12 svar
204 visningar
naytte behöver inte mer hjälp
naytte Online 8369 – Moderator
Postad: 20 aug 17:53 Redigerad: 20 aug 18:04

Bestämma Fouriertransform med residykalkyl

Hej!

Jag sitter med frågan nedan:

Jag har en egen ansats men jag är osäker på om den är korrekt och hur jag i så fall ska fortsätta. Vi börjar med att konstatera att nollställena till nämnaren till ff är

x1,2=±ix_{1,2}= \pm i, x3,4=±i5x_{3,4} = \pm i \sqrt{5}

Fouriertransformen definieras av

f^ξ=∫-∞∞x-1x4+6x2+5e-ixξdx\displaystyle \hat{f}\left(\xi\right)=\int_{-\infty}^{\infty}\frac{x-1}{x^4+6x^2+5}e^{-ix\xi}dx

vilket alltså kan skrivas

f^ξ=limR→∞∫γ1(R)z-1z4+6z2+5e-izξdz\displaystyle \hat{f}\left(\xi\right)=\lim_{R\to\infty}\int_{\gamma_1(R)}\frac{z-1}{z^4+6z^2+5}e^{-iz\xi}dz

där γ1(R):z(x)=x\gamma_1(R): z(x)=x för x∈[-R,R]x\in [-R, R]

Jag tänkte att man kan köra på den klassiska halvcirkeln och definierar således

γ2(R):z(θ)=Reiθ\displaystyle \gamma_2(R):z(\theta)=Re^{i\theta} för θ∈[0,π]\theta \in [0, \pi]

Enligt Cauchys residysats har vi då

∮γ1(R)∪γ2(R)z-1z4+6z2+5e-izξdz=2πi∑jReszj=2πi(Resi+Resi5)\displaystyle \oint_{\gamma_1(R)\cup\gamma_2(R)}\frac{z-1}{z^4+6z^2+5}e^{-iz\xi}dz=2\pi i\sum_{j}\mathrm{Res}\left(z_j\right)=2\pi i(\mathrm{Res}\left(i\right)+\mathrm{Res}\left(i\sqrt{5}\right))

Eftersom båda polerna är enkla kan vi beräkna dem enligt

Resi=limz→iz-ifz=-(i-1)eξ2i(1+5)(1-5)\displaystyle \mathrm{Res}\left(i\right)=\lim_{z\to i}\left(z-i\right)f\left(z\right)=\frac{-(i-1)e^{\xi}}{2i(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}

Resi5=limz→i5z-i5fz=-(i5-1)eξ52i5(1+5)(1-5)\displaystyle \mathrm{Res}\left(i\sqrt{5}\right)=\lim_{z\to i\sqrt{5}}\left(z-i\sqrt{5}\right)f\left(z\right)=\frac{-(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}

Nu gäller det bara att lyckas göra något med integralen över cirkelbågen. Vi har att

∫γ2(R)fzdz=∫0π(Reiθ-1)iReiθe-iRexp(iθ)ξR4e4iθ+6R2e2iθ+5dθ\displaystyle \int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz=\int_{0}^{\pi}\frac{(Re^{i\theta}-1)iRe^{i\theta}e^{-iR \exp{(i\theta)\xi}}}{R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}+5}d\theta

Vi har att

|R4e4iθ+6R2e2iθ+5|≥R4-6R2-5\displaystyle |R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}+5| \ge R^4-6R^2-5

så att

∫0π|Reiθ-1||e-iReiθξ||iReiθ||R4e4iθ+6R2e2iθ-5|dθ≤∫0πR|Reiθ-1||e-iReiθξ|R4-6R2-5dθ∼∫0π|e-iReiθξ|R2dθ⟶R→∞0\displaystyle \int_{0}^{\pi}\frac{|Re^{i\theta}-1||e^{-iRe^{i\theta}\xi}||iRe^{i\theta}|}{|R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}-5|}d\theta\le \int_{0}^{\pi}\frac{R|Re^{i\theta}-1||e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^4-6R^2-5}d\theta \sim \int_{0}^{\pi}\frac{|e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^2}d\theta \underset{R\to \infty}{\longrightarrow} 0

Det är dock den sista slutsatsen som jag är osäker på. Det känns som att om ξ>0\xi > 0 så borde hela täljaren gå mot noll då R→∞R\to \infty men samtidigt är det ju upphöjt till ett skumt uttryck som jag finner svårt att dra slutsatser om. Hur ska man tänka här? Och hur ska man tänka om ξ<0\xi < 0?

