17 svar
172 visningar
villsovaa är nöjd med hjälpen
villsovaa 447
Postad: 13 maj 19:11 Redigerad: 13 maj 19:12

Doktorera via bioteknik

Hej!

Har surfat lite på nätet men är fortfarande lite kluven. Ifall men exempelvis läser läkarlinjen så kan man fortsätta därifrån och forska på många områden inom medicin, vilket jag nu är rätt inställd på att göra. Problemet är att jag inte vill plugga läkarlinjen alls utan har siktet mer inställt på bioteknik på KTH. Min fråga är då om det ges samma förutsättningar för forskning via biotek som via läkarprogrammet? Läkarprogrammet känns mer specialiserat medan biotek, som jag förstår det, riktar sig mer på industri och ja, ingenjörskap och allt vad det innebär, att man läser allt mer allmänt och inte riktar in sig på ämnen för en bra grund för forskning. Således så tror jag att man har bättre förutsättningar att gå till sådan sorts forskning (akademisk) via läkarlinjen. Men jag kan ju ha fel?! Får dock känslan av att de flesta som går biotek slutar upp med att faktiskt jobba som ingenjörer, alternativt typ labbchef vilket inte riktigt är akademisk forskning? 

 

(Nu säger jag inte heller att det måste vara akademisk forskning, då jag vet att man lätt kan jobba som forskare via biotek i industrin. Men ja, vill se flera möjliga alternativ också)

Teraeagle 13580 – Moderator
Postad: 13 maj 20:00

Det beror lite på vad du menar ”akademisk forskning”. Bioteknik är en ingenjörsvetenskap vilket är ett ämne som till sin natur är ganska inriktat på tillämpningar. Forskar man inom detta ämne finns det alltså ofta någon praktisk nytta bakom forskningen, det handlar mer sällan om grundforskning eller att ”forska för forskandets skull”.

villsovaa 447
Postad: 13 maj 21:01
Teraeagle skrev:

Det beror lite på vad du menar ”akademisk forskning”. Bioteknik är en ingenjörsvetenskap vilket är ett ämne som till sin natur är ganska inriktat på tillämpningar. Forskar man inom detta ämne finns det alltså ofta någon praktisk nytta bakom forskningen, det handlar mer sällan om grundforskning eller att ”forska för forskandets skull”.

Hmmm, jag förstår. Vad jag menar med "akademisk forskning" är att man forskar/är anställd på universitet istället för ute i industrin så att säga. Men så ifall man nu vill forska på universitet osv på en sådan nivå så kanske det inte är så bra att välja biotek ändå? Jag har startat en liknande tråd om detta förut där jag fick veta av er att det inte är så stabilt med ett yrke inom det "akademiska", dvs det krävs prestation och kontakter etc, plus att det inte är lika bra betalt som i industrin. Ifall man inte väljer läkarprogrammet så återstår ju kandidatprogram, vilket ju leder till ovanstående. Ahhh vilket dilemma. 

mag1 2518
Postad: 13 maj 21:29

En viktig parameter är att försöka välja en utbildning, som i sig själv känns givande/intressant/kul under studietiden, du skall trots allt investera mellan 4-5.5 år av ditt liv (plus eventuella studieskulder) på grundutbildningen innan du ens blir behörig till doktorandstudier.

Skaffar du en ingenjörexamen eller en yrkestitel som läkare kan du alltid falla tillbaka på den, om du väljer att inte doktorera eller efter avlagd doktorsexamen. För forskning inom medicin kan även en magister i biomedicin vara ett alternativ, mycket mer medicin än bioteknik (mindre teknik) och inga patienter i studierna inom medicin (så lite mer hur det funkar, snarare än hur vi får patienten att må bättre).

villsovaa 447
Postad: 13 maj 22:56 Redigerad: 13 maj 22:58
mag1 skrev:

En viktig parameter är att försöka välja en utbildning, som i sig själv känns givande/intressant/kul under studietiden, du skall trots allt investera mellan 4-5.5 år av ditt liv (plus eventuella studieskulder) på grundutbildningen innan du ens blir behörig till doktorandstudier.

Skaffar du en ingenjörexamen eller en yrkestitel som läkare kan du alltid falla tillbaka på den, om du väljer att inte doktorera eller efter avlagd doktorsexamen. För forskning inom medicin kan även en magister i biomedicin vara ett alternativ, mycket mer medicin än bioteknik (mindre teknik) och inga patienter i studierna inom medicin (så lite mer hur det funkar, snarare än hur vi får patienten att må bättre).

