7 svar
43 visningar
naytte Online 8211 – Moderator
Postad: Igår 17:53 Redigerad: Igår 18:04

Bestämma Fouriertransform med residykalkyl

Hej!

Jag sitter med frågan nedan:

Jag har en egen ansats men jag är osäker på om den är korrekt och hur jag i så fall ska fortsätta. Vi börjar med att konstatera att nollställena till nämnaren till ff är

x1,2=±ix_{1,2}= \pm i, x3,4=±i5x_{3,4} = \pm i \sqrt{5}

Fouriertransformen definieras av

f^ξ=-x-1x4+6x2+5e-ixξdx\displaystyle \hat{f}\left(\xi\right)=\int_{-\infty}^{\infty}\frac{x-1}{x^4+6x^2+5}e^{-ix\xi}dx

vilket alltså kan skrivas

f^ξ=limRγ1(R)z-1z4+6z2+5e-izξdz\displaystyle \hat{f}\left(\xi\right)=\lim_{R\to\infty}\int_{\gamma_1(R)}\frac{z-1}{z^4+6z^2+5}e^{-iz\xi}dz

där γ1(R):z(x)=x\gamma_1(R): z(x)=x för x[-R,R]x\in [-R, R]

Jag tänkte att man kan köra på den klassiska halvcirkeln och definierar således

γ2(R):z(θ)=Reiθ\displaystyle \gamma_2(R):z(\theta)=Re^{i\theta} för θ[0,π]\theta \in [0, \pi]

Enligt Cauchys residysats har vi då

γ1(R)γ2(R)z-1z4+6z2+5e-izξdz=2πijReszj=2πi(Resi+Resi5)\displaystyle \oint_{\gamma_1(R)\cup\gamma_2(R)}\frac{z-1}{z^4+6z^2+5}e^{-iz\xi}dz=2\pi i\sum_{j}\mathrm{Res}\left(z_j\right)=2\pi i(\mathrm{Res}\left(i\right)+\mathrm{Res}\left(i\sqrt{5}\right))

Eftersom båda polerna är enkla kan vi beräkna dem enligt

Resi=limziz-ifz=-(i-1)eξ2i(1+5)(1-5)\displaystyle \mathrm{Res}\left(i\right)=\lim_{z\to i}\left(z-i\right)f\left(z\right)=\frac{-(i-1)e^{\xi}}{2i(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}

Resi5=limzi5z-i5fz=-(i5-1)eξ52i5(1+5)(1-5)\displaystyle \mathrm{Res}\left(i\sqrt{5}\right)=\lim_{z\to i\sqrt{5}}\left(z-i\sqrt{5}\right)f\left(z\right)=\frac{-(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}

Nu gäller det bara att lyckas göra något med integralen över cirkelbågen. Vi har att

γ2(R)fzdz=0π(Reiθ-1)iReiθe-iRexp(iθ)ξR4e4iθ+6R2e2iθ+5dθ\displaystyle \int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz=\int_{0}^{\pi}\frac{(Re^{i\theta}-1)iRe^{i\theta}e^{-iR \exp{(i\theta)\xi}}}{R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}+5}d\theta

Vi har att

|R4e4iθ+6R2e2iθ+5|R4-6R2-5\displaystyle |R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}+5| \ge R^4-6R^2-5

så att

0π|Reiθ-1||e-iReiθξ||iReiθ||R4e4iθ+6R2e2iθ-5|dθ0πR|Reiθ-1||e-iReiθξ|R4-6R2-5dθ0π|e-iReiθξ|R2dθR0\displaystyle \int_{0}^{\pi}\frac{|Re^{i\theta}-1||e^{-iRe^{i\theta}\xi}||iRe^{i\theta}|}{|R^4e^{4i\theta}+6R^2e^{2i\theta}-5|}d\theta\le \int_{0}^{\pi}\frac{R|Re^{i\theta}-1||e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^4-6R^2-5}d\theta \sim \int_{0}^{\pi}\frac{|e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^2}d\theta \underset{R\to \infty}{\longrightarrow} 0

Det är dock den sista slutsatsen som jag är osäker på. Det känns som att om ξ>0\xi > 0 så borde hela täljaren gå mot noll då RR\to \infty men samtidigt är det ju upphöjt till ett skumt uttryck som jag finner svårt att dra slutsatser om. Hur ska man tänka här? Och hur ska man tänka om ξ<0\xi < 0?

