ConnyN är nöjd med hjälpen
ConnyN 1996
Postad: 11 okt 19:12

Min profilbild

Efter lite småtrassel har jag nu uppdaterat min profil och profilbild. En ung vän hjälpte mig och visst blev väl blinket läckert 😊

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 11 okt 19:23

Kul att det äntligen gick att justera profilbild. Bilden du hade häromdagen var inte lika tuff som den du har nu. ;)

ConnyN 1996
Postad: 13 okt 13:42

Jag fick en fråga gällande varför jag hade med roten ur tre.

Om vi börjar att titta på enfas växelström så ser sinuskurvan ut så här:

 

U  är toppvärdet på spänningen. I våra vägguttag 325 Volt. För att få veta effektivvärdet så har vi formeln 

 V=U2  U=325V  vilket framgår av bilden (toppen av sinuskurvan) Då blir V = 230 V , effektivvärdet, vilket vi känner igen ifrån våra vägguttag.

230V är vad våra hushållsapparater och lampor vill ha.

Nu da da da daaa!!! kommer vi till roten ur 3
Om vi har trefas växelström så gäller P=3·U·I·cos(φ)
Där P är effekt i watt, U spänning i volt och I ström i ampere. Cos(φ) är 1,0 för resistiv last och för många motorer 0,8.

Detta 3  används flitigt på en pappersfabrik. Vid beräkningar av ström t.ex. så används formeln P=3·U·I·cos(φ) till alla trefasmotorer. Vid beräkningar av ström i ledningar används samma formel osv. Jag har angivit ström för oftast har man en uppfattning om effekten, men strömmen för olika situationer får, eller fick, man räkna ut.

Så därför är 2 och 3  lite magiska tal för oss som arbetat med el.

Även betraktade som irrationella tal är de spännande. I den familjen ingår också π och e.

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 13:49

Snyggt Conny! 12\dfrac{1}{\sqrt{2}} är också viktig om man pratar om filter men kanske inte lika spännande? ;)

oggih 915 – F.d. Moderator
Postad: 13 okt 14:00 Redigerad: 13 okt 14:07

Tack för utläggningen Conny! Hade ingen aning om att 3\sqrt{3} hade en så viktig roll i elvärlden! ^_^

Följdfråga:

Finns det någon förklaring till varför de här formlerna ser ut som de gör? Varför dyker 2\sqrt{2} upp i den första och 3\sqrt{3} i den andra? Har trean något att göra med trean i "trefas", eller kommer det från trigonometrin på något vis (exv. är ju sin(120°)=3/2\sin(120^\circ)=\sqrt{3}/2)?

oggih 915 – F.d. Moderator
Postad: 13 okt 14:08 Redigerad: 13 okt 14:08
Dracaena skrev:

12\tfrac{1}{\sqrt{2}} är också viktig om man pratar om filter men kanske inte lika spännande? ;)

Vilken slags filter handlar detta om?

ConnyN 1996
Postad: 13 okt 14:11
oggih skrev:

Tack för förklaringen Conny!  ^_^

Följdfråga från någon som är helt okunnig om el:

Finns det någon förklaring till varför de här formlerna ser ut som de gör? Varför dyker 2\sqrt{2} upp i den första och 3\sqrt{3} i den andra? Har trean något att göra med trean i "trefas", eller kommer det från trigonometrin på något vis (exv. är ju sin(120°)=3/2\sin(120^\circ)=\sqrt{3}/2)?

Ja jag borde kunna, men har glömt och av någon anledning tar det emot att leta upp det. I och för sig kanske jag har 29 skäl att vilja slippa. Det var så många år jag jobbade med det :-)

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 14:26 Redigerad: 13 okt 14:32
oggih skrev:
Dracaena skrev:

12\tfrac{1}{\sqrt{2}} är också viktig om man pratar om filter men kanske inte lika spännande? ;)

Vilken slags filter handlar detta om?

