur man skall hitta en vektorpotential som är vinkelrät mot ez.
Genom att beräkna div B och få 0 visar du att vektorfältet B verkligen har en vektorpotential (Sats 7.7).
För att sedan hitta vektorpotentialen A, så utgår man från vektorpotentialens definition (7.19), d.v.s. rot A = B.
Man söker alltså vektorfältet som är vinkelrät mot vektorn .
Skalärprodukten mellan A och ez ska således vara 0. I synnerhet är . Det återstår att hitta och . Teckna rot A och lös ut och ur differentialekvationssystemet rot A = B.
LuMa07 skrev:Genom att beräkna div B och få 0 visar du att vektorfältet B verkligen har en vektorpotential (Sats 7.7).
För att sedan hitta vektorpotentialen A, så utgår man från vektorpotentialens definition (7.19), d.v.s. rot A = B.
Man söker alltså vektorfältet som är vinkelrät mot vektorn .
Skalärprodukten mellan A och ez ska således vara 0. I synnerhet är . Det återstår att hitta och . Teckna rot A och lös ut och ur differentialekvationssystemet rot A = B.
Hm jag är med på att undersöka om B har en vektorpotential enligt satsen. Men jag är osäker på om jag ska först utföra rotA och sätta lika med B som första steg och sen sätta A3 =1 pga skalärprodukten då A och ez ska vara ortgonala.
Om skalärprodukten mellan A och ez skall vara noll, så måste vara noll (d.v.s. inte 1).
Den sökta potentialen A uppfyller rot A = B, där
och detta skall vara lika med
LuMa07 skrev:Om skalärprodukten mellan A och ez skall vara noll, så måste vara noll (d.v.s. inte 1).
Den sökta potentialen A uppfyller rot A = B, där
och detta skall vara lika med
Ja okej. Jag får detta till slut som svar på vad vektorpotential A blir.

Följande steg är inte korrekt då ännu inte tagits fram och termen får inte bara försvinna i ekvationen (3):

Från (1) tar man fram . (Det har du gjort)
Från (2) tar man fram . (Det har du inte gjort)
DÄREFTER sätts både och in i (3)
LuMa07 skrev:Följande steg är inte korrekt då ännu inte tagits fram och termen får inte bara försvinna i ekvationen (3):
Från (1) tar man fram . (Det har du gjort)
Från (2) tar man fram . (Det har du inte gjort)
DÄREFTER sätts både och in i (3)
Ah ok. Ja jag kan tänka mig det blir dG/dx-dA1/dy=-2yz=>
G(x)=-2xyz+A1(x,y,z)+F(y). Vad gör man i nästa steg ?
Vad är ditt som du beräknat m.h.a. ekvationen (2): ?
Sätt in det i (3).
LuMa07 skrev:Vad är ditt som du beräknat m.h.a. ekvationen (2): ?
Sätt in det i (3).
Det här är vad jag har nu. Se bild nedan.
Resten suddade jag för de var felaktiga som jag förstod.

Det stämmer ju inte att integralen av med avseende på skulle ge .
Du har korrekt kommit fram till att
För att inte krångla till det är det bättre om du fortsätter lösa ett liknande uttryck för genom din andra ekvation
Slutligen sätter du in uttrycken för och i din sista ekvation, då får du ett samband mellan konstantfunktionerna. Det är också värt att lägga märke till att uppgiften söker "en" potentialfunktion, du behöver alltså egentligen inte ta fram en allmän lösning, även om det är en bra övning.
D4NIEL skrev:Det stämmer ju inte att integralen av med avseende på skulle ge .
Du har korrekt kommit fram till att
För att inte krångla till det är det bättre om du fortsätter lösa ett liknande uttryck för genom din andra ekvation
Slutligen sätter du in uttrycken för och i din sista ekvation, då får du ett samband mellan konstantfunktionerna. Det är också värt att lägga märke till att uppgiften söker "en" potentialfunktion, du behöver alltså egentligen inte ta fram en allmän lösning, även om det är en bra övning.
Ja okej jag vet inte i vilket steg jag ska börja med för att fortsätta med (2) eller hur du menar att man ska göra där?
Justnu har jag detta. Men jag antar att jag ska ta bort eller återkomma till den? 
Din andra ekvation säger att
Nu har du uttryck för och , därmed kan du ställa upp ekvation 3 och finna ett samband mellan dina okända konstantfunktioner och .
D4NIEL skrev:Din andra ekvation säger att
Nu har du uttryck för och , därmed kan du ställa upp ekvation 3 och finna ett samband mellan dina okända konstantfunktioner och .
Ja precis jag har nu uttryck för A1 och A2. Men ska jag derivera dem för att sätta in ekvation 3) ? Jag förstår inte vad du menar med att ställa upp ekvation 3.
Ja, din tredje ekvation säger ju att
Det ger ett samband mellan och .
D4NIEL skrev:Ja, din tredje ekvation säger ju att
Det ger ett samband mellan och .

