Är det tillåtet på nationella proven att använda högre matte?

De formler som ingår i din kurs ska du inte behöva härleda.  Formler från "högre" kurser eller formler som du själv kommit fram till och vill använda bör du i normalfallet härleda. Välkända satser som t ex Riemanns avbildningssats eller Riesz representationssats ("satser med gubbnamn") kan undantas.

Har du ett konkret exempel på vedertagna formler som skulle vara eller inte vara tillåtna att använda?

T ex de ovan nämnda

Tomten skrev:

T ex de ovan nämnda

Frågade naturligtvis TS.

Självklart får man hänvisa till etablerad matematik utöver de saker gymnasiekursen beskriver.

MEN

Kan du inte ge en litteraturhänvisning (vilket man kanske inte kan under pågående tentamen utan hjälpmedel) eller känner dig osäker på om examinatorn verkligen känner till det du hävdar är det bäst du bevisar det.

En viktig och ofta underskattad del av matematisk kunskap är att kunna kommunicera, förmedla och förklara matematiska tankegångar.

Jag minns att vår lärare sa att vi skulle redovisa lösningar på ett sådant sätt att kurskamraterna på samma nivå eller åtminstone läraren själv med lätthet skulle kunna följa och kontrollera lösningen.

Kan inte lösningen följas med lätthet har man alltså misslyckats.

Vilket jag tycker är en rimlig utgångspunkt.

Med det sagt ska naturligtvis inte gymnasiekursen i matematik förfalla till en ständigt pågående inventering av såväl kurskamraters- som lärares kunskaper och kognitiva förmågor.

Uppfattade det dock aldrig som något större problem.

SeriousCephalopod skrev:

Har du ett konkret exempel på vedertagna formler som skulle vara eller inte vara tillåtna att använda?

Exempelvis att man använder abc-formeln istället för pq-formeln (hör inte till "högre matematik" men ändå) eller att man använder något som: $\tan \theta =\frac{k_2-k_1}{1+k_2·k_1}$

D4NIEL skrev:

Självklart får man hänvisa till etablerad matematik utöver de saker gymnasiekursen beskriver.

MEN

Kan du inte ge en litteraturhänvisning (vilket man kanske inte kan under pågående tentamen utan hjälpmedel) eller känner dig osäker på om examinatorn verkligen känner till det du hävdar är det bäst du bevisar det.

En viktig och ofta underskattad del av matematisk kunskap är att kunna kommunicera, förmedla och förklara matematiska tankegångar.

Jag minns att vår lärare sa att vi skulle redovisa lösningar på ett sådant sätt att kurskamraterna på samma nivå eller åtminstone läraren själv med lätthet skulle kunna följa och kontrollera lösningen.

Kan inte lösningen följas med lätthet har man alltså misslyckats.

Vilket jag tycker är en rimlig utgångspunkt.

Med det sagt ska naturligtvis inte gymnasiekursen i matematik förfalla till en ständigt pågående inventering av såväl kurskamraters- som lärares kunskaper och kognitiva förmågor.

Uppfattade det dock aldrig som något större problem.

Så det är tillåtet att hänvisa till literatur i provet?

Jag tror inte jag förstår diskussionen här men min lärare sa att det va ok att använda det vi lärde oss i matte specialisering i matte 5 och vice versa i alla fall. 

naytte skrev:

ändå) eller att man använder något som: $\tan \theta =\frac{k_2-k_1}{1+k_2·k_1}$

Som jag kommer ihåg saken är instruktionen som gäller att man ska "redovisa sina beräkningar och förklara / motivera sina tankegångar". Närmare specifikation än så får man inte.

Om du mot förmodan kan kläcka ur dig att "Enligt läroboken i jättefin matematik sidan 54 gäller i det tvådimensionella fallet för vinkeln $\theta$ mellan två linjer med riktningskoefficienter $k_1$ och $k_2$ följande"

$\displaystyle \tan(\theta)=\frac{k_2-k_1}{1+k_1k_2}$

är jag övertygad om att du inte får något poängavdrag. Åtminstone inte om du bifogar en illustrativ bild över situationen (och visar hur du mäter vinkeln så differensen $(k_2-k_1)$ får rätt tecken)

Om du istället skriver "Enligt det inte helt välkända sambandet för vinkeln mellan två linjer" börjar vi närma oss ett gränsfall.

Om du huxflux bara skriver upp formeln utan förklaring räcker det definitivt inte.