Värmekapacitet labb
Hej!
Jag har gjort en egen labb, men jag har problem. Iden jag har är att jag vill se hur värmecapaciteten av en saltlösning påverkas av dess koncentration (mer specifikt 0,1M 0,15M 0,2M), men också hur vad för salt det är (jag tänkte NaCl och KCl) skulle påverka. Jag vill däremot inte hitta en specifik värmekapacitet utan det jag vill få ut är jämförbara siffor. Detta skulle jag få genom att värma varje olik lösning en bestämd tid (sätta på bunsenbrännaren en bestämd tid) och se hur mycket temperaturen ökade. Jag tänkte först ta en konstant volym av varje lösning, men sen påpekade en av mina klasskamrater att det skulle vara "orättvist" eftersom de olika lösningarna skulle väga olika mycket, så då blev planen att massan av varje lösning skulle vara konstant. (Alltså, konstant bunsenbrännartid, konstant massa) Min kemilärare påpekade efter det att det också skulle bli problem då tex 0.1M NaCl och 0.1KCl skulle innehålla olika mol av respektive salt om jag använde en konstant massa. Vad ska jag göra? Ska jag hålla massan eller volymen av varje lösning konstant?
(Jag ser inte ett direkt problem med det min kemilärare påpekade, jag tycker fortfarande att det är viktigare att massan för alla lösningar är samma)
Stort tack på förhand!
Jag håller med din kemilärare. Det är viktigare att hålla substansmängden konstant, eftersom det är antalet partiklar i lösningen som kommer att bestämma dess egenskaper - inte hur mycket partiklarna väger.
Teraeagle skrev :Jag håller med din kemilärare. Det är viktigare att hålla substansmängden konstant, eftersom det är antalet partiklar i lösningen som kommer att bestämma dess egenskaper - inte hur mycket partiklarna väger.
Ja... Det låter rimligt. Tycker du att jag ska hålla volymen konstant eller finns det andra alternativ som gör att substansmängden blir samma?
Men då blir tempökningarna som jag får utav labben inte jämförbara eller?
Bestäm en lagom massa med vatten och hur mycket av det ena saltet du vill lösa upp i det. Beräkna hur många mol salt du har löst upp och räkna ut hur lika många mol av det andra saltet väger. Blanda den massan av saltet med lika mycket vatten som för det första saltet. Redovisa svaret per mol salt eller per mol saltlösning så blir svaren jämförbara.
(Om du vill räkna ut faktiska värden är en doppvärmare bättre att använda, men en brännare kan funka om du bara vill jämföra dem.)
Teraeagle skrev :Bestäm en lagom massa med vatten och hur mycket av det ena saltet du vill lösa upp i det. Beräkna hur många mol salt du har löst upp och räkna ut hur lika många mol av det andra saltet väger. Blanda den massan av saltet med lika mycket vatten som för det första saltet. Redovisa svaret per mol salt eller per mol saltlösning så blir svaren jämförbara.
(Om du vill räkna ut faktiska värden är en doppvärmare bättre att använda, men en brännare kan funka om du bara vill jämföra dem.)
Okej, öh det råkar vara så att mina lösningar redan är färdigblandade. Jag har 250ml (jag behöver inte använda allt) av dessa lösningar: 0,1M NaCl 0,15M NaCl 0,2M NaCl, 0,1M KCl 0,15M KCl 0,2M KCl (totalt 6 olika lösningar). Om jag förstog dina intruktioner rätt så ska jag helt enkelt följa min kemilärares råd att ta samma volym av alla lösningar. Däremot ska jag i labbrapporten redovisa i temperaturökning/mol salt så att det blir "rättvist".
Ja, då blir det som din kemilärare har sagt. Om du tar samma volym lösning så får du lika många mol av varje salt eftersom koncentrationerna är likadana.
Teraeagle skrev :Ja, då blir det som din kemilärare har sagt. Om du tar samma volym lösning så får du lika många mol av varje salt eftersom koncentrationerna är likadana.
Oj men vänta nu, då blir det ju fortfarande problem med det att massan inte kommer vara konstant (=resultaten inte jämförbara?). Du råkade inte mena att jag i rapporten ska skriva temperaturökning/massa?
Qetsiyah skrev :Teraeagle skrev :Ja, då blir det som din kemilärare har sagt. Om du tar samma volym lösning så får du lika många mol av varje salt eftersom koncentrationerna är likadana.
Oj men vänta nu, jag märkte inte det, det blir ju då fortfarande problem med det att massan inte kommer vara konstant (=resultaten inte jämförbara?). Du råkade inte mena att jag i rapporten ska skriva temperaturökning/massa?
Inom kemin är det vanligare att mäta specifik värmekapacitet per mol istället för per massenhet. Att ange den per kg eller liknande är mer vanligt i ingenjörstillämpningar eller bland folk som inte har läst så mycket kemi.
Teraeagle skrev :Inom kemin är det vanligare att mäta specifik värmekapacitet per mol istället för per massenhet. Att ange den per kg eller liknande är mer vanligt i ingenjörstillämpningar eller bland folk som inte har läst så mycket kemi.
Men det tycker jag låter konstigt, att man mäter i /mol. Om något väger mer än något annat (men består av lika många mol) så har den väl per automatik högre värmekapacitet, då kommer jag inte kunna dra några slutsatser av min labb, eller? Jag känner att jag i labbrapporten bara kan skriva att de olika ämnena har olika molarmassa, och så finns det inget mer att skriva liksom. Dessutom lärde vi oss om värmekapacitet på fysiken för inte så länge sen och då var det per massenhet...
Att man använder per kg i fysiken beror på att det finns elever som inte läser kemi och är obekanta med molbegreppet. Det är i vissa fall enklare att mäta kapaciteten per kg då ett ämnets molmassa är krånglig eller okänd, låt säga om du hade haft något sorts protein eller tagit havsvatten med okänd salthalt.
Det är däremot mer logiskt att mäta värmekapaciteten per mol istället för per kg. Två gasmolekyler som innehåller lika många atomer ger upphov till samma värmekapacitet (idealt sett). Värmekapaciteten beror på hur många frihetsgrader ämnets molekyler har, dvs i hur många riktningar de kan röra sig. Klorgas och vätgas har alltså samma värmekapacitet trots att klor är väsentligt mycket tyngre. Däremot blir man lurad ifall massan blandas in, då klorgas har en betydligt högre molmassa än vätgas. 1 kg vätgas innehåller betydligt fler molekyler än 1 kg klorgas och då luras man att tro att vätgasen har någon speciell egenskap som ger den högre värmekapacitet. Därför är det mer rättvist att använda mol. Det är samma princip som gäller för dina lösningar, men det är lättare att förklara med gaser.