Ja jag får detta system och samband. Hur går jag vidare sen?

Jag tror det har blivit slarvfel i räkningarna.
Ekvation 3, dvs
Förenklas till
D4NIEL skrev:Jag tror det har blivit slarvfel i räkningarna.
Ekvation 3, dvs
Förenklas till
Såhär får jag nu. Hur ska vi hitta funktionerna h och g?


Blir potentialfunktionen bara phi(x,y,z)=A1+A2 ? Jag vet inte hur vi ska hantera h och g när differensen av deras partiella derivator map på x och y blir 0.
Det du gör nu är kanske överkurs.
Vektorpotentialen till ett vektorfält är aldrig entydigt bestämd av eftersom vi alltid kan ansätta gradienten av en skalär funktion så här:
(1)
Nu uppfyller detta nya fält också grundekvationen eftersom
En ändring av vektorpotentialen enligt (1) kallas gaugetransformation. Jämför med hur den "vanliga" potentialen endast kan bestämmas på en konstant när.
Från ekvationen kan vi alltså inte förvänta oss ett entydigt fält. Med det extra villkoret förenklas gaugevillkoret till det klassiska villkoret för blandade partialderivator i två dimensioner.
Om du sätter är villkoret ett (lokalt) nödvändigt och tillräckligt villkor för att fullständigt skapa potentialfunktionen .
Du har löst uppgiften och kommit fram till att
Om du vill kan du sätta . Då har du hittat _en_ vektorpotential vilket är vad uppgiften kräver om du läser uppgiftsformuleringen noga.
Om du vill krångla till det kan du t.ex. definiera det skalära fältet som uppfyller villkoret för de blandade derivatorna och därmed är
också en vektorpotential. Så länge din skalära funktion uppfyller villkoret som du tagit fram för och kan du alltså skapa oändligt många olika vektorpotentialer .
D4NIEL skrev:Det du gör nu är kanske överkurs.
Vektorpotentialen till ett vektorfält är aldrig entydigt bestämd av eftersom vi alltid kan ansätta gradienten av en skalär funktion så här:
(1)
Nu uppfyller detta nya fält också grundekvationen eftersom
En ändring av vektorpotentialen enligt (1) kallas gaugetransformation. Jämför med hur den "vanliga" potentialen endast kan bestämmas på en konstant när.
Från ekvationen kan vi alltså inte förvänta oss ett entydigt fält. Med det extra villkoret förenklas gaugevillkoret till det klassiska villkoret för blandade partialderivator i två dimensioner.
Om du sätter är villkoret ett (lokalt) nödvändigt och tillräckligt villkor för att fullständigt skapa potentialfunktionen .
Du har löst uppgiften och kommit fram till att
Om du vill kan du sätta . Då har du hittat _en_ vektorpotential vilket är vad uppgiften kräver om du läser uppgiftsformuleringen noga.
Om du vill krångla till det kan du t.ex. definiera det skalära fältet som uppfyller villkoret för de blandade derivatorna och därmed är
också en vektorpotential. Så länge din skalära funktion uppfyller villkoret som du tagit fram för och kan du alltså skapa oändligt många olika vektorpotentialer .
Jag tänker det kanske bara räcker att säga att det finns oändligt många vektorpotentialer och det finns bara denna vektorpotential A=(y^2z+g(x,y),-xz^2+h(x,y),0).
Ja, men tänk på att villkoret och ordningen måste specificeras, annars passar inte funktionerna ihop. Som du räknat blir det omvänd ordning, dvs
med villkoret