AlexMu 1334
Postad: Igår 18:45 Redigerad: Igår 19:04

Jag tänker att det går att visa att din sista integral går mot 0 då RR\to \infty när ξ<0\xi< 0. I detta fall har vi 
e-iReiθξ=e-iRξ(cosθ+isinθ)=e-iRξcosθe-i2ξRsinθ=e-iRξcosθeξRsinθ.\displaystyle e^{-iRe^{i\theta}\xi} = e^{-iR\xi (\cos\theta + i\sin \theta)} = e^{-iR\xi \cos\theta} e^{-i^2 \xi R \sin\theta} = e^{-iR\xi \cos\theta} e^{\xi R\sin\theta}.
När vi tar absolutbelopp blir den första exponentialen 11 då den ligger på enhetscirkeln och den andra exponentialen blir 1\leq 1ξRsinθ0\xi R \sin\theta \leq 0 (pga ξ<0\xi<0). Då kan vi dra slutsatsen att 

e-iReiθξR21R2\displaystyle \frac{\left|e^{-iRe^{i\theta}\xi}\right|}{R^2}\leq \frac{1}{R^2} (för ξ<0\xi < 0).
Då går din integral mot 00 när RR\to \infty och då kan vi få fouriertransformen när ξ<0\xi < 0.

Jag tror inte denna halvcirkel funkar för ξ>0\xi > 0. Antingen kanske man kan använda någon annan figur, men jag har inga ideer för det. Ett annat förslag är att kanske bevisa följande: f^-ξ=-fxeixξdx=-fxe-ixξ¯dx=-fxe-ixξ¯dx=?-fxe-ixξdx¯=f^ξ¯\displaystyle \hat f\left(-\xi\right)=\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)e^{ix\xi}dx = \int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)\overline{e^{-ix\xi}}dx =\int_{-\infty}^\infty \overline{f\left(x\right)e^{-ix\xi}}dx {\color{red}\stackrel{?}{=}}\overline{\int_{-\infty}^\infty f\left(x\right)e^{-ix\xi}dx } = \overline {\hat f\left(\xi\right)}
Dvs om ξ>0\xi > 0 kan vi använda residysatsen för att räkna f^-ξ\hat f\left(-\xi\right) och sedan konjugera resultatet.

naytte Online 8211 – Moderator
Postad: Igår 21:18 Redigerad: Igår 21:18

Ah, du har förstås rätt i att det är för ξ<0\xi < 0 som instängningen jag föreslog fungerar!

Men för ξ>0\xi > 0 kan vi väl bara välja den motsatta halvcirkeln? Alltså bara vänd vår halvcirkel uppochned? Det känns ju som om man borde kunna köra på samma argument sen av symmetriskäl.

AlexMu 1334
Postad: Igår 21:28

Ah, det kan man ju! sinθ0\sin \theta \leq 0 på den halvcirkeln så det fungerar!

naytte Online 8211 – Moderator
Postad: Igår 21:33 Redigerad: Igår 21:34

Okej, när jag har smaskat i mig mitt käk återkommer jag med en fullbordad lösning, så får vi kolla på hur det blir! :-)

naytte Online 8211 – Moderator
Postad: Igår 22:53 Redigerad: Igår 22:57

Okej, då ger vi det ett nytt försök. Studera först fallet då ξ0\xi \le 0. Vi genomför resonemanget identiskt som förut och har