Ahhh, jag förstår, så biomedicin som kandidatprogram då menar du? Vet inte om du vet men du verkar insatt i det, är det enkelt att doktorera därifrån? För som du säger, går man läkarlinjen så kan man alltid falla tillbaka på det, medan om man läser en kandidat, som biomedicin, så har man ju typ inget annat val än att man "måste" ta master/sen doktorera, eller i alla fall vidareutbilda sig för att tex bli lärare. Man kommer väl liksom inte långt på "kandidat i biomedicin"?

Teraeagle 13580 – Moderator
Postad: 13 maj 23:13 Redigerad: 13 maj 23:14
villsovaa skrev:
Teraeagle skrev:

Det beror lite på vad du menar ”akademisk forskning”. Bioteknik är en ingenjörsvetenskap vilket är ett ämne som till sin natur är ganska inriktat på tillämpningar. Forskar man inom detta ämne finns det alltså ofta någon praktisk nytta bakom forskningen, det handlar mer sällan om grundforskning eller att ”forska för forskandets skull”.

Hmmm, jag förstår. Vad jag menar med "akademisk forskning" är att man forskar/är anställd på universitet istället för ute i industrin så att säga. Men så ifall man nu vill forska på universitet osv på en sådan nivå så kanske det inte är så bra att välja biotek ändå? Jag har startat en liknande tråd om detta förut där jag fick veta av er att det inte är så stabilt med ett yrke inom det "akademiska", dvs det krävs prestation och kontakter etc, plus att det inte är lika bra betalt som i industrin. Ifall man inte väljer läkarprogrammet så återstår ju kandidatprogram, vilket ju leder till ovanstående. Ahhh vilket dilemma. 

Så är det ju, sett till lön är det troligen mer fördelaktigt att satsa på chefskarriär i näringslivet eller ännu hellre att bli en framgångsrik egenföretagare. Men man kan tjäna bra som forskare både inom akademin och industrin, fast vägen dit är ganska lång. Som nyexaminerad civilingenjör tjänar man mer än en doktorand gör efter 4-5 års arbete.

villsovaa 447
Postad: 13 maj 23:15
Teraeagle skrev:
villsovaa skrev:
Teraeagle skrev:

Det beror lite på vad du menar ”akademisk forskning”. Bioteknik är en ingenjörsvetenskap vilket är ett ämne som till sin natur är ganska inriktat på tillämpningar. Forskar man inom detta ämne finns det alltså ofta någon praktisk nytta bakom forskningen, det handlar mer sällan om grundforskning eller att ”forska för forskandets skull”.

Hmmm, jag förstår. Vad jag menar med "akademisk forskning" är att man forskar/är anställd på universitet istället för ute i industrin så att säga. Men så ifall man nu vill forska på universitet osv på en sådan nivå så kanske det inte är så bra att välja biotek ändå? Jag har startat en liknande tråd om detta förut där jag fick veta av er att det inte är så stabilt med ett yrke inom det "akademiska", dvs det krävs prestation och kontakter etc, plus att det inte är lika bra betalt som i industrin. Ifall man inte väljer läkarprogrammet så återstår ju kandidatprogram, vilket ju leder till ovanstående. Ahhh vilket dilemma. 

Så är det ju, sett till lön är det troligen mer fördelaktigt att satsa på chefskarriär i näringslivet eller ännu hellre att bli en framgångsrik egenföretagare. Men man kan tjäna bra som forskare både inom akademin och industrin, fast vägen dit är ganska lång. Som nyexaminerad civilingenjör tjänar man mer än en doktorand gör efter fem års arbete.

Precis, men samtidigt måste man alltså "offra" att kunna grundforska eller ”forska för forskandets skull”, som du uttrycker det. Synd, hade velat kombinera båda. 

Teraeagle 13580 – Moderator
Postad: 13 maj 23:21 Redigerad: 13 maj 23:23

Samtidigt är det ju ganska fördelaktigt att vara doktorand i Sverige då utbildningen är avgiftsfri samtidigt som man får betalt. I andra länder kan man behöva betala studieavgifter och kanske ha ett extrajobb för att klara sig. Tänk också på att det är mycket enklare att jobba som doktorand när man är ung och inte tjänar så mycket. Både läkare och civilingenjörer har en medellön på över 50 000 kr/mån och anpassar man sina utgifter efter det kan det vara svårt att klara sig på en doktorandlön senare i livet.

oggih 909 – F.d. Moderator
Postad: 13 maj 23:57 Redigerad: 14 maj 01:24

Min bild är att det mycket väl går att hålla på med grundforskning även om man har en mer yrkesinriktad examen i botten. 

