9 svar
142 visningar
Schooliskillingme 24
Postad: 2 jun 13:05

Är det en rättvis bedömning av mitt PM?

Hej! Jag går mitt tredje och sista år teknikprogrammet och tar studenten om endast nio dagar. Sedan första året har jag och min klass haft en rad olika konflikter med vår svensklärare där kritiken från oss främst varit att vi upprepande gånger känt att våra arbeten har blivit orättvist bedömda utan någon grund till varför personen i fråga tycker som den gör.

För drygt 3 veckor sedan skrev vi ett PM under bevakade omständigheter, det vill säga i ett klassrum utan till gång till digitala hjälpmedel, lärare som såg till att ingen fuskade samt att frågeställningarna till uppgiften inte presenterades förrän vi var på plats. Vi hade under årets gång vid flera tillfällen övat på att skriva PM som enligt vår lärare endast ansågs som träningstillfällen och därför inget som kommer att påverka betyget; mer eller mindre hängde allt på just det PM som skulle skrivas vid terminens slut då hon inte anser att det går att bedöma uppgifter som vi har haft möjlighet till att skriva utanför hennes eller någon annans lärares uppsikt.

Idag fick vi chansen att få reda på vårt betyg samt byta några få ord om vad som var bra och mindre bra, och några särskilt glada reaktioner var det inte från oss elever. Jag har under året fått höra att jag varje gång har uppfattat uppgiften korrekt samt utfört uppgiften enligt anvisningarna för hur man på ett korrekt sätt skriver ett PM. Det som enligt min svensklärare drar ner mitt betyg är hur jag formulerar mig samt språket generellt, vilket var exakt samma kritik som jag fick idag följt med ett lågt betyg som jag inte alls såg komma. Jag anser att mitt språk är väl utvecklat, vilket jag framförallt fått bevisat från andra kurslärare som bedömer mina skriftliga inlämningar med högsta betyg i stort sett varje gång. Det jag idag vill är därför att någon av er, vare sig du undervisar inom det svenska språket eller inte, kollar igenom min text och ger en generell bedömning på hur jag formulerar mig samt språket i stora drag. Hur upplägget ser ut är inget ni behöver ta hänsyn till och därför behöver ni inte heller läsa texterna som jag har refererat till då min lärare hävdar att jag har bra koll på de aspekterna. 

Betyget jag fick på denna uppgiften var ett D, anser ni det som ett korrekt bedömt betyg för en uppgift i denna stil?

Mitt PM ligger här nedan:

 

Effekten av att byta namn 


Ett namn kan säga någonting om bäraren genom de signaler namnet sänder ut. En del människor byter namn för att de vill att andra människor ska få en annan bild av dem, men det är inte säkert att det fungerar. Ändras bilden av en människa när hen byter namn?


Identiteten på en person går parallellt med hens personnamn och är en oundviklig aspekt att inte ta hänsyn till när personen i fråga ska definiera sig själv. Detta förklaras tidigt in i inledningen i artikeln “Personnamn och identitet” (Namn och forskning, 2013) där skribenterna Emilia Aldrin och Märit Frändén fortsätter att upplysa om den starka anknytningen mellan personnamn och identitet. Att sambandet mellan det tilldelade namnet och önskan om hur man som person vill uppfattas av omgivningen inte samspelar menar Aldrin och Frändén är ett allmänt motiv till varför man väljer att genomgå ett namnbyte. Detta beskrivs som en starkt begriplig orsak då förnamnet på en individ är det första man stöter på i samband med möten med nya människor. Vad för gestalt som sedan skapas utifrån namnet beror på tidigare och personliga associationer till det specifika namnet som har utformats genom möten med utstående personer som bär på ett likadant personnamn. Journalisterna övergår sedan till att beröra ämnesområdet där det enligt deras mening nämner att ett personnamn ur ett historiskt perspektiv har speglat individens sociala härkomst, men stryker att associeringen mellan personnamn och social härkomst har avtagit allt mer på senare tid. Något som däremot kvarstår är länken mellan personnamn och individens kulturella eller etniska grupp som är en tydlig länk varje gång en person bär på ett “markerat” namn. I artikeln beskrivs ett markerat namn som det namn som är avvikande från mängden i form av annorlunda stavning, särskilda skrivtecken eller etymologiskt ursprung. 


