18 svar
97 visningar
sabab 14
Postad: 3 maj 23:14

Grammatik hjälp! Satsschema och annat!!

Hur delar man in meningar i satsschema??

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 3 maj 23:22

Satsscheman kan vara uppbyggda lite olika. Jag utgår från denna struktur: 

Ett satsschema är ett sätt att strukturera upp en mening och se hur den är uppbyggd exempelvis när det gäller ordföljd.

I satsschemat finns olika delar som brukar finnas med i en sats.

Satsschemat är uppbyggd så att de står skriva i den ordningen som delarna kommer i meningen.

Fundamentet- Fundamentet är det som inleder meningen, oavsett vad detta är. Det är oftast ett subjekt(den som gör någonting i meningen) men det kan även börja med ett adverbial.

Finit verb- Det finita verbet är det första verbet. Det verb som är böjt och alltså inte står i grundform.

Subjektet: Om subjektet (den som gör någonting) inte inleder meningen och hamnar i fundamentet så hamnar den på denna platsen.

Satsadverbial- Finns inte i alla meningar men är ett adverbial som gör att hela satsen får en helt annan mening. Det vanligaste exemplet är ordet "inte".

Infinit verb/ partiklar: Detta är det eventuella andra verbet som inte är böjt och står i grundform ex. Jag har spelat (då är har ett finit verb och spelat ett infinit verb".

Objekt/predikativ: Här måste man kunna lite om att kunna ta ut satsdelar. Objektet eller predikativet är den/det som blir träffad/drabbad/påverkad av subjektet handling. Kan vara ett direkt eller indirekt objekt.

Sist kommer övriga adverbial. Adverbial svarar på frågorna när, hur, var hur ofta, hur länge o.s.v. man gör något. Det som är över i meningen efter att man placerat allt annat, sätter man på denna platsen i princip. Ibland kan adverbialen vara i fundamentet dock.

sabab 14
Postad: 3 maj 23:37

när vet man om adverbialen ska vara i fundamentet?

Denna videon är väldigt bra men när jag får en text så känns det mycket svårare än vad videon förklarar

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 4 maj 00:06 Redigerad: 4 maj 00:08

Adverbialen ska vara i fundamentet om de kommer först i satsen. Fundamentet är alltid det som kommer först i satsen.

Ex. På morgonen springer jag med snabba steg till skolan.

Där ser vi att adverbialet "På morgonen" inleder satsen och är satsens fundament, De andra adverbialen "med snabba steg" och "till skolan" däremot är på den vanliga platsen för adverbial nämligen i slutet av satsen. Platsen som kallas "övriga adverbial"

sabab 14
Postad: 5 maj 08:59

Om jag blir tillfrågad att identifiera 10 första huvudsatser på en text. Hur gör man det ?

Blir det så att man hoppar över bisatser för att kunna göra det ?

Här nedan är ett exempel bara som jag jobbat med innan 

 

STILKRÖNIKA. Om du inte vill att ditt liv ska förvandlas till samma oformligamassa som dina mjukiskläder, behöver du ansträngadig. Även om du jobbar hemifrån.

Det finns olika sätt att angripa frågan om hur man skaklä sig när man arbetar hemifrån. Men en personlig favorit är den amerikanske författaren Gay Talese som bor och arbetar i samma hus i New York.För några år sedan ställde tidskriften The Paris Review honom just den frågan.Han svarade:”–Jag klär mig som om jag ska till ett kontor. Jag bär slips”.Han förklarade även att han klädde sig som om han skulle till ett kontor i Midtown Manhattan, eller på Wall Street, även om det enda han gjorde var att gå nerför trapporna till ett fönsterlöst rum på bottenplanet av sitt hus.

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 5 maj 17:31

Ja jag gissar att du stryker under huvudsatserna. En huvudsats utmärks av att den inte har någon bisatsinledare och kan stå för sig själv, utan att behöva hjälp från andra satser.

BIFF-regeln finns för att hitta bisatser om den är något som ni arbetat med.

ex. i din text så är "när man arbetar hemifrån" en bisats då den inleds av bisatsnledaren "när". Således är "Det finns olika sätt att angripa frågan om hur man ska klä sig", en huvudsats.

Det är viktigt att tänka på att det finns konjunktioner som också binder hop två huvudsatser ex. "och", "eller" och "men". Så ibland kan en mening ha två huvudsatser i sig, som då räknas som två huvudsatser. Om man nu ska stryka under de tio första.

sabab 14
Postad: 6 maj 08:22

Hur kan jag skilja på adverb och adjektiv på bästa sätt?

sabab skrev:

Hur kan jag skilja på adverb och adjektiv på bästa sätt?