Exempelvis om vi konstruerar ett lågpass filter mha en kondensator, vi har då att fB=12πRCf_B=\dfrac{1}{2 \pi R C} och detta ger då att överföringsfunktionen H(f)H(f) ges av:

11+j(f/fB)\dfrac{1}{1+j(f/f_B)}, där vi kallar fbf_b för gränsfrekvensen. Helt enkelt, om frekvensen f=fBf=f_B så kommer vi få att |H(f)|=12|H(f)|=\dfrac{1}{\sqrt{2}}. Vilket motsvarar en dämpning på -3dB\approx -3dB

Det syns nog tydligare i en så kallad bode plot:

Notera att Cutoff frequency är samma sak som gränsfrekvens. :)

Ett lågpass filter dämpar alltså amplituden för höga frekvenser men släpper igenom låga frekvenser. Om frekvensen ökar så kommer amplituden för signalen att dämpas mer och mer.

Så att ett idealt lågpass filter släpper igenom komponenter vars frekvenser f<fBf <> men dämpar komponenter vars frekvens f>fBf>f_B.


Tillägg: 13 okt 2021 14:36

Det är nog också värt att notera att fBf_B kallas för "The half-power frequency" eftersom effekt är proportionerligt till spänning i kvadrat.

ConnyN 1996
Postad: 13 okt 15:04
Dracaena skrev:
oggih skrev:
Dracaena skrev:

12\tfrac{1}{\sqrt{2}} är också viktig om man pratar om filter men kanske inte lika spännande? ;)

Vilken slags filter handlar detta om?

Exempelvis om vi konstruerar ett lågpass filter mha en kondensator, vi har då att fB=12πRCf_B=\dfrac{1}{2 \pi R C} och detta ger då att överföringsfunktionen H(f)H(f) ges av:

11+j(f/fB)\dfrac{1}{1+j(f/f_B)}, där vi kallar fbf_b för gränsfrekvensen. Helt enkelt, om frekvensen f=fBf=f_B så kommer vi få att |H(f)|=12|H(f)|=\dfrac{1}{\sqrt{2}}. Vilket motsvarar en dämpning på -3dB\approx -3dB

Det syns nog tydligare i en så kallad bode plot:

Notera att Cutoff frequency är samma sak som gränsfrekvens. :)

Ett lågpass filter dämpar alltså amplituden för höga frekvenser men släpper igenom låga frekvenser. Om frekvensen ökar så kommer amplituden för signalen att dämpas mer och mer.

Så att ett idealt lågpass filter släpper igenom komponenter vars frekvenser f<>f <> men dämpar komponenter vars frekvens f>fBf>f_B.


Tillägg: 13 okt 2021 14:36

Det är nog också värt att notera att fBf_B kallas för "The half-power frequency" eftersom effekt är proportionerligt till spänning i kvadrat.

Ah Bode och Nyqvist diagram. Vilka minnen det väcker. Tyvärr så försvann  de ur mitt liv efter gymnasiet. Vi får se om jag stöter på dem i högskolefysiken kanske?

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 18:10

Jag stötte på detta först i en kurs som handlade om transformer och signaler vilket behandlar bland annat fouriertransformer, fourierserier, laplace transform etc. Sen stötte jag på detta igen i en kurs i ellära så det är mycket möjligt att detta dyker upp i fysiken. :)

Qetsiyah 5665 – Live-hjälpare
Postad: 13 okt 18:59 Redigerad: 13 okt 19:00

Usch, hoppas och tror inte att jag stöter på detta i framtiden. Fourieranalys är ok men inte det andra.

Det ringde nån bell när du nämnde filter dock, vet inte varför...

ConnyN 1996
Postad: 13 okt 19:14
Qetsiyah skrev:

Usch, hoppas och tror inte att jag stöter på detta i framtiden. Fourieranalys är ok men inte det andra.

Det ringde nån bell när du nämnde filter dock, vet inte varför...

Varför har du så starka och bestämda negativa åsikter? Kan du inte satsa mer på positiva bitar.
T.ex. Åh det här gillar jag. Jag älskar verkligen det här etcetera.
Negativa tankar föder nya i en ond spiral liksom positiva tankar föder nya i en god spiral.
Har jag bara otur och råkar se när du är negativ?
Du verkar ju trots allt ha så många goda sidor inom dig?

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 19:19 Redigerad: 13 okt 19:20
Qetsiyah skrev:

Usch, hoppas och tror inte att jag stöter på detta i framtiden. Fourieranalys är ok men inte det andra.

Det ringde nån bell när du nämnde filter dock, vet inte varför...

Om du jobbat med Z-transform (det är iaf då jag har för mig att vi bölrjade prata om överföringsfunktioner och filter som mest) så dyker filter upp. Det kan också vara så att det dyker upp lite i bakgrunden i fourieranalysen men det vågar jag inte lova.