Den stora kraft som ett personnamn kan inneha och som i sin tur avgör hur man som individ uppfattas och uppfattar andra är en sanning som även författaren Charlotte Hagström i ett utdrag från sin egna bok “Man är vad man heter” (Carlsson Bokförlag, 2006) bekräftar att vara riktig. I utdraget presenteras en kvinna vid namn Karin som uttrycker lycka över hennes föräldrars val av namn. Det hon menar är att namnet Karin inte har någon markkabel laddning och avviker därför inte i sin tur från den stora mängden på något sätt. Om Karins liv i någon större utsträckning hade sett annorlunda ut om hon vid födsel hade tilldelats ett annat namn kan hon inte svara på men fastslår att personnamn är en central aspekt i hur en individ karaktäriseras. Att ett namn endast skulle vara ett kombination bokstäver och ljud som kommer till hands vid behov av att särskilja individer ifrån varandra är en sanning som Karin slår hål i. Karin betraktar sitt personnamn som en del av henne och menar därför på att hon skulle anse sig själv som någon helt annan om hon skulle bli kallad för något annat än det namn som hon tilldelades av sina föräldrar. Sedan fortsätter författaren Hagström vidare med att konstatera att alla individer inte nödvändigtvis känner samma fröjd över sitt tilldelade personnamn. Enligt Hagströms mening är det en del människor som känner missnöje över sitt personen som beror på att deras föräldrar valt ett namn som de inte alls anser speglar deras egna personlighet. Ibland kan detta missnöje övergå till en högre nivå som resulterar i att personer genomgått ett namnbyte till något som tycks vara mer lämpligt med hänsyn till deras ålder, ursprung, härkomst och religiösa tillhörighet då dessa aspekter enligt Hagström är de man skapar förutfattade meningar om endast baserat på personnamnet. 


Med grund av ovanstående källor kan man dra slutsatsen att ett personnamn har en enorm inverkan på hur man karaktäriserar en person vid det första stadiet av ett sammanträffande mellan två eller fler okända individer. I artikeln “Personnamn och identitet” fastslår skribenterna att människor väljer att genomgå ett namnbyte ifall de upplever att deras namn sänder ut missvisande signaler som inte alls överensstämmer med deras karaktär. Samma fenomen konstateras i boken “Man är vad man heter” där författaren Hagström både lyfter fram perspektivet på hur det finns en skala människor som känner stor tillfredsställelse över sitt namn och därmed inte kan tänka sig heta någon annat, men är även noggrann med att poängtera det motsatta och den skala människor som istället väljer att byta sitt namn. Båda källorna delar samma åsikt kring sättet som ett personnamn kan reflektera en individs sociala tillhörighet i form av religion och etnicitet. Avslutningsvis kan man därför intyga att ett namnbyte faktiskt kan ändra bilden av en person då namnet i första hand används som ett verktyg för att karaktärisera främmande personer där endast namnet framgår. Detta är även en anledning till att folk väljer att byta namn, för att det önskar att uppfattas på ett annat sätt.

Qetsiyah 5395 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 2 jun 16:57 Redigerad: 2 jun 16:59

Har du fått en ifylld betygsmatris eller var feedbacken endast i text/muntlig?

Din lärare har alltså tills nu inte nämnt den här kritiken? (att hon tycker att ditt språk inte är tillräckligt bra)

Jonto 5457 – Moderator
Postad: 2 jun 17:30 Redigerad: 2 jun 17:39

Detta är ett tråkigt svar och nog inte det svaret du vill ha men jag ger det ändå:

Om läraren har bestämt sig för sin bedömning så är det den som gäller. Då finns det inte någon poäng med att andra lärare här sitter och läser igenom och bedömer din text. Oavsett om alla här säger något annat, så är det din lärares bedömning som är den "rätta". Språk och texter är svårbedömt då vi ser olika saker i en text. 