AlexMu 1363
Postad: 20 aug 18:45 Redigerad: 20 aug 19:04

Jag tänker att det går att visa att din sista integral går mot 0 då R→∞R\to \infty när ξ<0\xi< 0. I detta fall har vi 
e-iReiθξ=e-iRξ(cosθ+isinθ)=e-iRξcosθe-i2ξRsinθ=e-iRξcosθeξRsinθ.\displaystyle e^{-iRe^{i\theta}\xi} = e^{-iR\xi (\cos\theta + i\sin \theta)} = e^{-iR\xi \cos\theta} e^{-i^2 \xi R \sin\theta} = e^{-iR\xi \cos\theta} e^{\xi R\sin\theta}.
När vi tar absolutbelopp blir den första exponentialen 11 då den ligger på enhetscirkeln och den andra exponentialen blir ≤1\leq 1 då ξRsinθ≤0\xi R \sin\theta \leq 0 (pga ξ<0\xi<0). Då kan vi dra slutsatsen att 

e-iReiθξR2≤1R2\displaystyle \frac{\left|e^{-iRe^{i\theta}\xi}\right|}{R^2}\leq \frac{1}{R^2} (för ξ<0\xi < 0).
Då går din integral mot 00 när R→∞R\to \infty och då kan vi få fouriertransformen när ξ<0\xi < 0.

Jag tror inte denna halvcirkel funkar för ξ>0\xi > 0. Antingen kanske man kan använda någon annan figur, men jag har inga ideer för det. Ett annat förslag är att kanske bevisa följande: f^-ξ=∫-∞∞fxeixξdx=∫-∞∞fxe-ixξ¯dx=∫-∞∞fxe-ixξ¯dx=?∫-∞∞fxe-ixξdx¯=f^ξ¯\displaystyle \hat f\left(-\xi\right)=\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)e^{ix\xi}dx = \int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\overline{e^{-ix\xi}}dx =\int_{-\infty}^\infty \overline{f\left(x\right)e^{-ix\xi}}dx {\color{red}\stackrel{?}{=}}\overline{\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)e^{-ix\xi}dx } = \overline {\hat f\left(\xi\right)}
Dvs om ξ>0\xi > 0 kan vi använda residysatsen för att räkna f^-ξ\hat f\left(-\xi\right) och sedan konjugera resultatet.

naytte Online 8369 – Moderator
Postad: 20 aug 21:18 Redigerad: 20 aug 21:18

Ah, du har förstås rätt i att det är för ξ<0\xi < 0 som instängningen jag föreslog fungerar!

Men för ξ>0\xi > 0 kan vi väl bara välja den motsatta halvcirkeln? Alltså bara vänd vår halvcirkel uppochned? Det känns ju som om man borde kunna köra på samma argument sen av symmetriskäl.

AlexMu 1363
Postad: 20 aug 21:28

Ah, det kan man ju! sinθ≤0\sin \theta \leq 0 på den halvcirkeln så det fungerar!

naytte Online 8369 – Moderator
Postad: 20 aug 21:33 Redigerad: 20 aug 21:34

Okej, när jag har smaskat i mig mitt käk återkommer jag med en fullbordad lösning, så får vi kolla på hur det blir! :-)

naytte Online 8369 – Moderator
Postad: 20 aug 22:53 Redigerad: 20 aug 22:57

Okej, då ger vi det ett nytt försök. Studera först fallet då ξ≤0\xi \le 0. Vi genomför resonemanget identiskt som förut och har

∫γ2(R)fzdz≤∫0π|e-iReiθξ|R2dθ\displaystyle \left|\int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz\right| \le \int_{0}^{\pi}\frac{|e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^2}d\theta

Eftersom

|e-iReiθξ|=|e-iRξ(cosθ+isinθ)|=|e-iRξcosθ|·|eRξsinθ|=eRξsinθ\displaystyle |e^{-iRe^{i\theta}\xi}|=|e^{-iR\xi(\cos \theta +i\sin\theta)}|=|e^{-iR\xi\cos\theta}|\cdot| e^{R\xi\sin \theta}|=e^{R\xi\sin \theta}

På θ∈[0,π]\theta \in [0,\pi] och för ξ≤0\xi \le 0 har vi eRξsinθ≤1\displaystyle e^{R\xi\sin \theta} \le 1, alltså

∫γ2(R)fzdz≤∫0π|e-iReiθξ|R2dθ≤∫0π1R2dθ⟶R→∞0\displaystyle \left|\int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz\right| \le\int_{0}^{\pi}\frac{|e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^2}d\theta \le \int_{0}^{\pi}\frac{1}{R^2}d\theta \underset{R\to \infty}{\longrightarrow }0

Alltså har vi äntligen visat att för ξ≤0\xi \le 0:

limR→∞∫γ2(R)fzdz=0\displaystyle \lim_{R\to\infty}\int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz=0

