13 svar
440 visningar
naytte 7419 – Moderator
Postad: 1 jun 20:07

Bestämma dimension till värderum och bas för nollrum till linjär avbildning på \mathcal{P}_3

Halloj!

Jag sitter med uppgiften nedan:

Angående (a) tänker jag helt enkelt att dimV(F)=1\dim V(F) = 1, eftersom kodomänen till FF är \mathbb{R} och alla reella tal kan uttryckas som λa\lambda a, där aa är basvektorn och λ\lambda är en reell skalär.

Angående (b) tänkte jag att man kan börja med att konstatera att dimN(F)=3\dim N(F) = 3 enligt dimensionssatsen. Sedan kan vi ansätta px=ax3+bx2+cx+d\displaystyle p\left(x\right)=ax^3+bx^2+cx+d och beräkna:

-11ax3+bx2+cx+ddx\displaystyle \int_{-1}^{1}\left(ax^3+bx^2+cx+d\right)\mathrm{d}x

=a4x4+b3x3+c2x2+dx-11=23b+2d\displaystyle =\left[\frac{a}{4}x^4+\frac{b}{3}x^3+\frac{c}{2}x^2+dx \right]_{-1}^{1}=\frac{2}{3}b+2d

Om vi sedan sätter detta lika med noll får vi att polynomen i basen måste uppfylla det linjära villkoret b=-3db=-3d. Vi kan alltså variera paramterarna aa och cc hur vi vill så länge de tre polynomen förblir linjärt oberoende. Således skulle vi kunna föreslå basen:

{x3,-3x2-1,2x3-3x2-1}\displaystyle \{ x^3,-3x^2-1,2x^3-3x^2-1 \}

Är detta rätt tänkt?

PATENTERAMERA 7132
Postad: 1 jun 20:15

Är dina bas-polynom linjärt oberoende?

naytte 7419 – Moderator
Postad: 1 jun 20:20 Redigerad: 1 jun 20:20

Jag ser nu att jag råkade skriva fel, jag menade:

{x3,-3x2+1,2x3-3x2+1}\displaystyle \{ x^3,-3x^2+1,2x^3-3x^2+1 \}

Men du har helt rätt. Det finns en linjärkombination av det andra och det tredje polynoment som ger x3x^3. Därför föreslår jag istället:

{x3,-3x2+1,2x3-3x2+x+1}\displaystyle \{ x^3,-3x^2+1,2x^3-3x^2+x+1 \}

Detta borde väl vara en giltig bas?

PATENTERAMERA 7132
Postad: 1 jun 20:30

Jo, men räcker det inte om den sista vektorn bara är x?

naytte 7419 – Moderator
Postad: 1 jun 20:33 Redigerad: 1 jun 20:33

Jo, det hade väl räckt egentligen...!

Jag hade bara snöat in mig på sambandet mellan bb och dd, fastnat i ett tankespår, så att säga...

Men du har givetvis rätt.

Är resonemangen rätt i övrigt?

PATENTERAMERA 7132
Postad: 1 jun 20:36

Ja, det ser rätt ut.

Du skulle kanske kunna förtydliga ditt argument för varför V(F) har dimensionen 1. Det låter som att du (helt korrekt) säger att dim(R)=1, men det saknas en rad om varför V(F)=R.

naytte 7419 – Moderator
Postad: 1 jun 20:46 Redigerad: 1 jun 20:46

Jag ville inte uttala mig om huruvida V(F)=V(F) = \mathbb{R}, för jag visste inte om det stämde. Däremot tänkte jag att V(F)V(F)\subseteq\mathbb{R} och \mathbb{R} är ett vektorrum över \mathbb{R} med dimension 1. I så fall måste dimV(F)=1\dim V(F) = 1.

(Hoppas jag använde terminologin rätt)

oggih 1721 – F.d. Moderator
Postad: 1 jun 20:57 Redigerad: 1 jun 20:57

Här är ett enkelt men viktigt faktum om underrum som du kan försöka bevisa som en extra övningsuppgift (säg till om du kör fast!).

Lemma. Om U är ett underrum till ett vektorrum V, så gäller följande:

  • dim(U) <= dim(V);
  • dim(U) = dim(V) <=> U = V.

Av detta följer att det bara finns två möjligheter:

  • dim(V(F))=1 [vilket är ekvivalent med V(F)=R]
  • dim(V(F))=0 [vilket är ekvivalent med V(F)={0}].