Om du ska göra någonting som faktiskt ger något så vore det att fråga din lärare om denne skulle tycka det var okej att låta någon eller några andra svensklärare på skolan titta på ditt arbete och är beredd att lyssna på dessa eller kanske bedöma det ihop med någon kollega. Annars så tjänar det inget till att andra bedömer din text om inte läraren är beredd att göra det. 

Om det handlar om vi ska läsa igenom texten och bedöma, bara för att du ska känna att du har haft rätt, så är det heller ingen bra idé. Om du själv tycker texten är bra och är toppennöjd med den, så är det väl bra.

Jag vet att det känns tufft när man känner att man är orättvist bedömd men sånt är livet ibland. Betyg fungerar på det sättet att det är lärarens bedömning som gäller. Betyg är inte till 100 % likvärdiga. De allra flesta lärare har dock rätt bra koll på betyg; så man ska inte oroa sig. Det går heller inte att överklaga, så det är inte värt att lägga någon energi på det.

Be läraren om mer feedback på vad som kunde varit bättre i ditt språk men det är viktigt att du visar att du är genuint intresserad av dennes feedback för att kunna utvecklas; inte att det bara handlar om att "klaga på betyget".

Schooliskillingme 24
Postad: 2 jun 17:39
Qetsiyah skrev:

Har du fått en ifylld betygsmatris eller var feedbacken endast i text/muntlig?

Din lärare har alltså tills nu inte nämnt den här kritiken? (att hon tycker att ditt språk inte är tillräckligt bra)

Någon ifylld betygsmatris har jag aldrig fått ta del av för någon examinationsuppgift alls i någon av de kurser som denna lärare har undervisat i. "Feedbacken" som jag idag fick ta del av var muntlig där läraren mest påpekade att hens analys är att jag har genomfört detta PM likt alla andra uppgifter som jag har skrivit i denna kursen, svenska 3 på så sätt att jag helt och hållet har förstått hur uppgiften ska genomföras men att språket inte räcker till för att uppnå de högre betygskriterierna.  Det jag saknar är konkreta exempel på vart i mitt språk som jag är undermålig och som får läraren att sätta ett sådant lågt betyg. Min tanke var därför att utomstående och oberoende personer som inte tidigare har läst mina texter skulle få ge en övergripande förklaring på vart någonstans i mitt språk som man kan identifiera svagheter. 

Jonto 5457 – Moderator
Postad: 2 jun 18:01
Schooliskillingme skrev:
Qetsiyah skrev:

Har du fått en ifylld betygsmatris eller var feedbacken endast i text/muntlig?

Din lärare har alltså tills nu inte nämnt den här kritiken? (att hon tycker att ditt språk inte är tillräckligt bra)

Någon ifylld betygsmatris har jag aldrig fått ta del av för någon examinationsuppgift alls i någon av de kurser som denna lärare har undervisat i. "Feedbacken" som jag idag fick ta del av var muntlig där läraren mest påpekade att hens analys är att jag har genomfört detta PM likt alla andra uppgifter som jag har skrivit i denna kursen, svenska 3 på så sätt att jag helt och hållet har förstått hur uppgiften ska genomföras men att språket inte räcker till för att uppnå de högre betygskriterierna.  Det jag saknar är konkreta exempel på vart i mitt språk som jag är undermålig och som får läraren att sätta ett sådant lågt betyg. Min tanke var därför att utomstående och oberoende personer som inte tidigare har läst mina texter skulle få ge en övergripande förklaring på vart någonstans i mitt språk som man kan identifiera svagheter. 

Ett genomgående problem är exempelvis att du använder ord som jag tror att du tror att du vet hur man använder men som är felanvändna eller känns fel i sammanhanget ex.

