2 svar
79 visningar
naytte 8108 – Moderator
Postad: 19 jul 23:37 Redigerad: Igår 04:11

Hur definieras derivatan av en funktion med avseende dess derivata?

Hej!

Anta att vi har en funktion som definieras av någon formel z=f(x,y)z=f(x,y) och låt Qfx\displaystyle Q\equiv \frac{\partial f}{\partial x}

Hur skulle man i så fall tolka ett uttryck som det nedan?

fQ\displaystyle \frac{\partial f}{\partial Q}

Det jag tänker att man kan göra är följande: vi kan lösa ut xx eller yy ur QQ så att vi får t.ex x(Q,y)\displaystyle x(Q,y)

Problemet är att funktionen man då får:

f~=f~(x(Q,y),y)\displaystyle \tilde{f}=\tilde{f}(x(Q,y),y)

har en annan definitionsmängd än ff, så kan vi verkligen använda denna nya funktion för att ta fram fQ\displaystyle \frac{\partial f}{\partial Q}?


Uttryck som dessa förekommer extremt ofta i t.ex. termodynamiken men jag förstår inte riktigt hur de ens defineras. Exempelvis är entropin en funktion S=S(U,V,N)S=S(U,V,N), men ofta hanterar man derivator som

ST\displaystyle \frac{\partial S}{\partial T}

där 1/T=S/U1/T=\partial S/ \partial U

Gustor 881
Postad: Igår 11:21 Redigerad: Igår 11:25

Generellt så är inte df/dQdf/dQ väldefinierat, precis som du är inne på. Variabeln QQ är inte är en oberoende variabel utan beror likt ff av xx och yy. Om vi vill differentiera med avseende på QQ måste vi därför hitta ett sätt att betrakta ff som en funktion av QQ (och ev. övriga variabler).

För varje fixt yy, om funktionen xQ(x,y)x\mapsto Q(x,y) är inverterbar så finns det en invers x=x(Q,y)x=x(Q,y), och då kan vi definiera f~(Q,y)=f(x(Q,y),y)\tilde{f}(Q,y) = f(x(Q,y),y). Här är QQ och yy oberoende variabler, och vi kan definiera df/dQdf/dQ som df~/dQd\tilde{f}/dQ.

Exempel: Låt f(x,y)=x2+yf(x,y) = x^2 + y. Då är Q=2xQ=2x och vi får x=Q/2x=Q/2, vilket ger f~(Q,y)=Q2/4+y\tilde{f}(Q,y)=Q^2/4 + y och df~/dQ=Q/2d\tilde{f}/dQ = Q/2. I princip har vi gjort ett koordinatbyte (x,y)(Q,y)(x,y) \mapsto (Q,y).

Om istället f(x,y)=x3+yf(x,y) = x^3 + y, då är Q=3x2Q=3x^2 inte inverterbar.


Om SS beter sig tillräckligt väl så är, för givna VV och NN, funktionen UT(U,V,N)U\mapsto T(U,V,N) inverterbar och vi kan skriva U=U(T,V,N)U=U(T,V,N) och få funktionen S^=S(U(T,V,N),V,N)\hat{S} = S(U(T,V,N),V,N). Efter detta variabelbyte kan vi tolka uttrycket dS/dTdS/dT som dS^/dTd\hat{S}/dT.

naytte 8108 – Moderator
Postad: Igår 15:08 Redigerad: Igår 17:37

Hmm. Ja, okej, det är rimligt.

Jag tänkte också ytterligare på detta och det finns väl ett bra skäl att använda notationen S/T\partial S/\partial T istället för S^/T\partial\hat{S}/\partial T:

Vi kan ju ställa oss frågan vad som händer med SS om TT förändras med ett litet inkrement dTdT. Då skulle vi, i linje med den typiska formen för differentialer, kunna skriva

dS=STV,NdT\displaystyle dS=\left(\frac{\partial S}{\partial T}\right)_{V,N}dT

Det är ju onekligen så att om TT förändras kommer SS också ändras, även om SS egentligen inte uttryckligen beror av TT. Faktum är att det kanske till och med är så att dS^=dSd\hat{S} = dS?

Svara
Close