8 svar
92 visningar
Eric S 23
Postad: 8 jan 2018

Utför laddningarna lika stort arbete?

De två laddningarna jag har ritat ut befinner sig båda vid samma plats på minuspolen (jag har ritat ut den ena laddningen höger om och den andra vänster om minus polen för att skilja dem åt), har samma massa och båda har den negativa laddningen q. Om man bortser från gravitationen och eventuellt luftmotstånd så utförs det ett arbete W när den vänstra laddningen flyttas den kortaste möjliga vägen till plus polen såsom jag har ritat ut med en pil. Då bör spänningen mellan plus och minus polen bli W/q? Den andra (högra) laddningen rör sig igenom hela kretsen såsom jag har ritat med pilar. Min fråga är: kommer det utförda arbetet vara lika stort för den högra laddningen som för den vänstra? Jag tänker att de borde vara samma för att de börjar och slutar på samma plats men tar helt olika vägar. Kan någon förklara ingående hur det är så att jag får en bättre förståelse?

Affe Jkpg 2778
Postad: 8 jan 2018 Redigerad: 8 jan 2018

Vi tänker oss att dina två laddningar är elektroner.

Vi tänker oss sedan en förenklad illustration av en tredimensionell kristallstruktur hos en metall, som mängder av rätblock som sitter ihop. Betrakta ett rätblock som en tågvagn där de fria elektronerna illustreras som "vagns-buffertar".

Åsså betraktar vi bara ett av många låååånga tåg med vagnar. Nu tar vi en elektron och puttar på sista vagnen. De fria elektronerna (vagns-buffertarna) förmedlar snabbt en rörelse till första vagnen.

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Hur tänker du dig skillnaden när tåget rör sig motsols/medsols? 

Eric S 23
Postad: 11 jan 2018
Affe Jkpg skrev :

Vi tänker oss att dina två laddningar är elektroner.

Vi tänker oss sedan en förenklad illustration av en tredimensionell kristallstruktur hos en metall, som mängder av rätblock som sitter ihop. Betrakta ett rätblock som en tågvagn där de fria elektronerna illustreras som "vagns-buffertar".

Åsså betraktar vi bara ett av många låååånga tåg med vagnar. Nu tar vi en elektron och puttar på sista vagnen. De fria elektronerna (vagns-buffertarna) förmedlar snabbt en rörelse till första vagnen.

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Hur tänker du dig skillnaden när tåget rör sig motsols/medsols? 

Tack för utförligt svar. 

Vad är vagns-buffertar? Vad ska bilden föreställa? Kan du rita en bild av en tredimensionell kristallstruktur som mängder av rätblock?

Affe Jkpg 2778
Postad: 11 jan 2018

En annan bild, denna gång med två tågvagnar och vagnsbuffertar:

Rätblock:

https://www.matteboken.se/lektioner/skolar-9/geometri/ratblock-och-kuber

"...en tredimensionell kristallstruktur som mängder av rätblock.":
...bygga med Lego...
...bygga med träklossar...

Affe Jkpg 2778
Postad: 12 jan 2018 Redigerad: 12 jan 2018

Ett specialfall av rätblock är kuber.
Exempel på tredimensionell struktur med mängder av kuber:
 

Eric S 23
Postad: 14 jan 2018

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Hur tänker du dig skillnaden när tåget rör sig motsols/medsols? 

Ingen aning.

Affe Jkpg 2778
Postad: 14 jan 2018
Eric S skrev :

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Hur tänker du dig skillnaden när tåget rör sig motsols/medsols? 

Ingen aning.

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Om vi tar en elektron och puttar på en av vagnarna, spelar det någon roll på vilken vagn man puttar? Tåget rör väl på sig på liknade sätt i alla fall?

Eric S 23
Postad: 14 jan 2018
Affe Jkpg skrev :
Eric S skrev :

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Hur tänker du dig skillnaden när tåget rör sig motsols/medsols? 

Ingen aning.

Vi placerar hela tåget i din ritade rundbana. Om vi tar en elektron och puttar på en av vagnarna, spelar det någon roll på vilken vagn man puttar? Tåget rör väl på sig på liknade sätt i alla fall?

Jag förstår inte likheten mellan två laddningar som ska utföra ett arbete och ett tåg där elektroner liknas som "vagns buffertar" vilket jag tolkar som är det som håller ihop vagnarna som är atomerna. Har jag uppfattat rätt?

Affe Jkpg 2778
Postad: 14 jan 2018

Atomernas fria elektroner likna jag vid "vagns buffertar" som förmedlar elektrisk ström. Elektroner rör sig relativt långsamt medan elektrisk ström förmedlas med ljusets hastighet. Det du beskriver som en laddning som rör sig, ger därför upphov till en ström långt före det att laddningen har förflyttat sig varvet runt i din "rundbana".

Svara Avbryt
Close