Adjektiv beskriver hur någonting är (syftar på substantiv), adverb beskriver hur (eller när eller var) någonting görs (syftar på verb, det syns på namnet).

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 6 maj 11:37

Som Smaragdalena sa  så beskriver adjektiv hur olika substantiv är 

Ex. Huset är högt. "Högt". beskriver hur huset är och huset är ett substantiv alltså är "högt" ett adjektiv.

Adverben beskriver hur olika verb är

Ex. Jag sjunger högt. "Högt" beskriver hur jag sjunger. Sjunger är ett verb och då är "högt" ett adverb.

Klurigt är det ju dock att adverb och verb kan se likadana ut som i fallen ovan men där sammanhanget spelar roll.

P.S. En komplettering som behövs till Smaragdalenas svar är att adverb också kan vara ord som beskriver adjektiv eller andra adverb.

Ex. Filmen var otroligt bra. (där ordet "otroligt" beskriver hur "bra" det var. "bra" är ett adjektiv vilket gör att "otroligt" blir ett adverb då det beskriver ett adjektiv.

Ex. Jag sjunger väldigt fint.

Här är "fint" ett adverb då det beskriver hur man sjunger(verb). "Väldigt" beskriver hur fint vi sjunger. "Väldigt är ett adverb för att det beskriver/syftar på ett annat adverb.

sabab 14
Postad: 8 maj 09:10

Vilka är de 10 huvudsatserna i denna text?

Nu bärgas den strandade valen på Öland.I två veckor har den strandadeknölvalskalven på södra Öland intresserat både nyfikna förbipasserare och hungriga fåglar. Nu ska den bogseras, innan den fraktas söderut för förbränning.Den 19 april gjorde ölänningen Anders Johansson det ovanliga fyndet. Han var ute och gick för attspana efter sträckande fågel en dryg kilometer norr om Segerstads kyrka på sydöstra Öland. När han tog upp kikaren kunde han konstatera att det var en knölval som låg en bit ut i havet. Hantrodde knapptsina ögon.

sabab skrev:

Vilka är de 10 huvudsatserna i denna text?

Nu bärgas den strandade valen på Öland.I två veckor har den strandadeknölvalskalven på södra Öland intresserat både nyfikna förbipasserare och hungriga fåglar. Nu ska den bogseras, innan den fraktas söderut för förbränning.Den 19 april gjorde ölänningen Anders Johansson det ovanliga fyndet. Han var ute och gick för attspana efter sträckande fågel en dryg kilometer norr om Segerstads kyrka på sydöstra Öland. När han tog upp kikaren kunde han konstatera att det var en knölval som låg en bit ut i havet. Hantrodde knapptsina ögon.

Gör en ny tråd om den frågan, och visa hur du har försökt själv. 

sabab 14
Postad: 8 maj 10:01

Har gjort det nu !

sabab 14
Postad: 8 maj 10:18

ordet förbränning- det är något som sker. är det då verb ? eller particip ?

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 8 maj 12:04

Förbränning är ett substantiv.

Förbränna är ett verb.

 

Man kan säga att förbränning är ett substantiv som är skapat av ett verb.

Substantiv går att sätta i bestämd form eller med en/ett framför. Om man testar det på förbränning så blir det: en förbränning, förbränningen. Så det är ett substantiv.

sabab 14
Postad: 8 maj 12:43

ordet slag, ur meningen "av något slag", kan jag säga att det är ett substantiv. Tänker då Ett slag ?

sabab 14
Postad: 8 maj 12:44

Strandade: Adjektiv- Eftersom det beskriver hur något är (i detta fall syftar jag på substantivet), i texten beskrivs det att den strandade knölvalskalven…

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 8 maj 12:44

Ja det skulle jag nog vilja hävda

sabab 14
Postad: 8 maj 12:50

Jag har skrivit lite om begreppet nominalisering, det nämns att det kan vara ganska knepigt men samtidigt kan det vara bra för elever att känna till  i samband med skrivande. Varför är det så ? tänker att det förenklar vissa saker men vad kan det försvåra? Hur hade man kunnat förenklat begreppet mer än vad det är

Jonto 4920 – Moderator
Postad: 8 maj 13:28
sabab skrev:

Jag har skrivit lite om begreppet nominalisering, det nämns att det kan vara ganska knepigt men samtidigt kan det vara bra för elever att känna till  i samband med skrivande. Varför är det så ? tänker att det förenklar vissa saker men vad kan det försvåra? Hur hade man kunnat förenklat begreppet mer än vad det är

Detta har inte med satsschema att göra, så en fråga om nominaliseringar måste vara i en egen tråd /Jonto, moderator

Svara Avbryt
Close