"Identiteten på en person går parallellt med hens personnamn. " Ordet parallellt används för att beskriva ex. två linjer som går i samma riktning eller två saker som sker samtidigt. Rätt ordval här hade kanske varit "har samband med personens namn" eller "följer personens namn". 

" och är en oundviklig aspekt att inte ta hänsyn" Här använder du dubbla negationer, troligen för att du vill skriva mer avancerat. Bättre hade varit "en aspekt man måste ta hänsyn till". Dessutom är ordet aspekt märkligt. En aspekt är alltid en aspekt av något. En aspekt av vad i detta fallet?

" tidigt in i inledningen " Tidigt har med tid att göra. Bättre hade varit "i början av".

"fortsätter att upplysa om" . Att upplysa om något gör man oftast när man ger någon form av information till någon som denne efterfrågat om ex. "hon upplyste mig om hur mycket klockan var" eller "rektorn kom in på skolan för att upplysa om hur avslutningen skulle ske". I en artikel brukar man inte säga att man "upplyser". Enklare ord såsom "skriver", "berättar" eller "talar" hade fungerat bättre.

" starkt begriplig orsak ". En begriplig orsak vet jag inte vad det är. Det borde betyda att orsaken går att förstå väldigt bra. Gick de andra orsakerna inte att förstå? Jag tror kanske ordet du vill använda är "bdragande".

"första man stöter på". Känns konstigt i detta sammanhanget. Man brukar tala om att man stöter på människor, stöter på motgångar eller problem. Man kan dock inte stöta på ett förnamn. Kanske hade ordvalet "det första man uppmärksammar" varit bättre

"Vad för gestalt som sedan skapas". Ordet gestalt passar verkligen inte här. Det upplevs som att det skapas någon form av skepnad, vålnad eller figur. Bättre hade varit "Vad för bild som sedan skapas av personen" eller "vad för fördomar som uppstår"

"men stryker att associeringen". Man kan inte använda "styrker" på det sättet. Styrka betyder bekräfta eller intyga. Att jag exempelvis styrker din identitet genom att berätta att du är du. De är forskare; de ska inte intyga något för någon. Kanske ordet "betonar" hade fungerat bättre.

Jag hade kunnat hitta fler exempel. Ibland känns det som du letat upp någon svårare synonym som du inte riktigt har full språkkänsla för att veta om det passar i sammanhanget. Det gör att en läsare som behärskar orden och vet hur de ska användas, tycker att texten känns språkligt märkligt. Ibland är det bättre att ha ett enklare språk men ett språk som man själv känner är ens eget språk.

Jag säger ingenting om uppgiftens betyg men det är några exempel där språket haltar.

SeriousCephalopod 2172
Postad: 2 jun 18:24 Redigerad: 2 jun 18:26

Eftersom detta handlar om ett referat, en sammanställning av en sammanfattning av andra texter, så lär bedömningen ske i relation till källmaterialet (Charlotte Hagström, osv).

Bedömningen här är inte nödvändigtvis med fokus på språk i meningen hur man uttrycker sig, utan sammanställningen av idéerna som finns i källmaterialet, hur de framställs, och dispositionen av texten.

Kanske finns en tes eller idé i källmaterialet som bedöms vara väldigt viktig men som du inte tagit upp? Eller att du tillskrivit en författare en åsikt som de kanske inte uttryckt? Osv. Poängen är att texter av den här typen involverar många kompetenser där språk är en ganska liten del.

Det jag menar är att du inte bör haka upp dig på betyget som en bedömning av  ordförråd, meningsbyggnad osv, utan att tes och innehåll också spelar en stor roll och att det är svårt att säga huruvida du sammanfattat referensmaterialet väl utan att ha läst det. Samt såklart även reservation för att det kanske inte heller är den dimensionen som läraren fokuserat på. Vem vet.

Inte svensklärare.