Det är så klart enklare och mer naturligt att hålla på med grundforskning om man har en mer teoretisk kandidat+master i relevant ämne, så till vidare att man får en mycket rejälare teoretisk grund och mer labbvana (och dessutom blir antagligen själva studietiden roligare om man går en sådan utbildning, om det främst är forskning och teori man är intresserad av).

Men både läkarprogrammet och bioteknikprogrammet är så pass breda att det absolut inte är uteslutet att hålla på med grundforskning efteråt, särskilt om man gör en del strategiska val på vägen. Det viktigaste är att göra ett examensarbete inom något som går åt grundforskningshållet (och göra ett bra jobb och connecta bra med sin handledare så att hen kan hjälpa en med rekommendationsbrev och kontakter), men det är även bra att redan från början försöka praktisera/jobba extra hos en forskargrupp som sysslar med något man är intresserad av, och i den mån det går välja så teoretiska kurser som möjligt om man har valmöjligheter under utbildningens gång.

Vad som ger mest forskningsmöjligheter av läkarprogrammet och bioteknikprogrammet överlåter jag åt andra att svara på, men det måste ju bland annat bero på vilka ämnen du är intresserad av. Läkarprogrammet öppnar säkert upp mer dörrar åt det medicinska hållet, medan bioteknik öppnar upp fler dörrar åt det matematiska och tekniska hållet.

Några anekdotiska exempel:

  • På gymnasiet gjorde jag ett projekt hos en forskargrupp som studerade hur DNA-reparationssystemet  i olika typer av bröstcancerceller påverkas av cellgifter. Minst två av doktoranderna i den forskargruppen hade civilingenjörsexamen i bioteknik (fanns även doktorander med läkarexamen och masterexamen i biomedicin). 
  • När jag pluggade kemi sommarjobbade jag i en forskargrupp som syntetiserade och analyserade olika typer av organisk-metalliska supramolekylära system. Knappt hälften av doktoranderna hade civilingenjörsexamen i kemiteknik (övriga master i ren kemi).
  • En av mina vänner har en läkarexamen, men doktorerar just nu på deltid parallellt med sitt kliniska arbete med ett forskningsprojekt om hur olika signalsubstanser hänger ihop med alkoholberoende hos råttor. 

Prata gärna med studievägledaren på de utbildningar du överväger. De brukar ha bra koll på var deras studenter hamnar, och brukar kunna ge tips på hur man ska tänka för att hålla olika karriärmöjligheter öppna.

Fundera också på vad din Plan B är, om du av någon anledning skulle tappa intresset för forskning (mycket kan hända på 5 år), eller om du av en eller annan orsak kör fast någonstans längs den akademiska karriärbanan (även om man är duktig krävs det ett visst mått tur för att lyckas i konkurrensen om doktorandtjänster, postdoctjänster och fasta anställningar). Skulle du kunna tänka dig någon typ av jobb inom industrin? Något inom vården? Kanske jobba som lärare? Eller något helt annat kanske? Det är aldrig för sent att hoppa på en ny utbildning så klart (och det är synd av safea så mycket att man ger upp något man verkligen brinner för), men det är ändå klokt att åtminstone reflektera lite över hur pass väl olika tänkbara utbildningar fungerar med ens Plan B. 

mag1 2518
Postad: 14 maj 10:13
villsovaa skrev:
mag1 skrev:

En viktig parameter är att försöka välja en utbildning, som i sig själv känns givande/intressant/kul under studietiden, du skall trots allt investera mellan 4-5.5 år av ditt liv (plus eventuella studieskulder) på grundutbildningen innan du ens blir behörig till doktorandstudier.

Skaffar du en ingenjörexamen eller en yrkestitel som läkare kan du alltid falla tillbaka på den, om du väljer att inte doktorera eller efter avlagd doktorsexamen. För forskning inom medicin kan även en magister i biomedicin vara ett alternativ, mycket mer medicin än bioteknik (mindre teknik) och inga patienter i studierna inom medicin (så lite mer hur det funkar, snarare än hur vi får patienten att må bättre).

