12 svar
378 visningar
JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 17 sep 2020 13:36

Lagrange ekvation

Hej, jag har en uppgift där man ska hitta differentialekvationen för familjen av alla räta linjer i planet med polära koordinater.

Som jag förstår det får vi de polära koordinaterna av φ=t0t1r˙2+r2φ˙2dφ

och sedan ska detta uppfylla ekvationen ddtLx˙-Lx=0

men jag förstår inte riktigt hur man ska göra

PATENTERAMERA 5451
Postad: 17 sep 2020 14:04 Redigerad: 17 sep 2020 14:04

Du har att kurvans längd S kan skrivas

S = t0t1r˙2+r2φ˙2dt.

S är min om kurvan är en rät linje. Extremvärden för S erhålles med hjälp av Euler-Lagranges ekvationer. Du får två ekvationer - en för r och en för φ. Försök att hitta en allmän lösning till dessa.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 17 sep 2020 14:32

Ja jag är med på att S är min om det är en rät linje men just det steget jag fastnat på är att jag förstår inte riktigt hur man ska få ekvationerna för r och φ.  Ska man derivera det som står under roten? 

PATENTERAMERA 5451
Postad: 17 sep 2020 15:50 Redigerad: 17 sep 2020 15:51

Jag tror problemet, om möjligt, blir lättare om vi istället ser φ som en funktion av r. Vi kan då skriva

S = r0r1L(r, dφdr)dr = r0r1 1 +rdφdr2dr.

Vi har då ekvationen

ddrLdφdr = Lφ. Och eftersom L inte beror explicit på φ kan detta direkt integreras till

Ldφdr = c (konstant).

Säg till om du inte kommer vidare.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 18 sep 2020 08:07

jag förstår inte hur man ska få ut r från Lφr=c

och varför kan vi skriva t0t1r˙2+r2φ˙2som r0r1Lr,dφdrdr

om vi ser φsom en funktion av r?

Jroth 1191 – Fd. Medlem
Postad: 18 sep 2020 10:02 Redigerad: 18 sep 2020 10:04

Det finns två möjliga angreppssätt eftersom vi kan välja om vi ska bryta ut dr\mathrm{d}r eller dφ\mathrm{d}\varphi ur ds\mathrm{d}s

ds=(dr)2+(rdφ)2\mathrm{d}s=\sqrt{(\mathrm{d}r)^2+(r\mathrm{d}\varphi)^2}

Alternativ 1: ds=dφr˙2+r2\mathrm{d}s=\mathrm{d}\varphi\sqrt{\dot{r}^2+r^2}

Alternativ 2: ds=dr1+r2φ˙2\mathrm{d}s=\mathrm{d}r\sqrt{1+r^2\dot{\varphi}^2}

Det visar sig att Alternativ 2 ger mycket enklare räkningar eftersom Lφ=0\frac{\partial L}{\partial \varphi}=0 vilket betyder att

Lφ˙=r2φ˙1+r2φ˙2=C\frac{\partial L}{\partial \dot{\varphi}}=\frac{r^2\dot{\varphi}}{\sqrt{1+r^2\dot{\varphi}^2}}=C

Kvadrera båda led, multiplicera med nämnaren, isolera φ˙2\dot{\varphi}^2

Dra roten ur båda led.

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 18 sep 2020 11:08

ska man alltså få r2φ˙221+r2φ2=c2och sedan r2φ˙2=c2

sedan kan vi flytta över r termen till VL och vi får φ˙2=c2-r2och tar vi roten ur får vi ±φ˙=c±r

Jroth 1191 – Fd. Medlem
Postad: 18 sep 2020 11:28 Redigerad: 18 sep 2020 12:20

Jag hänger inte riktigt med på vad du gör. Kvadrerar vi båda led samt multiplicerar upp nämnaren får vi:

(r2φ˙)2=c2(1+r2φ˙2)(r^2\dot{\varphi})^2=c^2(1+r^2\dot{\varphi}^2)

φ˙2(r4-c2r2)=c2\dot{\varphi}^2(r^4-c^2r^2)=c^2

φ˙2=c2r4-c2r2\dot{\varphi}^2=\frac{c^2}{r^4-c^2r^2}

Drar vi roten ur båda led får vi

φ˙=crr2-c2\dot{\varphi}=\frac{c}{r\sqrt{r^2-c^2}}

En alternativ och kanske vanligare form av samma uttryck (φ˙=dφdr\dot{\varphi}=\frac{\mathrm{d}\varphi}{\mathrm{d}r}) är

cdrdφ=rr2-c2\displaystyle c\frac{\mathrm{d}r}{\mathrm{d}\varphi}=r\sqrt{r^2-c^2}

Edit: korrigerade ett förfluget r2r^2

PATENTERAMERA 5451
Postad: 18 sep 2020 12:34

Jroth, jag tror r4 plötsligt blev r2 på ett ställe.

Jroth 1191 – Fd. Medlem
Postad: 18 sep 2020 12:38
PATENTERAMERA skrev:

Jroth, jag tror r4 plötsligt blev r2 på ett ställe.

Ja, jag såg det, men jag hoppas det är korrigerat sedan en tid tillbaka :)

PATENTERAMERA 5451
Postad: 18 sep 2020 13:07

Ett tips. Jroths ekvation kan tex lösas medelst variabelseparation.

Men som en förberedande övning så tycker jag du skall ta fram derivatan till arcsin(1/x).

JnGn 280 – Fd. Medlem
Postad: 18 sep 2020 13:31

i början av uppgiften har vi ju r˙2+r2φ˙2men varför får vi sedan r2φ˙2=c21+r2φ˙2

och inte r2φ˙22i VL?

Ska man sedan lösa ut r ur φ˙=crr2-c2

eftersom vi måste ha ett värde på r också för att lösa uppgiften fullständigt

PATENTERAMERA 5451
Postad: 18 sep 2020 17:07 Redigerad: 18 sep 2020 17:11

Som Jroth sa så kan längden av ett mycket litet kurvstycke skrivas ds = dr2+r2dφ2. Och hela kurvans längd kan fås genom integrering

S = ds.

Det finns nu flera olika sätt angripa problemet.

1. Vi kan se φ som oberoende variabel och r som beroende variabel. ds = drdφ2+r2 dφ,

och vi får då S = φ0φ1Lr, drdφdφ = φ0φ1r2+drdφ2dφ.

2. Vi kan se r som oberoende variabel och φ som beroende variabel. ds = 1+r2dφdr2dr,

och vi får då S =r0r1Ldφdr, rdr =  r0r11+r2dφdr2dr.

3. Vi kan införa en parameter t som oberoende variabel. r och φ är då båda beroende variabler.

ds = drdt2+r2dφdt2dt, och vi får då

S = t0t1Lr, drdt, dφdtdt = t0t1drdt2+r2dφdt2dt.

Sedan gäller det att välja ett alternativ som gör att problemet blir enkelt att lösa.

I det andra alternativet är φ en cyklisk variabel (dvs är inte med explicit i Lagrangefunktionen). Det göra att vi direkt kan integrera Euler-Lagranges ekvationer en gång så att vi får en diffekvation av lägre grad, vilken förhoppningsvis är enklare att lösa.

I alternativ 1, så är r inte en cyklisk variabel, så vi har inte samma fördel här.

I alternativ 3 så får vi två diffekvationer istället för en. Och det är vanligen enklare att lösa en ekvation än två kopplade ekvationer. Men notera att även här så är φ en cyklisk variabel, så en ekvation kan enkelt integreras.

Därför föreslog Jroth och jag att du skulle försöka med alternativ 2. Bara en diffekvation och en cyklisk variabel.

Svara Avbryt
Close