Qetsiyah 5395 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 2 jun 18:39 Redigerad: 2 jun 19:41
Schooliskillingme skrev:

Ett namn kan säga någonting om bäraren genom de signaler namnet sänder ut. En del människor byter namn för att de vill att andra människor ska få en annan bild av dem, men det är inte säkert att det fungerar. Ändras bilden av en människa när hen byter namn?


Identiteten på en person går parallellt med hens personnamn och är en oundviklig aspekt att inte ta hänsyn till när personen i fråga ska definiera sig själv. Detta förklaras tidigt in i inledningen i artikeln “Personnamn och identitet” (Namn och forskning, 2013) där skribenterna Emilia Aldrin och Märit Frändén fortsätter att upplysa om den starka anknytningen mellan personnamn och identitet. Att sambandet mellan det tilldelade namnet och önskan om hur man som person vill uppfattas av omgivningen inte samspelar menar Aldrin och Frändén är ett allmänt motiv till varför man väljer att genomgå ett namnbyte. Detta beskrivs som en starkt begriplig orsak då förnamnet på en individ är det första man stöter på i samband med möten med nya människor. Vad för gestalt som sedan skapas utifrån namnet beror på tidigare och personliga associationer till det specifika namnet som har utformats genom möten med utstående personer som bär på ett likadant personnamn. Journalisterna övergår sedan till att beröra ämnesområdet där det enligt deras mening nämner att ett personnamn ur ett historiskt perspektiv har speglat individens sociala härkomst, men stryker att associeringen mellan personnamn och social härkomst har avtagit allt mer på senare tid. Något som däremot kvarstår är länken mellan personnamn och individens kulturella eller etniska grupp som är en tydlig länk varje gång en person bär på ett “markerat” namn. I artikeln beskrivs ett markerat namn som det namn som är avvikande från mängden i form av annorlunda stavning, särskilda skrivtecken eller etymologiskt ursprung. 


Den stora kraft som ett personnamn kan inneha och som i sin tur avgör hur man som individ uppfattas och uppfattar andra är en sanning som även författaren Charlotte Hagström i ett utdrag från sin egna bok “Man är vad man heter” (Carlsson Bokförlag, 2006) bekräftar att vara riktig. I utdraget presenteras en kvinna vid namn Karin som uttrycker lycka över hennes föräldrars val av namn. Det hon menar är att namnet Karin inte har någon markkabel laddning och avviker därför inte i sin tur från den stora mängden på något sätt. Om Karins liv i någon större utsträckning hade sett annorlunda ut om hon vid födsel hade tilldelats ett annat namn kan hon inte svara på men fastslår att personnamn är en central aspekt i hur en individ karaktäriseras. Att ett namn endast skulle vara ett kombination bokstäver och ljud som kommer till hands vid behov av att särskilja individer ifrån varandra är en sanning som Karin slår hål i. Karin betraktar sitt personnamn som en del av henne och menar därför på att hon skulle anse sig själv som någon helt annan om hon skulle bli kallad för något annat än det namn som hon tilldelades av sina föräldrar. Sedan fortsätter författaren Hagström vidare med att konstatera att alla individer inte nödvändigtvis känner samma fröjd över sitt tilldelade personnamn. Enligt Hagströms mening är det en del människor som känner missnöje över sitt personen som beror på att deras föräldrar valt ett namn som de inte alls anser speglar deras egna personlighet. Ibland kan detta missnöje övergå till en högre nivå som resulterar i att personer genomgått ett namnbyte till något som tycks vara mer lämpligt med hänsyn till deras ålder, ursprung, härkomst och religiösa tillhörighet då dessa aspekter enligt Hagström är de man skapar förutfattade meningar om endast baserat på personnamnet. 


