6 svar
108 visningar
naytte behöver inte mer hjälp
naytte 7419 – Moderator
Postad: 18 okt 22:21 Redigerad: 18 okt 22:28

Beräkna förändringen i entropi i en gasfylld låda

Halloj!

Jag håller på att studera exempeluppgiften nedan

Specifikt håller jag på att studera uppgift (b). Eftersom en ideal gas följer sambandet UT=cNRTU\left(T\right)=cNRT och vi vet att den sammanlagda, interna energin är fixerad under hela transformationen 121\to 2 vet vi att T1=T2=450 °CT_1 = T_2 = 450\;^\circ\mathrm{C}. Enligt sambandet PV=NRTPV=NRT vet vi dessutom att trycket halveras då volymen tvåfaldigas. Med andra ord har vi P2=1 MPaP_2=1\;\mathrm{MPa}. Nu gäller det att bestämma entropiskillnaden och det är här jag har lite problem.

För ett system som detta kan vi anta att entropin är en funktion av intern energi, volym och substansmängd. Vi har alltså S=SU,V,NS=S\left(U,V,N\right). Dessutom vet vi att entropin är additiv över AA och BB och vi har:

dS=SAUAdUA+SAVAdVA+SANAdNA+SBUBdUB+SBVBdVB+SBNBdNB\displaystyle dS=\frac{\partial S_A }{\partial U_A}dU_A+\frac{\partial S_A}{\partial V_A}dV_A+\frac{\partial S_A}{\partial N_A}dN_A+\frac{\partial S_B }{\partial U_B}dU_B+\frac{\partial S_B}{\partial V_B}dV_B+\frac{\partial S_B}{\partial N_B}dN_B

Eftersom systemet är isolerat måste dUA=-dUBdU_A = -dU_B och likaså dNA=-dNBdN_A=-dN_B Volymdifferentialerna är noll eftersom väggen som separerar AA och BB är orörlig. Detta ger:

dS=1TA-1TBdUA+μBTB-μATAdNA\displaystyle dS=\left(\frac{1}{T_A}-\frac{1}{T_B}\right)dU_A+\left(\frac{\mu_B}{T_B}-\frac{\mu_A}{T_A}\right)dN_A

Vi kan använda tillståndsekvationerna för en ideal gas för att hitta uttryck för dUAdU_A samt dNAdN_A:

dUA=cRTdNA+NAdTA\displaystyle dU_A=cR\left(TdN_A+N_AdT_A\right)

Vad gäller dNAdN_A blir det lite mer mödosamt men ändå inte omöjligt:

dNA=dPAVARTA=RTAdPAVA-PAVAdRTARTA2=VATAdPA-VAPAdTARTA2\displaystyle dN_A=d\left(\frac{P_AV_A}{RT_A}\right)=\frac{RT_Ad\left(P_AV_A\right)-P_AV_Ad\left(RT_A\right)}{\left(RT_A\right)^2}=\frac{V_AT_AdP_A-V_AP_AdT_A}{RT_A^2}

Om vi substituerar in detta i vårt uttryck har vi:

dS=1TA-1TBcRTdNA+NAdTA+μBTB-μATAVATAdPA-VAPAdTARTA2\displaystyle dS=\left(\frac{1}{T_A}-\frac{1}{T_B}\right)cR\left(TdN_A+N_AdT_A\right)+\left(\frac{\mu_B}{T_B}-\frac{\mu_A}{T_A}\right)\frac{V_AT_AdP_A-V_AP_AdT_A}{RT_A^2}

Detta känns extremt krånligt även om det säkert hade gått att lösa så här. Det stora problemet är ju att de kemiska potentialerna finns med i uttrycken vilket gör att integrering inte riktigt blir helt straight forward. Dessutom blir det väl krångligt att integrera t.ex. 1/TB1/T_B med avseende på TAT_A och dNAdN_A eftersom TBT_B?. Men det kanske är ett problem eftersom man alltid kan skriva om dTAdT_A i termer av dTBdT_B och dNAdN_A i termer av dNBdN_B då man delar upp integralen. Hur ska man tänka här? 

naytte 7419 – Moderator
Postad: 19 okt 00:45 Redigerad: 19 okt 00:48

Kan man kanske tänka så här istället?

Under rimliga antaganden har vi U=U(S,V,N)U=U(S,V,N). För att beräkna entropiskillnaden mellan två jämviktstillstånd kan vi föreställa oss en fiktiv, kvasistatisk process som förbinder jämviktstillstånden. Överallt under en sådan process gäller då

dU=USdS+UVdV=TdS-PdV\displaystyle dU=\frac{\partial U}{\partial S}dS+\frac{\partial U}{\partial V}dV=TdS-PdV

Eftersom dU=0dU=0 överallt under processen eftersom systemet är isolerat kommer vi fram till att 

dS=PdVT=NRVdV\displaystyle dS=\frac{PdV}{T}=\frac{NR}{V}dV

Så integrering ger

ΔS=V1V2NRVdV=NRlnV2V1\displaystyle \Delta S=\int_{V_1}^{V_2}\frac{NR}{V}dV=NR\ln\frac{V_2}{V_1}

Med vetskapen att V2=2V1V_2=2V_1 får vi att den molära entropiförändringen är

Δs=Rln25.76 Jmol-1K-1\displaystyle \Delta s= R\ln2\approx 5.\! 76\;\mathrm{Jmol^{-1}K^{-1}}

Tycker ni att det ser ut som ett korrekt resonemang? Det jag tycker är märkligt är att värmekapaciteten vid konstant tryck aldrig användes, men de har ju angivit denna för att den behövs, eller...?

naytte 7419 – Moderator
Postad: 20 okt 01:11 Redigerad: 20 okt 03:27

Lustigt nog stötte jag just på ett exempel i Callen's Thermodynamics där Callen diskuterar exakt det jag gjorde i #3 (vilket gav rätt svar). Nedan följer en skärmdump

Här blir man ju faktiskt lite rädd. Callen verkar tycka att det problematiskt att dS>0dS>0 medan dQ=0dQ=0 så att dQTdSdQ\ne TdS, varför han menar att denna process inte borde inordnas som kvasistatisk. Men jag förstår inte riktigt vad problemet med detta är. Varför skulle dQ=TdSdQ=TdS för alla kvasistatiska processer? Kvasistatisk innebär ju bara att systemet är i jämvikt under hela processen (mer tekniskt att den följer en kontinuerlig kurva i sitt konfigurationsrum) och det gör ju uppenbarligen den här processen (per antagande). Är det inte snarare så att dQ=TdSdQ=TdS kanske helt enkelt inte gäller för alla kvasistatiska processer? Om det är meningen att expansionen från VV till V+dVV+dV ska ske instantant (alltså inte kvasistatiskt) gäller ju knappast dS=(NR/V)dVdS=(NR/V) dV...

naytte 7419 – Moderator
Postad: 20 okt 19:56

Bumpar.

naytte 7419 – Moderator
Postad: 20 okt 23:45

Jag diskuterade detta med några väldigt kunniga fysiker och det verkar som om Callen helt enkelt gjorde ett misstag här. Det finns ingenting i hans definition (vilket är den gängse definitionen i den termodynamiska litteraturen) som säger att dQ=TdSdQ=TdS för alla kvasistatiska processer. Han var väl lite trött eller något, helt enkelt...

maratmatorkin 311
Postad: 21 okt 00:35

Spännande😅

naytte 7419 – Moderator
Postad: 21 okt 02:47 Redigerad: 21 okt 02:48

Visst är det?! Ett bra skäl att studera sin analys, visst? :-)

Svara
Close