17 svar
370 visningar
nisse33 11 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 12:42 Redigerad: 12 maj 2019 13:42

Visa att e^x*e^y=e^x+y

Hej jag hade nyss en test där vi fick uppgiften visa att e^x*e^y=e^x+y

Jag gjorde då såhär:

Jag undrar väl främst vad ni tror jag gjorde för fel samt vad jag skulle kunna gjort annorlunda.


Tråd flyttad från Universitet till Matte 3. /Smutstvätt, moderator 

AlvinB 4014
Postad: 12 maj 2019 12:47

Är uppgiften att du skall visa det för alla heltal xx och yy, alla reella tal xx och yy eller något annat?

Hur som helst duger det inte med att ta upp två exempel för att visa påståendet. Om du bara visar två exempel kan det ju finnas andra tal för vilka påståendet inte stämmer. Du måste leta efter en mer generell metod, men exakt vilka metoder som är möjliga att använda beror på vilken typ av tal påståendet skall gälla för.

Laguna Online 28611
Postad: 12 maj 2019 18:43

Det behöver skrivas e^(x+y) för att det ska stämma. 

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 19:06

Till moderator: Jag tror att uppgiften är alltför avancerad för Matematik 3-nivå. 

Talet lnx\ln x definieras som integralen

    lnx=1x1tdt ,  x>0\displaystyle\ln x = \int_1^{x}\frac{1}{t}\,dt \ , \quad x>0

och likheten ex+y=ex·eye^{x+y}=e^{x}\cdot e^{y} är samma sak som likheten ln(x·y)=lnx+lny.\ln (x\cdot y) = \ln x + \ln y. (Varför?)

Det gäller alltså att visa

    1xy1tdt=1x1tdt+1y1tdt.\displaystyle\int_{1}^{xy}\frac{1}{t}\,dt = \int_{1}^{x}\frac{1}{t}\,dt+\int_{1}^{y}\frac{1}{t}\,dt.

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 19:19

Anta att x>1x>1 och y>1y>1. Då är 1<x<xy1<x<xy och man kan skriva

    1xy=1x+xxy.\displaystyle\int_{1}^{xy}=\int_{1}^{x}+\int_{x}^{xy}.

Ett variabelbyte (u=t/xu=t/x) i den andra integralen ger

    t=xxy=u=1y\displaystyle\int_{t=x}^{xy}=\int_{u=1}^{y}

och beviset är klart för detta fall.

nisse33 11 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 19:48

Tack för svaret Albiki! Nu förstår jag

Smaragdalena 78518 – Lärare
Postad: 12 maj 2019 20:14

Till Albiki: Potenslagarna lär man sig redan i Ma1, men eftersom man inte lär sig talet e förrän i Ma3 är detta en lämplig nivå. Om det hade stått i uppgiften att man inte får använda sig av potenslagarna, skulle jag se en anledning till ditt matematiskt höstående resonemang.

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 20:24
Smaragdalena skrev:

Till Albiki: Potenslagarna lär man sig redan i Ma1, men eftersom man inte lär sig talet e förrän i Ma3 är detta en lämplig nivå. Om det hade stått i uppgiften att man inte får använda sig av potenslagarna, skulle jag se en anledning till ditt matematiskt höstående resonemang.

Men om man får använda potenslagarna så säger uppgiften att man ska använda potenslagarna för att visa potenslagarna.

Smaragdalena 78518 – Lärare
Postad: 12 maj 2019 20:57

Då är i alla fall uppgiften dåligt formulerad.

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 21:42
Smaragdalena skrev:

Då är i alla fall uppgiften dåligt formulerad.

Så dåligt formulerad är den väl inte: Visa att ex·ey=ex+y.e^x\cdot e^y = e^{x+y}. Vad är det du saknar, förutom det som redan nämnts om för vilka x och y likheten avses? 

Smaragdalena 78518 – Lärare
Postad: 12 maj 2019 21:50

Om man inte skulle få använda sig av potenslagarna, så borde det stå i uppgiften.

AlvinB 4014
Postad: 12 maj 2019 22:01
Smaragdalena skrev:

Om man inte skulle få använda sig av potenslagarna, så borde det stå i uppgiften.

Om du då får uppgiften:

"Visa att i en rätvinklig triangel gäller sambandet a2+b2=c2a^2+b^2=c^2 för katetrarna aa och bb och hypotenusan cc."

Skulle man då få använda Pythagoras sats? Tveksamt..