Med grund av ovanstående källor kan man dra slutsatsen att ett personnamn har en enorm inverkan på hur man karaktäriserar en person vid det första stadiet av ett sammanträffande mellan två eller fler okända individer. I artikeln “Personnamn och identitet” fastslår skribenterna att människor väljer att genomgå ett namnbyte ifall de upplever att deras namn sänder ut missvisande signaler som inte alls överensstämmer med deras karaktär. Samma fenomen konstateras i boken “Man är vad man heter” där författaren Hagström både lyfter fram perspektivet hur det finns en skala människor som känner stor tillfredsställelse över sitt namn och därmed inte kan tänka sig heta någon annat, men är även noggrann med att poängtera det motsatta och den skala människor som istället väljer att byta sitt namn. Båda källorna delar samma åsikt kring sättet som ett personnamn kan reflektera en individs sociala tillhörighet i form av religion och etnicitet. Avslutningsvis kan man därför intyga att ett namnbyte faktiskt kan ändra bilden av en person då namnet i första hand används som ett verktyg för att karaktärisera främmande personer där endast namnet framgår. Detta är även en anledning till att folk väljer att byta namn, för att det önskar att uppfattas på ett annat sätt.

Här har jag markerat ord eller fraser som låter konstiga. 

Och nej SeriousCephalopod, så är det inte. Vid bedömningen av PM i svenska 3 är det följande betygskriterier som bedöms (fetstilt) och är på A nivå, språk och innehåll är lika viktiga aspekter av PM*:

Eleven kan med säkerhet samla, sovra och sammanställa stora mängder information från olika källor och skriver med utgångspunkt från detta texter av vetenskaplig karaktär och andra texter. Texterna är sammanhängande och väldisponerade. Texterna är dessutom väl anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven kan värdera och granska källor kritiskt, tillämpa regler för citat- och referatteknik samt i huvudsak följa skriftspråkets normer för språkriktighet. Eleven behandlar källorna på ett skickligt sätt och drar relevanta slutsatser utifrån källmaterialet. Språket är träffsäkert, klart, varierat och över lag välformulerat.

Eleven kan i skriftlig eller muntlig argumentation formulera en tes, hålla sig konsekvent till den och ge välgrundade och nyanserade argument till stöd för den. Dessutom kan eleven på ett relevant sätt bemöta tänkta motargument.

Jag skulle tyvärr säga att du inte uppnår de språkliga kraven, alltså andra halvan av första stycket. Sånna otydliga uttryck som jag fetsilat kan det få finnas max två eller en av för att vara på A nivå, enligt mig. 

Jag är inte svenskalärare, jag gick ut gymnasiet förrförra året på natur.

Men om du tycker att bedömningen är orättvis relativt andra i klassen vet jag inte, ifall det är det du menar. Ifall din lärare inte påpekat detta innan och sedan (som jag förmodar) bedömt språkaspekten på E (som drar ner betyget till D) är det katastrofalt dåligt. Om andra i din klass tycker samma borde ni framföra det till rektor direkt, och skynda ifall du vill ha betyget omprövat.

*... och skulle faktiskt argumentera för är viktigare än innehållet. PM är en stilmässigt unik genre som inte kommer upp i de två första åren i gymnasiet och är ett test på vetenskapligt skrivande och förhållningssätt. Att lära sig driva teser gör man genomgående i svenska 1-2 och självklart i resten av svenska 3, så det betygskriteriet kan eventuellt vägas upp av andra uppgifter medan skrivstilen inte kan det.

Schooliskillingme 24
Postad: 2 jun 18:50
Jonto skrev:

Detta är ett tråkigt svar och nog inte det svaret du vill ha men jag ger det ändå:

Om läraren har bestämt sig för sin bedömning så är det den som gäller. Då finns det inte någon poäng med att andra lärare här sitter och läser igenom och bedömer din text. Oavsett om alla här säger något annat, så är det din lärares bedömning som är den "rätta". Språk och texter är svårbedömt då vi ser olika saker i en text. 

Om du ska göra någonting som faktiskt ger något så vore det att fråga din lärare om denne skulle tycka det var okej att låta någon eller några andra svensklärare på skolan titta på ditt arbete och är beredd att lyssna på dessa eller kanske bedöma det ihop med någon kollega. Annars så tjänar det inget till att andra bedömer din text om inte läraren är beredd att göra det. 

