Hur har lånord kommit in i svenskan förr och hur kommer de in nu?

Ett PM kan se ut på lite olika sätt men jag skulle föreslå följande struktur:

En inledning där du presenterar vad du ska skriva om och ta upp, varför det är viktigt eller intressant och något som intresserar till att läsa vidare. Du kan exempel avslöja några exempel på ord som vi trodde var svenska men som är inlånade.

En huvuddel där du går igenom lånorden i språket. Jag föreslår antingen ett kronologist(tid) upplägg, där du berättar först om lånord i svenskan på medeltiden, sedan 1700-talet, sedan 1900-tralet, sedan idag. Eller att du bygger upp det kring de olika språken som vi lånat från ex. engelska, tyska, franska, arabiska etc. där du pratar om ett språk i taget

Du kan också ta upp varför(orsaker) till varför svenskan lånat in ord.

Man kan också ta upp diskussionen om huruvida ett stort lånande av ord är bra eller dåligt för språket vilket ofta diskuteras. Det finns ett begrepp som heter "Purism" https://sv.wikipedia.org/wiki/Spr%C3%A5krensning

som är en åsikt om att man bör bevara och utveckla språket på annat sätt än att låna in ord.

En avslutning där du sammanfattar och kanske ger någon form av gissning hur du tror att det kommer se ut med lånord i svenskan framöver.

Oavsett vilket upplägg så är detta en bra källa att börja läsa på och söka inspiration

https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/i-rorelse/ord-som-flyttar/lanord-i-svenskan

 

Lånord i svenskan brukar jag sammanfatta så här:

Medeltiden och Renässansen: Många lånord från tyskan p.g.a. stor handel och kontakt med tyskan. ex.  ”krig”, ”krönika”, ”bevara”, ”jungfru”, ”fråga” och ”fönster”.

1700-talet: Många lånord från franskan p.g.a. att detta är ett statusspråk framför allt bland överklassen och hovet ex. politik, dessert, mode, reklam, parasoll, möbel

1800-tal: Lånord från England(engelska) under industrialiseringen framför allt kring teknik, industri och sport

1940-tal och 2000-talet: Lånord från engelska(USA) och framför allt ord kring nöje, underhållning, digitala produkter, internet m.m. Ungdomsspråk m.m. på grund av globaliseringen och USA:s framväxt som centrum för teknik, musik och nöjesliv.

Detta är de stora inlåningsvågorna.

Sen finns en del gamla ord från arabiskan och ord från grekiskan och latin i framför allt i terminologi inom medicin, naturvetenskap och samhällsvetenskap

 

Ett specifik sak som är rätt intressant att ta upp är att det finns många idag som beklagar sig över att vi idag använder så otroligt många engelska ord i svenskan och att de tar över språket. Det som de dock inte alltid tänker på är att vi alltid lånat in ord från olika språk och att det finns otroligt få ord i språket som är helt svenska. Det är bara så att de gamla lånorden har integrerats så väl i språket att vi inte rynkar på ögonbrynen när vi hör dem. Orden som kommer in i svenskan idag från exempelvis engelskan och som används idag. Kommer de finnas kvar i svenskan om 100 år och bli integrerade i språket? Det kan vara en intressant frågeställning att ta upp som kopplar ihop dåtid, nutid och framtid.