10 svar
69 visningar
StellaK 64
Postad: 4 dagar sedan

vätsketryxk

Hej’ när jag räknat på vätska tryck har jag använt ”pgh” men nu såg jag att det även finns ”pgh + p0” dvs plus normalt lufftryck

men när är det man använder den senare formeln?

Taylor 471
Postad: 4 dagar sedan

Det ska vara den grekiska bokstaven "rho" dvs "ϱ" , inte "p", i multiplikationen.

 

"ϱ * g * h" är trycket relativt till ytan, dvs vi antar trycket 0 Pa vid ytan. Vad blir "ϱ * g * h + p0" då?

StellaK 64
Postad: 4 dagar sedan

Är det under ytan?

Taylor 471
Postad: 4 dagar sedan

Jo det är också under ytan.

StellaK 64
Postad: 3 dagar sedan Redigerad: 3 dagar sedan

förstår inte... när använder man ϱ * g * h, och när ska man använda ϱ * g * h + p0 ?

StellaK skrev:

förstår inte... när använder man ϱ * g * h, och när ska man använda ϱ * g * h + p0 ?

 Det beror på hur uppgiften är formulerad. Är det vätsketrycket eller totaltrycket man frågar efter?

StellaK 64
Postad: 3 dagar sedan Redigerad: 3 dagar sedan

det är hur djupt ett föremål når i vatten, dvs under ytan

StellaK skrev:

det är hur djupt ett föremål når i vatten, dvs under ytan

Som jag skrev tidigare:

 Det beror på hur uppgiften är formulerad. 

Skriv av uppgiften ord för ord, om vi skall ha en chans att hjälpa dig. Vi som svara här är bra på matte och fysik, men vi är usla tankeläsare.

sprite111 626
Postad: 3 dagar sedan Redigerad: 3 dagar sedan

Vi har P = pgh (p = densiteten, g = gravitationacc., h = höjden under/över satt nollpunkt).
p är densiteten av vätskan som orsakar trycket P. Formeln används för att t.ex. ta reda på trycket h meter under vattenytan (vattenytan är vårt utgångsläge/nollpunkt i detta fall). Densiteten, p, är då densiteten av vattnet.

Detta ger oss endast hur mycket trycket i en höjd h under vatten ytan som vattnet orsakar. Denna använder man för att se hur stor skillnad trycket i detta djup har gentemot atmosfärstrycket (vår utgångspunkt). Då kan man skriva att trycket h meter ner är X % mindre/större än atmosfärstrycket. Man har alltså ställ in tryckmätaren på 0 när man är vid havsytan/vattenytan. Min bok kallar detta för "gauge pressure". Vet faktiskt inte vad det kallas på svenska.

Atmosfärstrycket påverkar dock också. Så vill man bygga något som ska tåla ett vist tryck bör man även addera atmosfärstrycket. Dvs h meter ner gav oss P = pgh. Med atmosfärstrycket inräknat får vi P = p0 + pgh. Här har man inte ställt om tryckmätaren till noll. Utan den visar atmosfärstrycket. Strax ovan vattenytan säger man väl att det är 101 kPa. Så man kommer alltid få den slutliga trycket: P = 101 kPa + pgh (P= p0 + pgh). "Absolute pressure" kallar min bok det. Totaltrycket.

 

När används den första och när används det andra beror på vad man är ute efter. Hitta två uppgifter i boken där man i ena använder pgh och i andra p0 + pgh. Kolla på skillnaderna i uppgifterna. Gör ett inlägg eller något och fråga varför man använder den ena på ena uppgiften men andra på andra uppgiften ifall du fastnar. Det blir lätt rörigt.

StellaK 64
Postad: Igår

OKej tack för förklaringen!

SeriousCephalopod 884
Postad: Igår Redigerad: Igår

Inflikar ett visserligen lite krystat tankeexperiment.

Tänk dig att du simmar under vattnet i en simbasäng på vilket man lagt ett vattentätt lock, ett lager av is om man så vill. Inledningsvis så känner du hur vätsketrycket varierar på din trumhinna när du dyker upp och ner i vattnet, trycket varierar med djupet vilket har att göra med ρgh\rho g h.

Sedan så kliver plötsligen en elefant ut på det vattentäta locket och trycker på locket. Jag hoppas att du kan inbilla dig att faktumet att elefanten nu trycker på locket på basängen också borde upplevas som ett tryck på öra. Elefanten hoppar upp i luften och trycket på örat lättar för att sedan öka drastiskt när elefanten stampar ner på locket. Denna effekt är kopplad till p0p_0 vilken kan ses som kopplad till trycket på ytan av vattenkroppen och påverkas inte av djupet utan känns av lika starkt oavsett om du är strax under ytan eller vid botten av basängen. 

Svara Avbryt
Close