Jag ser nu att jag räknade ut residyn i z=i5z=i\sqrt{5} fel i mitt ursprungsinlägg, men jag räknar med det korrekta värdet här. Vi har

f^ξ≤0=2πi-(i-1)eξ2i(1+5)(1-5)+(i5-1)eξ52i5(1+5)(1-5)\displaystyle \hat{f}\left(\xi\le 0\right) =2\pi i\left(-\frac{(i-1)e^{\xi}}{2i(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}+\frac{(i\sqrt 5-1)e^{\xi\sqrt{5}}}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)

Det som saknas för att vi ska kunna skriva om på ett gemensamt bråkstreck är en faktor 5\sqrt{5}, så vi förlänger:

f^ξ≤0=2πi(i5-1)eξ52i5(1+5)(1-5)-(i-1)eξ2i(1+5)(1-5)=2πi(i5-1)eξ5-(i-1)eξ2i5(1+5)(1-5)\displaystyle \hat{f}\left(\xi\le 0\right) =2\pi i\left(\frac{(i\sqrt 5-1)e^{\xi\sqrt{5}}}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}-\frac{(i-1)e^{\xi}}{2i(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)=2\pi i\left(\frac{(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}-(i-1)e^\xi}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)

=π(i5-1)eξ5-(i-1)eξ5(1+5)(1-5)\displaystyle = \pi\left(\frac{(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}-(i-1)e^{\xi}}{\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)

Det var mycket jobb för bara första halvan men jag hoppas att denna del ser rätt ut? Jag fortsätter med den andra delen i ett separat inlägg.


Tillägg: 20 aug 2026 22:57

Hade råkat skriva som om exy=exeye^{xy}=e^x e^y, hehe... Har fixat det nu.

AlexMu 1363
Postad: 20 aug 22:59 Redigerad: 20 aug 23:00

Om residyerna är rätt tycker jag det ser rätt ut förutom en liten algebra sak. I slutet när du slår ihop uttrycken under samma bråkstreck saknar den andra termen (den med eξe^\xi) en faktor 5\sqrt 5.

Dessutom finns lite ytterligare förenkling, exempelvis konjugat i närmaren, men det är såklart inte jätteviktigt. 

Jag hoppas att jag har beräknat residyerna korrekt... :-)

Snyggt taget med 5\sqrt{5}! Ska försöka mig på den andra halvan nu.

naytte Online 8369 – Moderator
Postad: 21 aug 01:16 Redigerad: 21 aug 14:49

Okej, här kommer den andra halvan.

Låt mig först bara börja med att korrigera felet som du påpekade i det föregående inlägget och förenkla det tidigare resultatet en aning:

f^ξ≤0=π(i5-1)eξ5-5i-1eξ45\displaystyle \hat{f}\left(\xi \le 0\right)=\pi\left(\frac{(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}-\sqrt{5}\left(i-1\right)e^{\xi}}{4\sqrt{5}}\right)

Nu till fallet då ξ>0\xi \gt 0. Vi parametriserar som tidigare fast går längs xx-axeln från RR till -R-R och parametriserar θ\theta från π\pi till 2π2\pi. Nu gäller det alltså att studera

∫π2πReiθ-1iReiθe-iRξeiθR4e4iθ+6R2e2iθ+5dθ≤∫π2π|Reiθ-1|R|e-iRξeiθ|R4-6R2-5dθ\displaystyle \left| \int_{\pi}^{2\pi}\frac{\left(Re^{i\theta}-1\right)iRe^{i\theta}e^{-iR\xi e^{i\theta}}}{R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}+5} \right|d\theta \le \int_{\pi}^{2\pi} \frac{|Re^{i\theta}-1|R|e^{-iR\xi e^{i\theta}}|}{R^4-6R^2-5}d\theta

Vi har att

|e-iRξeiθ|=|e-iRξ(cosθ+isinθ)|=|e-iRξcosθ|·|eRξsinθ|≤1  om ξ>0 och θ∈[π,2π]\displaystyle |e^{-iR\xi e^{i\theta}}|=|e^{-iR\xi(\cos \theta +i\sin\theta)}|=|e^{-iR\xi\cos \theta}|\cdot |e^{R\xi \sin \theta}|\le 1\;\;\text{om $\xi>0$ och $\theta\in[\pi,2\pi]$}

Vilket ger att

∫π2π|Reiθ-1|R|e-iRξeiθ|R4-6R2-5dθ≤∫π2π|Reiθ-1|RR4-6R2-5dθ∼∫π2π1R2dθ⟶R→∞0\displaystyle \int_{\pi}^{2\pi} \frac{|Re^{i\theta}-1|R|e^{-iR\xi e^{i\theta}}|}{R^4-6R^2-5}d\theta \le \int_{\pi}^{2\pi}\frac{|Re^{i\theta}-1|R}{R^4-6R^2-5}d\theta\sim \int_{\pi}^{2\pi}\frac{1}{R^2} d\theta \underset{R\to\infty}{\longrightarrow }0