Ahhh, jag förstår, så biomedicin som kandidatprogram då menar du? Vet inte om du vet men du verkar insatt i det, är det enkelt att doktorera därifrån? För som du säger, går man läkarlinjen så kan man alltid falla tillbaka på det, medan om man läser en kandidat, som biomedicin, så har man ju typ inget annat val än att man "måste" ta master/sen doktorera, eller i alla fall vidareutbilda sig för att tex bli lärare. Man kommer väl liksom inte långt på "kandidat i biomedicin"?

Nej, det finns ingen klar yrkesroll att falla in i, den utbildningen är mer forskningsförberedande. Så för R&D inom lifescience passar den bakgrunden bättre för vissa företag, och sämre för andra, men detta gäller generellt oavsett om det är en ingenjörs/masterexamen. Vidareutbildning till lärare går, men det är en liten del av kurserna som du kan tillgodoräkna, så om det är ett alternativ du överväger kan kemiteknik vara bättre. Den enda utbildningen som skiljer sig markant är läkarutbildningen, som ger en yrkesexamen och legitimation till slut.

Vad du är intresserad av att läsa och eventuellt senare jobba inom förblir det viktigaste, tappar du lusten för ämnet/inriktningen efter 5 år på universitetet blir det svårt att investera ytterligare 4-8 år. Kan du även få detta att passa med, som oggih skrev, en plan B är det ett bra alternativ.

 

Forskande för forskandes skull behöver inte vara ett motsatsförhållande. Syftet med grundforskning är primärt kunskapsinhämtande, vilket skiljer sig ifrån tillämpad forskning där syftet är t.ex. att lösa ett problem eller utveckla en process. Mellan dessa sker av utbyte kunskap och personal som gynnar bägge typerna, även om det är betydligt vanligare att forskare från akademin går till industrin.

Beroende på var företaget/forskargruppen forskar inom kommer de rekrytera lämplig expertis, likaväl som det finns medicinare på biotekföretag finns det rena fysiker i medicinsk forskning. I vilken riktning du söker dig i yrkeslivet efter ca ett decennium av studier, kan nog bli annorlunda mycket händer under tiden - men det du är intresserad av nu kommer du naturligt vilja spendera din tid på.

villsovaa 447
Postad: 14 maj 11:14

Stort tack för de hjälpsamma svaren, har lite bättre koll nu och ska prata med SYV och se vad som sägs också!

Qetsiyah 5391 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 14 maj 11:40 Redigerad: 14 maj 11:47

Hej igen, det korta svaret är detspelar ingen roll.

Eftersom jag befinner mig i samma sits och har samma mål har jag frågat denna fråga till många människor, och svaret är helt enhälligt. Det som dock spelar roll är valen du gör senare, nämligen masterarbete, doktorandsprojekt och handledare, och postdoc. Dessa kommer bestämma dina expertisormråden, vad för grundutbildning du har i ryggsäcken kommer snabbt minska i betydelse. Rörligheten är mycket stor, och bioteknik, biomed och läkare är i det stora perspektivet så pass nära varandra att det inte spelar roll. Kemister och till och med fysiker kan söka sig in på medicinsk forskning på ett eller annat sätt, så länge engagemanget och intresset finns. Forskarkarrären är ett livslångt lärande sa någon till mig.

Så ett svar från mig som student på biotek, om du har ett brinnande intresse för medicin kan de första tre åren vara ganska tråkiga, det innehåller helt enkelt ingen medicin. Däremot finns det som du kanske vet en master i medicinsk bioteknik som är mycket nice. 

En till information du kanske har nytta av är att KI ger högre doktorandslön till utbildade läkare, oavsett ämne. (Extremt konstigt).

Jag skulle inte vilja rekommendera dig att rådgöra SYV om detta, de är i min erfarenhet (på KTH såval som i gymnasiet)  ämnesmässigt totalt oinsatta. Det de hjälper dig med är i första hand administrativa frågor. Jag rekommenderar dig att fråga forskare, doktorander eller folk som går något av de relevanta programmen. Det är enklare än du tror, skicka bara iväg ett mail, de svarar gärna!

villsovaa 447
Postad: 14 maj 11:46
Qetsiyah skrev:

Hej igen, det korta svaret är detspelar ingen roll.

