Joniseringsenergi
Det är resonemaget här jag inte hänger med i.
Uppgiften är att säga vilken av tre elektronkonfigurationer som har högst första joniseringsenergi och andra joniseringsenergi.
1s2 2s2 2p6
1s2 2s2 2p6 3s1
1s2 2s2 2p6 3s2
För att ta första biten:
Som bilden ovan visar säger man (i boken) att
1s2 2s2 2p6
har högst första joniseringsenergi.
Min tidigare förklaring har varit att "då plockar man från ett fullt oktett skal". Men här säger man istället att 2p elektronerna inte skuggar varandra så bra så elektronerna i 2p6 sitter hårt fast. Jämfört med de andra som då har 3s elektroner som är skuggade av kärnelektroner samt ligger längre från kärnan.
Men jag greppar inte detta - både första biten med skuggande p-orbitaler och / i kombination med att man jämför med något som ligger längre från kärnan - men som jag tänker då har mer protoner i kärnan som attraherar, så jag ser inte hur man klart kan säga "vad som vinner" här.
Nja, jag vet inte hur jag ska tänka.
Undrar också - menar man med kärnelektroner de som ligger innanför en full oktett?
Elektroner i skal 2 är hårdare bundna än elektroner i skal 3. Krångligare är det inte.
elektroner känner av en attraktion av den positivt laddade kärnan i atomen, ju längre ifrån kärnan man kommer desto mindre känner dessa elektroner av de positiva laddningarna och sitter därför lite lösare än de som är närmare kärnan. 3s elektronerna blir inte lika attraherade till kärnan som dom i 2p eftersom att 3s elektronerna kommer att repelleras lite av att det finns elektroner innan dom/närmare kärnan i 2p orbitalen, så alltså blir 3s elektronerna både attraherade av kärnan men även repellerade av elektroner närmare skärnan som också "tar bort en del av den positiva laddningen" från kärnan. 3s elektronerna kommer därför inte ha samma styrka av attraktion från kärnan för att det finns elektroner innan 3s-elektronerna som har neutraliserat en viss del av laddningen.
3s elektroner blir inte lika hårt bundna till kärnan som 2p elektronerna och kommer därför sitta lösare (det krävs mindre energi för att plocka bort lösare elektroner).
elektroner i samma orbital repellerar varandra eftersom de har samma laddning, även denna effekt spelar viss roll hur "gärna dom vill vara i orbitalen", om det är mycket repulsion mellan elektroner i samma orbital desto lösare sitter dom.
Du har kärnelektroner och valenselektroner i en atom. Kärnelektronerna medverkar inte i kemiska bindningar och reaktioner medans valenselektronerna gör det.
