Glad vintersolstĂ„ndsdag + utmaning! đđ
Jag vill förstĂ„ och frĂ€mst pĂ„peka att i dag klockan 16:03 inföll Ă„rets viktigaste minimipunkt: vintersolstĂ„ndet, dĂ€r dagen Ă€r som allra kortast. FrĂ„n och med nu och 6 mĂ„nader kan vi se fram emot lĂ€ngre dagar, mer dagsljus och varmare vĂ€der! âïž
Passar Àven pÄ att dela ut en liten matematisk utmaning:
Vad Àr den bÀsta funktionen för du kan skriva ner som approximerar dagens lÀngd under Ärets 365 dagar i den del av landet du bor i?
Beroende pĂ„ hur mycket matematik du har lĂ€st kan du förslagsvis anvĂ€nda polynom, styckvis definierade funktioner, trigonometriska funktioner, eller nĂ„got helt annat! đ
Rolig trÄd!
StĂ€ller vi nĂ„gra krav pĂ„ om kontinuitet eller nĂ„got liknande? Annars kan man ju bara skapa en karta som mappar varje dag mot uppmĂ€tta dagslĂ€ngder... đ
Ordet "bÀsta" Àr ett medvetet vagt ordval, sÄ det Àr upp till var och en vad man tycker Àr en "bra" funktion!
Till exempel vore det kanske trevligt med en funktion som inte bara Àr definierad pÄ heltalen, utan Àven innehÄller mer detaljerad information, sÄ att man kan uppskatta vilken tid pÄ dygnet vinter- och sommarsolstÄndet intrÀffar. Men detta Àr sÄ klart helt en smaksak!
Dock: regeln Ă€r att funktionen mĂ„ste skrivas ner explicit (i form av nĂ„gon slags praktiskt anvĂ€ndbar formel), sĂ„ om du vill ge det svaret fĂ„r du nog vackert skriva ut alla 365 funktionsvĂ€rdena! I ljuset av den regeln blir kanske koncsishet en parameter som pĂ„verkar hur "bra" en funktion Ă€r! đ
Trevligt uppmĂ€rksammande – tack och detsamma! VĂ€n av pedantism ordning undrar hur en dag kan vara som allra kortast vid en specifik tidpunkt pĂ„ dagen. Ăr en viss tidpunkt pĂ„ ett dygn kortare Ă€n en annan? đ€
Personligen tycker jag att det Àr rÀtt trevligt att solen gÄr upp och ned ungefÀr nÀr man vaknar respektive somnar, sÄ min funktion Àr , dÀr funktionsvÀrdet tolkas enligt principen:
=> För korta dagar
=> För lÄnga dagar
=> Lagom lĂ„nga dagar. đ
Jag vill minnas ett mycket trevligt föredrag av Anders Kjellén om hur man tillĂ€mpade (grundlĂ€ggande) linjĂ€r algebra för att fĂ„ fram en "solklocka". Jag har dock inga anteckningar kvar tyvĂ€rr och jag kommer ej ihĂ„g noggranheten heller. Jag minns ett program som medföljde Casio-rĂ€knare förr. Det var vidrig triginometri. Jag har nog formlerna nĂ„gonstans, men de gĂ„r sĂ€kert att finna pĂ„ nĂ€tet idag.
En annan idé kan vara Lagrangeinterpolering för att hitta ett polynom som skĂ€r alla punkter vi önskar, frĂ„n data vi kan hitta pĂ„ internet. Eller sĂ„ kan man anvĂ€nda lite linalg för att bestĂ€mma det polynom av önskad grad som approximerar datan bĂ€st.
Det kanske blir lÀttare om vi kan enas om vad som rÀknas som "bÀst". Ska det vara
- hur exakt funktionen Àr?
- hur enkel den Àr att hantera?
- hur kort funktionsuttrycket Àr?
- vill kanske veta ungefÀr hur fort dagarnas lÀngd förÀndras vid vissa tillfÀllen?
naytte skrev:En annan idé kan vara Lagrangeinterpolering för att hitta ett polynom som skĂ€r alla punkter vi önskar, frĂ„n data vi kan hitta pĂ„ internet. Eller sĂ„ kan man anvĂ€nda lite linalg för att bestĂ€mma det polynom av önskad grad som approximerar datan bĂ€st.
Det kanske blir lÀttare om vi kan enas om vad som rÀknas som "bÀst". Ska det vara
- hur exakt funktionen Àr?
- hur enkel den Àr att hantera?
- hur kort funktionsuttrycket Àr?
- vill kanske veta ungefÀr hur fort dagarnas lÀngd förÀndras vid vissa tillfÀllen?
Jag kan nog tycka att funktionen bör vara hÄllbar/rimlig Àven för icke-heltalsvÀrden. Om dag 124 Àr 16,5 timmar lÄng, och dag 125 Àr 16,55 timmar lÄng (vÀrden tagna ur luften), dÄ Àr det inte rimligt att dag "124,5" plötsligt Àr 21 timmar lÄng. För att formalisera det kravet:
- (pÄ vÄren) och (pÄ hösten), dÀr .
- Samt att vÀrdena mellan tvÄ dagar bör vara i storleksordning (ex. dag 124,1 Àr kortare Àn dag 124,7). Vilket vÀl kan skrivas som (pÄ vÄren, dÄ dagarna blir lÀngre) för alla a och b i intervallet (0,1), och motsvarande omvÀnda samband pÄ hösten?
f(x) = 12 + 6 sin( - 1,4) ger hyfsade dagslÀngder för Svealand,
dÀr 1,4 kommer frÄn 2 , 10 dagar mellan vintersolstÄndet och Ärsslutet.
Jag anvÀnde ett diagram frÄn SMHI.