6 svar
2192 visningar
Jonto är nöjd med hjälpen
Jonto Online 9159 – Moderator
Postad: 24 apr 2018 21:56

arctan(oändligheten) --> pi/2

Någon som kan ge en motivering eller förklaring till varför funktionen arctan(x) går mot π2 när

x --> ? Antingen geometriskt eller algebraiskt. Har sett grafen och kan konstatera att det stämmer ju, men förstår inte varför

Har läst en del trigonometri men blir lite vilse i hur jag ska tänka. 

Vinkeln blir alltså rät för oändligt stora värden på x?

AlvinB 4014
Postad: 24 apr 2018 22:06

Det hjälper att titta på grafen av tan(x) tan(x) :

Vi ser att när x=π2 går tan(x) tan(x) mot oändligheten. Eftersom arctan arctan är motsatsen till tan(x) tan(x) (i allafall på ett visst intervall) borde ju värdet för x x när tan(x) tan(x) går mot oändligheten vara svaret på arctan().

Om vi tänker oss att tan gör så att

π2

borde ju arctan göra detta baklänges, d.v.s.

π2

alltså ger arctan(x) arctan(x)  π2 när x x går mot oändligheten.

Jonto Online 9159 – Moderator
Postad: 24 apr 2018 22:25
AlvinB skrev :

Det hjälper att titta på grafen av tan(x) tan(x) :

Vi ser att när x=π2 går tan(x) tan(x) mot oändligheten. Eftersom arctan arctan är motsatsen till tan(x) tan(x) (i allafall på ett visst intervall) borde ju värdet för x x när tan(x) tan(x) går mot oändligheten vara svaret på arctan().

Om vi tänker oss att tan gör så att

π2

borde ju arctan göra detta baklänges, d.v.s.

π2

alltså ger arctan(x) arctan(x)  π2 när x x går mot oändligheten.

Jag är med på att det går att tänka omvänt och titta på tan(x) och dess värde när x= pi/2.

Tan(Pi/2)= sin(pi/2)/ cos (Pi/2) och är alltså odefinierat ty det är 1 / 0 men om man studerar gränsvärdet uppdelat i där man kommer från positiva eller negativa sidan av nollan, så ger båda gränsvärdet lika med oändligheten ty cos(x) = cos(-x) och därmed kan värdet av Tan(Pi/2) sägas gå mot oändligheten. Är jag rätt på det?

AlvinB 4014
Postad: 24 apr 2018 22:39 Redigerad: 24 apr 2018 22:43

Ja, det är ju det här som är lite klurigt. Det är ju faktiskt så att tan(x) tan(x) ger olika värden beroende på om man närmar sig π2 från det positiva eller negativa hållet, nämligen:

limxπ2-tan(x)=limxπ2+tan(x)=-

Detta betyder att gränsvärdet för tan(x) tan(x) när x x går mot π2 faktiskt inte existerar. Men, vi kan ändå säga att arctan()=π2. Detta är eftersom arctan arctan bara är invers till tan tan i intervallet -π2,π2 (sett från x-värden för tan(x) tan(x) ), Alltså är det enda gränsvärdet som är relevant för arctan(x) arctan(x) det när man närmar sig från den negativa sidan (eftersom man hamnar utanför intervallet om man försöker närma sig från den positiva sidan), och då kan vi säga:

limxarctan(x)=π2

Jonto Online 9159 – Moderator
Postad: 24 apr 2018 22:45

Aha, okej då är jag med, tack

Smaragdalena 78149 – Lärare
Postad: 24 apr 2018 23:14

Jag tycker det underlättar att tänka på tan x som riktningskoefficienten för vinkelbenet. Då blir det (tycker jag) ganska självklart att om ju större den spetsiga vinkeln blir, desto större blir tan V, d v s riktningskoefficienten, och när vinkeln blir rät går det inte att skriva linjen på formen y = kx+0.

Jonto Online 9159 – Moderator
Postad: 24 apr 2018 23:29
Smaragdalena skrev :

Jag tycker det underlättar att tänka på tan x som riktningskoefficienten för vinkelbenet. Då blir det (tycker jag) ganska självklart att om ju större den spetsiga vinkeln blir, desto större blir tan V, d v s riktningskoefficienten, och när vinkeln blir rät går det inte att skriva linjen på formen y = kx+0.

Tack för en bra inflikning, alltid bra att kunna få det förankrat delvis geometriskt.

Svara Avbryt
Close