Alltså har vi

limR→∞∫γ2(R)f(z)dz=0\displaystyle \lim_{R\to\infty} \int_{\gamma_2(R)}f(z)dz=0

Vilket, om jag har lyckats beräkna residyerna korrekt, ger

f^ξ>0=-2πii+18ie-ξ+i5+18i5e-ξ5=-π5i+1e-ξ+(i5+1)e-ξ545\displaystyle \hat{f}\left(\xi >0\right)=-2\pi i \left(\frac{i+1}{8i}e^{-\xi}+\frac{i\sqrt{5}+1}{8i\sqrt{5}}e^{-\xi\sqrt{5}}\right)=-\pi\left(\frac{\sqrt{5}\left(i+1\right)e^{-\xi}+(i\sqrt{5}+1)e^{-\xi\sqrt{5}}}{4\sqrt{5}}\right)

Sammantaget borde vi alltså ha

f^ξ=π45(i5-1)eξ5-5i-1eξ,om ξ≤0-π455i+1e-ξ+(i5+1)e-ξ5,om ξ>0\displaystyle \hat{f}\left(\xi\right)=\left\{\begin{array}{ll}\frac{\pi}{4\sqrt{5}}\left((i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}-\sqrt{5}\left(i-1\right)e^{\xi}\right),&\text{om }\xi\le 0\\-\frac{\pi}{4\sqrt{5}}\left(\sqrt{5}\left(i+1\right)e^{-\xi}+(i\sqrt{5}+1)e^{-\xi\sqrt{5}}\right),&\text{om }\xi >0\end{array}\right.

Ser detta resonemang korrekt ut?

AlexMu 1363
Postad: 21 aug 16:07

Resonemanget ser korrekt ut. Om residyerna är rätt tycker jag det sista uttrycket ser korrekt ut.  

Okej, gott!

Så länge resonemanget är korrekt så bryr jag mig inte så mycket om resultatet stämmer. På en tenta är man ju mer försiktig när man räknar.

Tack för hjälpen!

naytte Online 8369 – Moderator
Postad: 22 aug 17:10 Redigerad: 22 aug 17:12

Hej, igen!

Jag satt med en liknande uppgift och lyckades efter extrem räkneteknisk möda komma fram till rätt svar för fallet då ξ≤0\xi \le 0:

Jag kom då fram till

f^ξ≤0=πeξ8ξ2-3ξ+3\displaystyle \hat{f}\left(\xi \le 0 \right)=\frac{\pi e^{\xi}}{8}\left(\xi^2-3\xi + 3\right)

Vilket är rätt svar. Jag vägrar genomföra beräkningen igen för den vända halvcirkeln eftersom jag knappt klarade av att räkna mig igenom den första (för mycket aritmetik 😢). Det verkar som om examinatorn kände likadant, för i facit har hon åberopat samma egenskap som du tog upp i början av tråden:

Är egenskapen f^ξ=f^-ξ¯\displaystyle \hat{f}\left(\xi\right) = \bar{\hat{f}\left(-\xi\right)} alltså giltig så länge funktionen ff som man försöker Fouriertransformera är reellvärd?

AlexMu 1363
Postad: 22 aug 17:48 Redigerad: 22 aug 17:50

Jag tror det. Det bevis jag tänkt på för att få fram detta behöver att real och imaginärdelarna konvergerar, dvs 

∫-∞∞fxcosxξdx\displaystyle \int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\cos\left(x\xi\right)dx och ∫-∞∞fxsinxξdx\displaystyle \int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\sin\left(x\xi\right)dx 

existerar. Då tänker jag att man får följande:

f^-ξ¯=∫-∞∞fxeixξdx¯=congjugate∫-∞∞fxcosxξdx+i∫-∞∞fxsinxξdx\displaystyle \overline{\hat f\left(-\xi\right)} = \overline{\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right) e^{ix\xi}dx}=\operatorname{congjugate}\left(\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\cos\left(x\xi\right)dx+i\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\sin\left(x\xi\right)dx\right)
=∫-∞∞fxcosxξdx-i∫-∞∞fxsinxξdx=∫-∞∞fxe-ixξdx=f^ξ\displaystyle =\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\cos\left(x\xi\right)dx-i\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\sin\left(x\xi\right)dx=\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)e^{-ix\xi}dx=\hat f\left(\xi\right)

och konvergens av real och imaginärdel bör väl följa från att integralen existerar? (då ff är alltid reellvärd?)

Svara
Close