Varför handlar allt om koncentration när man pratar om jämvikt?
Ja, varför konc. istället för tex mol eller konc. i procent? Jag förstår inte varför...
Vår kemilärare har gjort en tabell med startkoncentrationer och koncentrationer vid jämvikt med reaktionen H2+I2<->1HI för att förtydliga det här med jämvikt. I första exemplet ser det ut såhär:
Konc från början (mol/dm^3):
H2: 0,1
I2: 0,1
HI: 0
Konc vid jämvikt:
H2: 0,022
I2: 0,022
HI: 0.156
Jag låtsades som att det stod mol istället för mol/dm^3 (om denna reaktion hände i en 1liter bägare eller nåt) och det gick ju ihop om jag tex räknade antalet H atomer före och efter: 0,1*2=0,022*2+0,156, så det verkar fungera...
I princip kan man använda (och använder) andra saker än koncentrationer. Det fungerar med masshalt eller molprocent också, med skillnaden att man får ett annat värde på jämviktskonstanten. Mol/dm3 används dock 99 gånger av 100 när det handlar om vattenlösningar eftersom det är lätt att beräkna, mäta, begripa osv. Om man har en jämvikt mellan något i en metallsmälta brukar man istället använda masshalter istället för koncentrationer, eftersom det är lätt att mäta vikten av smältan medan det är svårt att mäta volymen. I det fallet är det också rimligare att tala om masshalter.
Anledningen till att det fungerar att räkna med mol i den där reaktionen är att du har lika många partiklar på reaktant- och produktsidorna (det ska stå 2HI istället för 1HI). Om du ställer upp jämviktsekvationen och ersätter koncentrationerna med n/V så ser du att V går att förkorta bort. Det fungerar inte ifall man har olika antal partiklar.
