Varför en isberg kan vara en viktig sötvattenkälla i framtiden.
Så kan man börja lite långvägen: En saltlösning har lägre fryspunkt och högre kokpunkt än rent vatten. Det gäller även när molekylföreningar som t.ex. urinämen eller socker är lösta i vatten.
Lösningarna får en mer oordnat struktur, entropin ökar.
När is bildas i saltvatten bryts bindingar mellan jonerna och vattenmolekylerna och i stället bildas fler vätebindningar mellan vattenmolekyler.
De lösta salterna byggs inte in i iskristallerna.
M.a.ord: kan man säga att p.g.a. ökad entropi, så lämna vattnet hellre salter och binder sig med vätebingar för att få så låg eneriginnehåll så möjligt alternativt. ökad stabilitet.
Fundera gärna över att vi saltar våra vägar för att...
Solstråle skrev:Så kan man börja lite långvägen: En saltlösning har lägre fryspunkt och högre kokpunkt än rent vatten. Det gäller även när molekylföreningar som t.ex. urinämen eller socker är lösta i vatten.
Lösningarna får en mer oordnat struktur, entropin ökar.
När is bildas i saltvatten bryts bindingar mellan jonerna och vattenmolekylerna och i stället bildas fler vätebindningar mellan vattenmolekyler.
De lösta salterna byggs inte in i iskristallerna.
M.a.ord: kan man säga att p.g.a. ökad entropi, så lämna vattnet hellre salter och binder sig med vätebingar för att få så låg eneriginnehåll så möjligt alternativt. ökad stabilitet.
Vad har ditt resonemang med frågan i rubriken "Varför en isberg kan vara en viktig sötvattenkälla i framtiden." att göra?
Solstråle skrev:Så kan man börja lite långvägen: En saltlösning har lägre fryspunkt och högre kokpunkt än rent vatten. Det gäller även när molekylföreningar som t.ex. urinämen eller socker är lösta i vatten.
Lösningarna får en mer oordnat struktur, entropin ökar.
När is bildas i saltvatten bryts bindingar mellan jonerna och vattenmolekylerna och i stället bildas fler vätebindningar mellan vattenmolekyler.
De lösta salterna byggs inte in i iskristallerna.
M.a.ord: kan man säga att p.g.a. ökad entropi, så lämna vattnet hellre salter och binder sig med vätebingar för att få så låg eneriginnehåll så möjligt alternativt. ökad stabilitet.
Det där är idealtillståndet.
Går du ut på isen utanför svenska västkusten och hugger loss en isbit som du suger på kommer du att upptäcka att den smakar salt. Detta pga att i den riktiga världen fryser små mängder saltvatten in mellan droppar som bildar is. Den slutgiltiga isen blir inte homogen och till 100% bestående av färskvatten. Den duger inte heller till dricksvatten eller till att vattna växter med efter upptining, till skillnad från is som bildas genom att nederbörd fryser.
Affe Jkpg skrev:Fundera gärna över att vi saltar våra vägar för att...
Jag vet inte, men antar så att sjukvården inte ska gå på knäna, efter alla höftkulaproteser och frakturbehandlingar (framförallt i handleds regionen) efter fall på små höjder, som alla gammla tanter och gubbar lyckas ändå sammla på sig under vinterhalvåret.
Sen kanske för att, man ska kunna ta sig fram i rusningstragiken i Stockholmregioenen utan att stå på E4 i 7 timmar, efter kedje krok.
Smaragdalena skrev:Solstråle skrev:Så kan man börja lite långvägen: En saltlösning har lägre fryspunkt och högre kokpunkt än rent vatten. Det gäller även när molekylföreningar som t.ex. urinämen eller socker är lösta i vatten.
Lösningarna får en mer oordnat struktur, entropin ökar.
När is bildas i saltvatten bryts bindingar mellan jonerna och vattenmolekylerna och i stället bildas fler vätebindningar mellan vattenmolekyler.
De lösta salterna byggs inte in i iskristallerna.
M.a.ord: kan man säga att p.g.a. ökad entropi, så lämna vattnet hellre salter och binder sig med vätebingar för att få så låg eneriginnehåll så möjligt alternativt. ökad stabilitet.
Vad har ditt resonemang med frågan i rubriken "Varför en isberg kan vara en viktig sötvattenkälla i framtiden." att göra?
Förmodligen inget alls.
Ja alltså motiveringen i facit är extremt vag: Jordens förråd av flytande sötvatten minskar. Isberg består av sötvatten p.g.a. att lösta salter inte byggs in i iskrisllerna. Isberg som smälter ger därför sötvatten.
Det känns ju sisådär, p.g.a. att lösta salter inte byggs in i iskrisllerna. Det är bara ½ svaret, varför gör de inte det?
Solstråle, du handskas med citat så att man kan gråta åt det. Meningen är att man skall kunna se vad som är citat coh vad som du har skrivit själv. Jag har försökt fixa det, och hoppas att det har blivit riktigt. /moderator
Solstråle skrev:Ja alltså motiveringen i facit är extremt vag: Jordens förråd av flytande sötvatten minskar. Isberg består av sötvatten p.g.a. att lösta salter inte byggs in i iskrisllerna. Isberg som smälter ger därför sötvatten.
Det känns ju sisådär, p.g.a. att lösta salter inte byggs in i iskrisllerna. Det är bara ½ svaret, varför gör de inte det?
Isberg består inte av is som bildats av att havsvatten frusit. Isberg bildas när glaciärer kalvar i havet och glaciärisen bildas i sin tur av fallande snö som inte smälter över sommaren utan byggs på eftersom. Snön som faller på glaciärerna består i sin tur av fukt från haven som kondenserat. När havsvatten avdunstar blir saltet kvar i ytvattnet, endast rent vatten försvinner upp i gasform. Därför finns inte heller något salt med i den fallande snön över glaciärerna trots att snön ursprungligen bildats av fuktighet från salta hav.
Det är därför det går att använda isen i isberg som framtida resurs av färskvatten, men inte is som frusit till på ytan av salta hav.
Till Ingenmar: Tack för klockrent svar. =D
Till smaragdalen: Vad då får jag en varining för det också, jag hade ändå rätt i sak, nä jag sitter inte 24/7 på bloggar för små barn, jag har ett liv att leva i övrigt, så jag är inte bekant med vartenda paragraf i era pluggakuten lagstiftning.