γ2(R)fzdz0π|e-iReiθξ|R2dθ\displaystyle \left|\int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz\right| \le \int_{0}^{\pi}\frac{|e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^2}d\theta

Eftersom

|e-iReiθξ|=|e-iRξ(cosθ+isinθ)|=|e-iRξcosθ|·|eRξsinθ|=eRξsinθ\displaystyle |e^{-iRe^{i\theta}\xi}|=|e^{-iR\xi(\cos \theta +i\sin\theta)}|=|e^{-iR\xi\cos\theta}|\cdot| e^{R\xi\sin \theta}|=e^{R\xi\sin \theta}

θ[0,π]\theta \in [0,\pi] och för ξ0\xi \le 0 har vi eRξsinθ1\displaystyle e^{R\xi\sin \theta} \le 1, alltså

γ2(R)fzdz0π|e-iReiθξ|R2dθ0π1R2dθR0\displaystyle \left|\int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz\right| \le\int_{0}^{\pi}\frac{|e^{-iRe^{i\theta}\xi}|}{R^2}d\theta \le \int_{0}^{\pi}\frac{1}{R^2}d\theta \underset{R\to \infty}{\longrightarrow }0

Alltså har vi äntligen visat att för ξ0\xi \le 0:

limRγ2(R)fzdz=0\displaystyle \lim_{R\to\infty}\int_{\gamma_2(R)}f\left(z\right)dz=0

Jag ser nu att jag räknade ut residyn i z=i5z=i\sqrt{5} fel i mitt ursprungsinlägg, men jag räknar med det korrekta värdet här. Vi har

f^ξ0=2πi-(i-1)eξ2i(1+5)(1-5)+(i5-1)eξ52i5(1+5)(1-5)\displaystyle \hat{f}\left(\xi\le 0\right) =2\pi i\left(-\frac{(i-1)e^{\xi}}{2i(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}+\frac{(i\sqrt 5-1)e^{\xi\sqrt{5}}}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)

Det som saknas för att vi ska kunna skriva om på ett gemensamt bråkstreck är en faktor 5\sqrt{5}, så vi förlänger:

f^ξ0=2πi(i5-1)eξ52i5(1+5)(1-5)-(i-1)eξ2i(1+5)(1-5)=2πi(i5-1)eξ5-(i-1)eξ2i5(1+5)(1-5)\displaystyle \hat{f}\left(\xi\le 0\right) =2\pi i\left(\frac{(i\sqrt 5-1)e^{\xi\sqrt{5}}}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}-\frac{(i-1)e^{\xi}}{2i(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)=2\pi i\left(\frac{(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}-(i-1)e^\xi}{2i\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)

=π(i5-1)eξ5-(i-1)eξ5(1+5)(1-5)\displaystyle = \pi\left(\frac{(i\sqrt{5}-1)e^{\xi\sqrt{5}}-(i-1)e^{\xi}}{\sqrt{5}(1+\sqrt{5})(1-\sqrt{5})}\right)

Det var mycket jobb för bara första halvan men jag hoppas att denna del ser rätt ut? Jag fortsätter med den andra delen i ett separat inlägg.


Tillägg: 20 aug 2026 22:57

Hade råkat skriva som om exy=exeye^{xy}=e^x e^y, hehe... Har fixat det nu.

AlexMu 1334
Postad: Igår 22:59 Redigerad: Igår 23:00

Om residyerna är rätt tycker jag det ser rätt ut förutom en liten algebra sak. I slutet när du slår ihop uttrycken under samma bråkstreck saknar den andra termen (den med eξe^\xi) en faktor 5\sqrt 5.

Dessutom finns lite ytterligare förenkling, exempelvis konjugat i närmaren, men det är såklart inte jätteviktigt. 

Jag hoppas att jag har beräknat residyerna korrekt... :-)

Snyggt taget med 5\sqrt{5}! Ska försöka mig på den andra halvan nu.

Svara
Close