SeriousCephalopod 2692
Postad: 12 maj 2019 22:29 Redigerad: 12 maj 2019 22:32

Universitetsmatte är det ändå men alla bevis handlar om att man utgår från någon "mer funamental" idé och sedan visar att det man tror är sant följer av denna mer fundamentala idé. Beviset i det här fallet vilar på hur man väljer att definiera exponentialfunktionen eller vilka normer man har i sammanhanget för vad som är ett bevis. Normerna kan vara olika i ett rum med 15:åringar och ett rum med doktorander. 

Det sagt så finns det väl 3 relativt normala infallsvinklar utöver albikis logaritmmetod. 


Alternativ 1: Utgående från seriedefinitionen

Utgående från summadefinitionen:

ex=k=0xnn!e^x = \sum_{k = 0}^\infty \frac{x^n}{n!}

Visa på något sätt att serien som formas av att ta produkten av två serier

exey=n=0xnn!k=0ykk!e^x e^y = \left ( \sum_{n = 0}^\infty \frac{x^n}{n!} \right ) \left ( \sum_{k = 0}^\infty \frac{y^k}{k!} \right )

är samma serie den som definieras av

ex+y=k=0(x+y)nn!e^{x + y} = \sum_{k = 0}^\infty \frac{(x + y)^n}{n!}


Alternativ 2: Gränvärdesdefinitionen.

Utgår vi istället från gränsvärdesdefinitionen

ex=limn(1+xn)ne^x = \lim_{n \to \infty} (1 + \frac{x}{n})^n

Behöver vi visa att 

limn(1+xn)nlimm(1+ym)m=limr(1+x+yr)r\lim_{n \to \infty} (1 + \frac{x}{n})^n \lim_{m \to \infty} (1 + \frac{y}{m})^m = \lim_{r \to \infty} (1 + \frac{x+y}{r})^r


Alternativ 3: Eller varför bry som att det är e överhuvudtaget. Bevisa 

enem=en+me^n e^m = e^{n + m} för heltal och rör dig vidare till fallet med rationella exponenter

ep/qes/t=ep/q+s/te^{p/q} e^{s/t} = e^{p/q + s/t}

via en implicit definition av vad potenser är och försök överbrygga steget mellan det rationella till de reella talen.


Inga av dessa bevismetoder är särskilt lätta att fullfölja men jag skulle förvänta mig att alla som tagit envariabelanalys borde kunna ställa upp den typen av ansatser. 

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 12 maj 2019 22:37
SeriousCephalopod skrev:

Universitetsmatte är det ändå men alla bevis handlar om att man utgår från någon "mer funamental" idé och sedan visar att det man tror är sant följer av denna mer fundamentala idé. Beviset i det här fallet vilar på hur man väljer att definiera exponentialfunktionen eller vilka normer man har i sammanhanget för vad som är ett bevis. Normerna kan vara olika i ett rum med 15:åringar och ett rum med doktorander. 

Det sagt så finns det väl 3 relativt normala infallsvinklar utöver albikis logaritmmetod. 

[...]


Hur genomför du dina tre infallsvinklar utan att använda dig av potenslagar? I mina ögon är samtliga förslag beroende av tillämpning av potenslagar. 

Mitt förslag använder inte potenslagar, utan utgör en härledning av dem via logaritmlagen. Metoden jag använder är helt i linje med det givna problemets förutsättningar. 

SeriousCephalopod 2692
Postad: 12 maj 2019 22:48

Potenslagarna när exponenterna är heltal är ju bara en fråga om notation... Som jag skrev i inledningen så beror vad som är acceptabelt på normerna som ställs i sammanhanget.

SeriousCephalopod 2692
Postad: 12 maj 2019 23:00

Eftersom logaritmmetoden inte är min go-to har jag personligen inte så bra koll på den när det gäller att använda dess idé utanför reella analysen.

Kan den modifieras för analoga problem i andra domäner såsom från matris(lie)algebran med matrixexponentialfunktionen och eaXebXe^{aX}e^{bX} eller eXeYe^{X}e^Y när X,YX,Y är kommuterande matriser och a,b är tal?

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 13 maj 2019 00:44
SeriousCephalopod skrev:

Eftersom logaritmmetoden inte är min go-to har jag personligen inte så bra koll på den när det gäller att använda dess idé utanför reella analysen.

Kan den modifieras för analoga problem i andra domäner såsom från matris(lie)algebran med matrixexponentialfunktionen och eaXebXe^{aX}e^{bX} eller eXeYe^{X}e^Y när X,YX,Y är kommuterande matriser och a,b är tal?

Om du känner matrisexponentialfunktioner och Liealgebror så är du själv mer än kapabel att besvara din egen fråga. 

SeriousCephalopod 2692
Postad: 13 maj 2019 01:02

Ingen aning så jag tänker gå med ett yes det finns i så fall. Blir en kul aktivitet på bussen imorgon.

Svara Avbryt
Close