Om det handlar om vi ska läsa igenom texten och bedöma, bara för att du ska känna att du har haft rätt, så är det heller ingen bra idé. Om du själv tycker texten är bra och är toppennöjd med den, så är det väl bra.

Jag vet att det känns tufft när man känner att man är orättvist bedömd men sånt är livet ibland. Betyg fungerar på det sättet att det är lärarens bedömning som gäller. Betyg är inte till 100 % likvärdiga. De allra flesta lärare har dock rätt bra koll på betyg; så man ska inte oroa sig. Det går heller inte att överklaga, så det är inte värt att lägga någon energi på det.

Be läraren om mer feedback på vad som kunde varit bättre i ditt språk men det är viktigt att du visar att du är genuint intresserad av dennes feedback för att kunna utvecklas; inte att det bara handlar om att "klaga på betyget".

Förstår absolut vad du vill förmedla och min avsikt med det här inlägget är inte att ifrågasätta min lärares sätt att betygsätta på utan snarare att jag precis som du säger är genuint intresserad över att få bra och konkret feedback på vilka delar av mitt skrivande som jag kan lägga ner mer tid på att se över. Jag kommer alltid ha användning för språket inte minst när jag studerar vidare nu till hösten och där av är det viktigt för mig att känna till vart mitt språk haltar. 

Jag bugar och bockar för denna nyanserade kritiken och håller med om att jag väldigt ofta försöker göra språket mer avancerat än vad situationen kräver vilket lätt går över styr. Jag tar till mig din feedback fullt ut och kommer ha den i åtanke i försättningen när jag skriver texter av denna typ. 

SeriousCephalopod 2172
Postad: 3 jun 21:19 Redigerad: 3 jun 21:19

Och nej SeriousCephalopod, så är det inte. Vid bedömningen av PM i svenska 3 är det följande betygskriterier som bedöms (fetstilt) och är på A nivå, språk och innehåll är lika viktiga aspekter av PM*:

@Qetsiya. Vad är detta 'så' som saken inte är? Min tes var ju att en sammanfattning inte kan bedömas utan kunskap om det som avses sammanfattas. Huruvida en slutsats är relevant beror enligt mig på just vad man baserar den på. Har man läst en text om Kopernicus och sammanfattat den med påståenden om att han upptäckte att jorden var rund spelar det inte stor roll om språket är elegant eller dåligt. Syftet med formellt språk är ju att sträva efter att säga något som man hoppas är precist och sant. 

En retorisk fråga; Menar du att ett PM kan bedömmas oberoende av vad det sammanfattar? För i så fall är vi inte överens.  Om du däremot menar att både språk och relevans i relation till källmaterial måste beaktas på lika fot vid bedömning av referat? Ja, då är vi överens. 

Qetsiyah 5395 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 3 jun 23:52 Redigerad: 3 jun 23:59

Jag menar att utgående från betygskriterierna går det mycket väl att bli bedömd på olika nivå på olika förmågor, tex F språkligt och A innehållsmässigt, eller vilken annan kombination som helst. De är separata och oberoende.

Den andra saken jag menar på är att PM uppgiften har en unik ställning bland alla uppgifter man gör i gymnasiets svenskakurser eftersom den ställer nya krav på språket.

Eftersom detta handlar om ett referat, en sammanställning av en sammanfattning av andra texter, så lär bedömningen ske i relation till källmaterialet (Charlotte Hagström, osv).

Bedömningen här är inte nödvändigtvis med fokus på språk i meningen hur man uttrycker sig, utan sammanställningen av idéerna som finns i källmaterialet, hur de framställs, och dispositionen av texten.

PM och referat är inte samma texttyp, eleven här skriver inte referat.

Det andra jag vill anmärka är att den språkliga aspekten är minst lika viktig som den innehållsmässiga. Du vill skifta iväg fokuset, men det TS frågar om och som hans lärare kommenterat är just språket och inget annat, som jag skrev ovan är förmågorna orelaterade.

Svara Avbryt
Close