Inriktningar på civilingenjörsprogrammet
Jag hamnade i en diskussion för ett tag sedan angående inriktningarna på civilingenjörsprogrammet. Är det inte så att man väljer inriktning väldigt tidigt (för tidigt), direkt när man söker in till programmet? Jämför med andra yrken som läkare eller jurist där man väljer sin specialisering först senare. Man söker in till "läkarprogrammet", inte "kirurgprogrammet" eller liknande. Av någon anledning måste man direkt söka till "civilingenjör inom X". Varför är det så?
Jag är medveten om att det ofta erbjuds öppen ingång och att man kan byta inriktning, men det är inte standard för hur systemet fungerar. Som jag ser det skulle man lätt kunna anta alla till endast "civilingenjör" och sedan låta alla välja inriktning efter 1-2 år, då får man också chans att känna sig för vad som passar en bäst. De första åren brukar man ändå läsa ganska många gemensamma kurser inom t.ex. matte och fysik. Utmaningen ligger väl i att vissa inriktningar kan bli för populära och att det blir svårt att begränsa intaget, men det problemet tänker jag finns på andra program också?
Jo, man väljer inriktning nästan "direkt". År 1, som nu är avslutat, läste vi bara allmänna ingenjörskurser i lite allt möjligt, men redan år 2 kommer vi läsa extremt ämnesspecifika kurser.
Tycker också att det är lite för tidigt.
Det verkar som att linjerna ändå skiljer så mycket åt att man inte hinner med alla kurser om man skulle kunna byta runt. Men det beror självklart på program. För vissa verkar det vara väldigt öppet vilka kurser man läser efter 1:an (mycket valbart) medan andras program är skrivna i sten.
Om man tänker att civingutbildning ändå är 3+2 år tycker jag det inte är för tidigt att speca i 2:an. När man kommer till mastern kan man ju välja något som har väldigt lite med kandidaten att göra. Men det är helt klart skumt att man är så noga med att dela upp varenda program i egna namn och titlar. Exempelvis, på Chalmers finns det maskinteknik och automation/mekatronik, vad är egentligen meningen med att skilja mellan dessa? Om de ger möjlighet till olika masters kan man väl helt enkelt betona att valet av specifika kurser under kandidaten påverkar vilka masterval man sedan har.
Det finns ju för många inriktningar egentligen, man väljer inriktning inte bara en utan två gånger. Troligtvis kommer man sen skaffa sig en karriär inom något där man ändå kommer behöva delvis skola om sig och lära sig massvis med nya saker på jobbet. Kanske hade det varit bättre att köra typ tre gemensamma ingenjörsår och sedan två år med inriktning på mastern. Mycket av "tankesättet" som ingenjör är ju samma oavsett inriktning, det handlar om att lära sig arbeta strukturerat för att lösa problem, projektledning, teknoekonomiska kalkyler och även programmering/AI lär väl bli ett sådant gemensamt område i närmsta framtiden (vilket det är till stora delar redan idag).
En spontan tanke från någon som inte har läst till igenjör är att uppdelningen i sektioner redan från början kanske fyller en viktig social funktion, t.ex. genom att öka chansen att man hittar likasinnade studiekamrater i ett tidigt skede.
Jag förstår inte riktigt hur man ska kunna bilda sig en uppfattning av vad man vill göra om man ändå bara läser generella kurser. För någon gång kommer man behöva specialisera sig (visst går det att lära sig på jobbet, men om all specialisering skett på jobbet hade vi ju bara haft ett enda ingenjörsprogram), då är det väl bättre att man får in lite ämnesspecifika kurser tidigt så man faktiskt får en känsla för vad det handlar om och har god tid på sig att byta? Att bara läsa matematik och fysik är ju som att bara fortsätta natur/teknikprogrammet?
Jag får lite olika vibbar vad som menas med ”inriktning” här, men jag tolkar det som att det är att man läser programmet ”civilingenjör i X”. Att det sedan finns inriktningar inom programmet är något annat? Men apropå det tycker jag det ibland känns som att dessa inriktningar (dvs, inom programmet) faktiskt inte spelar någon roll, i alla fall bland mina studiekamrater kändes de som de läste en inriktning med ändå ett relativt tydligt tekniskt område, men sedan hamnade de ändå som mjukvarututvecklare och kodar C++ som går till en applikation som inte är inom det tekniska område deras inriktning täcker (typ, de läste en reglerteknisk inriktning, men håller inte på med reglerteknik).
Hondel skrev:Jag förstår inte riktigt hur man ska kunna bilda sig en uppfattning av vad man vill göra om man ändå bara läser generella kurser. För någon gång kommer man behöva specialisera sig (visst går det att lära sig på jobbet, men om all specialisering skett på jobbet hade vi ju bara haft ett enda ingenjörsprogram), då är det väl bättre att man får in lite ämnesspecifika kurser tidigt så man faktiskt får en känsla för vad det handlar om och har god tid på sig att byta? Att bara läsa matematik och fysik är ju som att bara fortsätta natur/teknikprogrammet?
Man ska såklart ha kvar de olika programmen, men jag ser gärna att man väljer dessa kanske ett eller ett par år in i utbildningen. Jag tror inte att man har koll på alla typer av inriktningar och ämnen ändå när man går på gymnasiet. Jag har föreläst för öppen ingång någon gång och tänker mig att man skulle kunna ha något liknande upplägg fast i större skala. Företrädare för de olika programmen får ha presentationer under det första året och kanske erbjuda några olika projekt som sedan fördelas bland studenterna så att de får upp ögonen för ämnen de kanske inte ens visste existerade. Man skulle även kunna få göra studiebesök på de program man är mest intresserad av.
Hondel skrev:Jag får lite olika vibbar vad som menas med ”inriktning” här, men jag tolkar det som att det är att man läser programmet ”civilingenjör i X”. Att det sedan finns inriktningar inom programmet är något annat? Men apropå det tycker jag det ibland känns som att dessa inriktningar (dvs, inom programmet) faktiskt inte spelar någon roll, i alla fall bland mina studiekamrater kändes de som de läste en inriktning med ändå ett relativt tydligt tekniskt område, men sedan hamnade de ändå som mjukvarututvecklare och kodar C++ som går till en applikation som inte är inom det tekniska område deras inriktning täcker (typ, de läste en reglerteknisk inriktning, men håller inte på med reglerteknik).
Enig, alla tenderar ändå att hamna inom den bransch där jobben finns.
oggih skrev:En spontan tanke från någon som inte har läst till igenjör är att uppdelningen i sektioner redan från början kanske fyller en viktig social funktion, t.ex. genom att öka chansen att man hittar likasinnade studiekamrater i ett tidigt skede.
Ja det är en bra poäng.