Eftersom jag befinner mig i samma sits och har samma mål har jag frågat denna fråga till många människor, och svaret är helt enhälligt. Det som dock spelar roll är valen du gör senare, nämligen masterarbete, doktorandsprojekt och handledare, och postdoc. Dessa kommer bestämma dina expertisormråden, vad för grundutbildning du har i ryggsäcken kommer snabbt minska i betydelse. Rörligheten är mycket stor, och bioteknik, biomed och läkare är i det stora perspektivet så pass nära varandra att det inte spelar roll. Kemister och till och med fysiker kan söka sig in på medicinsk forskning på ett eller annat sätt, så länge engagemanget och intresset finns. Forskarkarrären är ett livslångt lärande sa någon till mig.

Så ett svar från mig som student på biotek, om du har ett brinnande intresse för medicin kan de första tre åren vara ganska tråkiga, det innehåller helt enkelt ingen medicin. Däremot finns det som du kanske vet en master i medicinsk bioteknik som är mycket nice. 

En till information du kanske har nytta av är att KI ger högre doktorandslön till utbildade läkare, oavsett ämne. (Extremt konstigt).

Hej, tack för svar! Vad bra att det inte spelar större roll, känns bättre nu. Om jag får fråga: Läser du den mastern nu? Och hur är det? Valde du biotek för att bli forskare, eller är det nånting som kommit upp under pluggtiden?

Qetsiyah 5391 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 14 maj 11:53 Redigerad: 14 maj 11:57

Haha, nej, jag befinner mig fortfarande i that endless longing, går i tvåan. Har du tittat på kursutbudet? Den för masten kan vara lite svår att hitta, jag länkar den här: 

https://www.kth.se/student/kurser/program/TMBIM/20182/arskurs1

Jag valde aldrig biotek, jag kom in på biotek för att jag mot min stora förmodan inte kom in på mitt förstahandsval. Låter lite oromantiskt, jag vet. Jag hade inte gått kvar om det inte var för att vänta på den där smaskiga mastern. Skrev jag inte min recension av biotek i någon av dina andra trådar?

Jag insåg att jag ville forska för att 1) universitetsundervisning suger generellt och jag skulle vilja make a difference 2) idén av att producera kunskap vid mänsklighetens ytterkant är bara för cool för att motstå am i right?

villsovaa 447
Postad: 14 maj 11:59
Qetsiyah skrev:

Haha, nej, jag befinner mig fortfarande i that endless longing, går i tvåan. Har du tittat på kursutbudet? Den för masten kan vara lite svår att hitta, jag länkar den här: 

https://www.kth.se/student/kurser/program/TMBIM/20182/arskurs1

Jag valde aldrig biotek, jag kom in på biotek för att jag mot min stora förmodan inte kom in på mitt förstahandsval. Låter lite oromantiskt, jag vet. Jag hade inte gått kvar om det inte var för att vänta på den där smaskiga mastern. Skrev jag inte min recension av biotek i någon av dina andra trådar?

Jag insåg att jag ville forska för att 1) universitetsundervisning suger generellt och jag skulle vilja make a difference 2) idén av att producera kunskap vid mänsklighetens ytterkant är bara för cool för att motstå.

Ooooh, låter svinkul med den mastern, den låter faktiskt mest intressant av alla de som finns! Den verkar också ge en bra grund för det medicinska, vilket ju är nära forskning. 

Qetsiyah 5391 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 14 maj 13:20 Redigerad: 14 maj 13:22

Den verkar "ocskå" ge en bra grund till det medicinska? Vad mer är bra med den menar du? Haha

Du har väl också läst https://www.pluggakuten.se/trad/civilingenjor-i-bioteknik-eller-master-i-biomedicin/ eller?

villsovaa 447
Postad: 14 maj 13:27
Qetsiyah skrev:

Den verkar "ocskå" ge en bra grund till det medicinska? Vad mer är bra med den menar du? Haha

Du har väl också läst https://www.pluggakuten.se/trad/civilingenjor-i-bioteknik-eller-master-i-biomedicin/ eller?

Nej har inte läst den tråden! Med "medicinska" menar jag den sorts forskning som jag frågade efter! Men ja, menar att kurserna man läser på mastern verkar vara väldigt teoretiska och bra grund till vidare forskning, istället för att man fortsätter med masters som är mer tekniskt lagda så att säga. Men jag har ingen aning, och det är långt kvar för mig att ens tänka på det!

Qetsiyah 5391 – Volontär digitala räknestugor
Postad: 18 maj 22:27 Redigerad: 18 maj 22:28

hmm vilka kurser tycker du är teoretiska?

En stor del av "bioteknik" är att utveckla processer (att tillverka, rena, analysera, sälja), du menar att det inte verkar betonat i medicinmastern? Det tycker jag också.

Svara Avbryt
Close