Varför behövs de öppna kaliumkanalerna? (aktionspotential)
Hejsan!
Jag har en fråga angående aktionspotential och varför de öppna kaliumkanalerna är nödvändiga. Jag förstår inte vad för syfte de tillför. Om jag förstått det rätt kan Na+/Ka+-pumpen arbeta i olika hastigheter, bland annat beroende på hur mycket Na+/K+ som finns på ut- resp. insidan av cellen.
Efter en aktionspotential behöver det väl fyllas på med kalium på insidan av cellen, eftersom de har strömmat ut under repolariseringen från de spänningskänsliga kaliumkanalerna. Jag förstår inte varför pumpen inte bara skulle kunna jobba jättefort för att återställa balansen, för att sedan sakta ned när balansen är uppnådd, och sedan upprepa samma process vid nästa aktionspotential. Det kanske är exakt det den gör, men vad är då syftet med de öppna kaliumkanalerna?
Tack på förhand!!!
Iallhast, läs kapitlet "Mekanism" i denna artikel: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nervimpuls
Kollar in i kväll om du har följdfrågor.
/M
matstnilsson skrev:Iallhast, läs kapitlet "Mekanism" i denna artikel: https://sv.wikipedia.org/wiki/Nervimpuls
Kollar in i kväll om du har följdfrågor.
/M
Tack! Jag hittar dock inte riktigt något om just de konstant öppna kaliumkanalerna där.
Var har du hittat "de konstant öppna kaliumkanalerna"?
Det står i vår biologibok! "I cellmembranet finns också ständigt öppna natrium- och kaliumkanaler som gör det möjligt för natriumjoner att långsamt läcka in i cellen och kaliumjoner ut ur cellen".
Förefaller som att ständigt öppna (dvs inte spänningsberoende) natrium- och kaliumkanaler har mkt lägre kapacitet än de spänningsberoende och finns där för att hålla potentialen neutral mellan aktionspotentialerna. Lite som att i elektroniken jorda en ledare via ett motsånd för att potentialen inte skall flukturera, om det ger ngn ledning ;)
Ja det finns så kallade "läckkanaler", som gör så att dessa joner kan läcka ut ur / in i cellen. Dessa kanaler har som matsnilson skrev en lägre kapacitet, och det är kopplat till deras funktion.
De "snabbare" spänningskänsliga kanalerna finns det mycket flera av, vilket gör att de tillsammans kan transportera massvis med joner när de aktiveras vid en membranpotential. När jonerna strömmar in/ut ändras membranpotentialen, vilket gör att dessa kanaler stängs.
Läckkanalernas funktion är att se till så att vilopotentialen kan nås (den som finns med i din andra tråd). Dessa kanaler kan beskrivas som att de är öppna hela tiden, de kan med andra ord inte öppnas/stängas som en effekt av membranpotentialen.
I och med att Na/K+ pumpen arbetar hela tiden kommer denna pump hela tiden arbeta för att öka koncentrationsskillnaderna, och driver i princip membranpotentialen hela tiden mot det negativa. Men, denna pump kan inte snabbt och enkelt stängas av när vilopotentialen nås. Och under senare delen av aktionspotentialen blir membranpotentialen t.o.m. ännu mer negativ, så görs inget kommer inte vilopotentialen under "vila och redo för ny aktionspotential" att nås.
Det är nu dessa läckkanaler kommer in, de låter jonernas koncentrationer jämnas ut, så att membranpotentialen kan nå vilopotentialen vid -70mV. Först då är nervcellen redo för en ny aktionspotential.
mag1 skrev:Ja det finns så kallade "läckkanaler", som gör så att dessa joner kan läcka ut ur / in i cellen. Dessa kanaler har som matsnilson skrev en lägre kapacitet, och det är kopplat till deras funktion.
De "snabbare" spänningskänsliga kanalerna finns det mycket flera av, vilket gör att de tillsammans kan transportera massvis med joner när de aktiveras vid en membranpotential. När jonerna strömmar in/ut ändras membranpotentialen, vilket gör att dessa kanaler stängs.
Läckkanalernas funktion är att se till så att vilopotentialen kan nås (den som finns med i din andra tråd). Dessa kanaler kan beskrivas som att de är öppna hela tiden, de kan med andra ord inte öppnas/stängas som en effekt av membranpotentialen.
I och med att Na/K+ pumpen arbetar hela tiden kommer denna pump hela tiden arbeta för att öka koncentrationsskillnaderna, och driver i princip membranpotentialen hela tiden mot det negativa. Men, denna pump kan inte snabbt och enkelt stängas av när vilopotentialen nås. Och under senare delen av aktionspotentialen blir membranpotentialen t.o.m. ännu mer negativ, så görs inget kommer inte vilopotentialen under "vila och redo för ny aktionspotential" att nås.
Det är nu dessa läckkanaler kommer in, de låter jonernas koncentrationer jämnas ut, så att membranpotentialen kan nå vilopotentialen vid -70mV. Först då är nervcellen redo för en ny aktionspotential.
Mitt chatgpt (inte särskilt säker källa börjar jag inse) sa nämligen att natrium/kalium-pumpen kunde bestämma hastighet beroende på hur membranpotentialen såg ut. Om det inte är så, utan att den jobbar på i konstant hastighet oberoende av membranpotentialen hela tiden blir ju de öppna kanalerna helt logiska.
Du kan fråga chatgpt efter en referens, men risken är att du inte får något användbart svar.
Hastigheten hos pumpen påverkas av flera faktorer, jonernas koncentrationer (både inuti och utanför cellen) och en större förändring i membranpotentialen kan även det påverka. T.ex. flödar det in massvis med natriumjoner in i cellen i samband med en depolarisation, ökar koncentrationen av natriumjoner i cellen, och detta gör det ännu mer sannolikt att pumpen direkt hittar natriumjoner att pumpa ut, jämfört med vid vilopotentialen (eftersom koncentrationen av natriumjoner då är lägre inuti cellen).
Så pumpens hastighet vid varje enskilt tillfälle påverkas av flera faktorer, men denna pump är aktiv hela tiden. På rak arm vet jag inte hur pass stor skillnaden i hastighet är vid olika membranpotentialer. Det finns nog källor att söka efter, men dessa kan nog vara lite knepiga att värdera/tolka innan man läst på mer om pumpandet.
