8 svar
239 visningar
Gulnigar_yeye är nöjd med hjälpen
Gulnigar_yeye 301
Postad: 17 jan 2022 10:49

Isohexans kokpunkt

Varför har 2-metylpentan (isohexan) högre kokpunkt än n-pentan. Är det inte så att förgreningar i kolkedjan förstör bindningsmöjligheterna och ger en lägre kokpunkt. Kan det kanske bero på att isohexan har fler kolatomer?

mag1 8942
Postad: 17 jan 2022 12:15

Kokpunkten beror på hur många och hur starka bindningar som molekylerna kan skapa mellan varandra. Bindningstypen är den samma för båda ämnena. Och antalet van der Waals attraktioner (motsvarande bindningar) som kan skapas mellan två molekyler är kopplat till den yta de kan mötas på - i princip hur väl de kan packas.

Om du tittar på molekylerna, hur väl tror du de kan packas.

Gulnigar_yeye 301
Postad: 17 jan 2022 18:09

Jag tänker att pentan har mer bindningsmöjligheter än isopentan eftersom metylgruppen i isopentan stör bindningsmöjligheten. Pentan har då en bättre yta och kan packas bättre. Men ändå har pentan lägre kokpunkt.

mag1 8942
Postad: 17 jan 2022 21:12

Då verkar det inte vara (bara) packningen som ger skillnaden i kokpunkt mellan din två ämnen.

Så om du jämför dina ämnens kokpunkter med sina isomerers kokpunkter, ser du en annan trend?

D.v.s. n-pentan med den grenade formen iso-pentan (28°C), respektive isohexan med n-hexan 69°C.

Gulnigar_yeye 301
Postad: 17 jan 2022 21:32

Kokpunkter i grader celsius:

Pentan: 36,1   >    Isopentan: 28

Hexan: 69        >    Isohexan: 60

De med förgreningen av metylgruppen verkar ha lägre kokpunkt, eftersom (som jag nämnde tidigare) förgreningen stör bindningsmöjligheterna och ger en svagare bindning vilket resulterar i lägre kokpunkt. 

mag1 8942
Postad: 18 jan 2022 09:10

Precis, som du skrev så påverkar molekylens form det kokpunkten för kolväten med samma antal kolatomer (då det blir svårare för den förgrenade versionen av kolvätet att packa lika väl, jämfört med den linjära formen).

Men när du jämför isohexan och n-pentan skiljer sig både graden av förgrening och antalet kol, det var därför jag blandade in de andra isomererna.

Så om du tittar på de två alternativ till förklaring, som du skrev i frågan - vilken tror du anledningen är till att isohexan har högre kokpunkt?

Gulnigar_yeye 301
Postad: 18 jan 2022 17:39

Att isohexan har högre kokpunkt beror nog på att den har flera kolatomer i sin kolvätekedja. 

Är det alltså antalet kolatomer som man i första hand måste granska när man jämför kokpunkten hos två organiska föreningar

mag1 8942
Postad: 18 jan 2022 19:02
Gulnigar_yeye skrev:

Att isohexan har högre kokpunkt beror nog på att den har flera kolatomer i sin kolvätekedja. 

Ja.

Är det alltså antalet kolatomer som man i första hand måste granska när man jämför kokpunkten hos två organiska föreningar

I princip ja, för alkaner med olika antal kol. Men kokpunkten beror även på ämnets struktur, om det förgreningar o.s.v.

För organiska föreningar generellt påverkar funktionella grupper kokpunkten, ofta dramatiskt. Kan t.ex. vätebindningar bildas av ett ämne kommer det att koka vid betydligt högre temperatur än t.ex. en alkankedja med fler kolatomer.

Gulnigar_yeye 301
Postad: 18 jan 2022 19:29

Tusen tack för hjälpen!!

Svara Avbryt
Close