Det räcker alltså att visa att V(F) innehåller minst en nollskild vektor för att sluta sig till att dim(V(F))=1 (och att V(F)=R).

naytte 7419 – Moderator
Postad: 1 jun 21:11 Redigerad: 1 jun 22:40

Jag vet inte riktigt hur man ska visa detta formellt, men det känns ju som en extremt rimlig sats. Man kan kanske börja så här:

Låt VV vara ett vektorrum med bas V={v1,v2,...,vn}\displaystyle \mathcal{V}=\{ v_1,v_2,...,v_n \}. Då kan varje element vVv\in V skrivas:

v=α1v1+α2v2+...+αnvn\displaystyle v=\alpha_1v_1+\alpha_2v_2+...+\alpha_nv_n

Låt vidare UU vara ett underrum till VV med bas U\mathcal{U}. Eftersom alla uUu\in U också ligger i VV, kommer alla sådana uu kunna skrivas:

u=α1v1+α2v2+...+αnvn\displaystyle u=\alpha_1v_1+\alpha_2v_2+...+\alpha_nv_n

I fallet då U=VU = V är U=V\mathcal{U} = \mathcal{V}. Om vi inte ska ha att U=VU = V måste UU vara en mängd på formen:

VU={vV:αn=0 för något eller några värden på n}\displaystyle V\supseteq U=\{ v\in V:\alpha_n=0\;\text{för något eller några värden på }n \}

Men om en eller flera koefficienter ständigt är noll innebär det att de ihophörande basvektorerna inte ingår i U\mathcal{U}, och då måste dimUdimV\dim U \le \dim V.

LuMa07 495
Postad: 2 jun 06:01 Redigerad: 2 jun 06:03
oggih skrev:

Lemma. Om U är ett underrum till ett vektorrum V, så gäller följande:

  • dim(U) <= dim(V);
  • dim(U) = dim(V) <=> U = V.

Bara en liten kommentar till lemmat:

Andra punkten om likheten av dimensionerna/rummen gäller endast om vektorrummet V har en ändlig dimension.

I oändlig-dimensionella rum kan det nämligen hända att dim(U)=dim(V)=\infty,  men UVU \ne V.

(I denna diskussionstråd har alla relevanta vektorrum en ändlig dimension, så det är inga problem här)

LuMa07 skrev:

Bara en liten kommentar till lemmat:

Andra punkten om likheten av dimensionerna/rummen gäller endast om vektorrummet V har en ändlig dimension.

I oändlig-dimensionella rum kan det nämligen hända att dim(U)=dim(V)=\infty,  men UVU \ne V.

Bra och viktig poäng!

naytte 7419 – Moderator
Postad: 2 jun 13:07

Är resonemanget jag föreslog i #10 korrekt, förutsatt att vi arbetar med ändligtdimensionella vektorrum?

LuMa07 495
Postad: 2 jun 19:43 Redigerad: 2 jun 20:11
naytte skrev:

Är resonemanget jag föreslog i #10 korrekt, förutsatt att vi arbetar med ändligtdimensionella vektorrum?

Nja, inte riktigt.

Om du tänker dig V=3V = \mathbb{R}^3 med standardbasen V={(1,0,0)t,(0,1,0)t,(0,0,1)t}\mathcal{V}=\{ (1, 0, 0)^t, (0,1,0)^t, (0,0,1)^t \} och ett snett plan U={(x,y,z)3:x-z=0}U = \{(x,y,z)\in\mathbb{R}^3: x-z=0\} med basen U={(1,1,1)t,(1,2,1)t} \mathcal{U} = \{ (1, 1, 1)^t, (1, 2, 1)^t \} , så gäller det inte att U={u=α1v1+α2v2+α3v3:αn=0 för något/några n} U = \{u=\alpha_1 v_1 + \alpha_2 v_2 + \alpha_3 v_3: \alpha_n = 0 \text{ för något/några }n\} . U:s basvektorer är just sådana att αn0\alpha_n \ne 0 för alla n=1,2,3n=1,2,3.

Visa spoiler

Antag att  U={u1,u2,}\mathcal{U} = \{u_1, u_2, \ldots\} resp. V={v1,v2,}\mathcal{V} = \{v_1, v_2, \ldots\} är baser för UU och VV, där UVU \subset V. Då är dim(U)=#U\text{dim}(U) = \#\mathcal{U} och dim(V)=#V\text{dim}(V) =\# \mathcal{V}.

Om dim(V)=\text{dim}(V) = \infty, så gäller olikheten dim(U)dim(V)\text{dim}(U) \le \text{dim}(V) per automatik och det finns inget att bevisa.

Antag att n:=dim(V)<n := \text{dim}(V) < \infty. Låt m:=dim(U)m:= \text{dim}(U). Varje av basvektorerna u1,u2,u_1, u_2, \ldots kan skrivas som en unik linjärkombination av vektorerna v1,v2,,vnv_1, v_2, \ldots, v_n, d.v.s. uk=αk,1v1+αk,2v2+αk,nvnu_k = \alpha_{k,1} v_1 + \alpha_{k,2} v_2 + \cdots \alpha_{k,n} v_n för varje k=1,2,k = 1, 2, \ldots .  Det finns alltså en uppsättning av m×nm\times n koefficienter αk,j\alpha_{k,j} som anger samband mellan baserna.

Om m>nm > n, så kan man via gausselimination (där (αk,j)k=1..m,j=1..n(\alpha_{k,j})_{k=1..m, j=1..n} är koefficientmatrisen) hitta en linjärkombination av u1,u2,umu_1, u_2, \ldots u_m sådant att denna linjärkombination är lika med nollvektorn, vilket skulle motsäga linjärt oberoende av U\mathcal{U}. Därmed måste mnm \le n.

(Det kanske finns något enklare bevis...)

Svara
Close