Jag tyckte inte filter var det roligaste tills jag insåg att jag äntligen fick applicera min kunkspa i fourieranalysen. :)


Tillägg: 13 okt 2021 19:22

Vet inte varför jag kom och tänka på Z transform men jag menade Laplace. 

Qetsiyah 5665 – Live-hjälpare
Postad: 13 okt 19:37 Redigerad: 13 okt 19:41

njjaaä, jag tror faktioskt jag fick höra det av en äldre student som gick kursen reglerteknik, eller så var det att jag fick höra det i elektromagnetism och vågrörelselärakursen.

Conny: nej ingenting personligt såklart, alla har olika smak och intressen. Jag blir rädd när jag ser komplexa ferkvenser och AC och impedans, induktans kapacitans och allt hooo herregud.

https://sv.wikipedia.org/wiki/J%CF%89-metoden

 

ConnyN 1996
Postad: 13 okt 19:42
Qetsiyah skrev:

njjaaä, jag tror faktioskt jag fick höra det av en äldre student som gick kursen reglerteknik, eller så var det att jag fick höra det i elektromagnetism och vågrörelselärakursen

Reglerteknik stämmer bra. Så hette min kurs. Mycket intressant och rolig, men jag fick som sagt aldrig tillämpa det i praktiken.

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 19:45

Spännande, jag har inte läst reglerteknik ännu, kommer nog nästa år. Får hoppas att kursen inte är lika tråkig som den låter, hehe.

Qetsiyah 5665 – Live-hjälpare
Postad: 13 okt 19:50 Redigerad: 13 okt 19:55

Jag har fått uppfattnignen att relgerteknik och hållfasthetslära är de enda kurserna som gör teknisk fysik till en inegnjörslinje så... Ja vi får se vad jag tycker om de. 

(... till en ingenjörslinje och inte kandidatprogram i fysik, säg)

Jag frågade ju om det här:

https://www.pluggakuten.se/trad/vad-betyder-reglerteknik/

och när jag läser tillbaka tycker jag det låter väldigt intressant!

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 20:01 Redigerad: 13 okt 20:01
Qetsiyah skrev:

Jag har fått uppfattnignen att relgerteknik och hållfasthetslära är de enda kurserna som gör teknisk fysik till en inegnjörslinje så... Ja vi får se vad jag tycker om de. 

(... till en ingenjörslinje och inte kandidatprogram i fysik, säg)

Jag frågade ju om det här:

https://www.pluggakuten.se/trad/vad-betyder-reglerteknik/

och när jag läser tillbaka tycker jag det låter väldigt intressant!

Ja asså, det låter otroligt spännande om man läser igenom tråden. Vi får helt enkelt vänta och se vad vi tycker om kursen. Den vinner inga poäng av mig given dess namn dock men det stoppar ju inte innehållet av krusen från att vara intressant! 

Hurså, vad är fel med namnet?

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 20:07
Qetsiyah skrev:

Hurså, vad är fel med namnet?

Låter som en kurs i fysik, jag har lite mixed feelings angående fysiken. Vissa moment är roliga och vissa är mindre roliga, exempelvis magnetfält och dylikt. Men Mekanik och ellära är dock roligt. =)

För att visa på exempel och tillämpningar är nog fysik närmast till hands, men det verkar ju va applicerbart på typ vad som helst, så jag tror det är en mattekurs egentligen

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 20:14

Vad jag förstod av tråden som du länkade till verkar det vara en kombination. Fysik i sig är inte tråkigt, jag gillar det mindre eftersom jag har svårare att greppa innehållet i en kurs som behandlar fysik än en kurs som behandlar matematik. Detta förmodligen eftersom matematiken är så pass mycket roligare imo. 

Men kurser där man kombinerar fysik och matte låter faktiskt rätt nice.

Qetsiyah 5665 – Live-hjälpare
Postad: 13 okt 20:19 Redigerad: 13 okt 20:20

De lär väl också anpassa innehållet till er bakgrund, om ni inte läser det tillsmmans med ett annat program. Ingen i tråden nämnde nåt datavetenskapligt men det finns säkert nån tillämpning

Dracaena 3826 – Moderator
Postad: 13 okt 20:28 Redigerad: 13 okt 20:30

Verkar vara en extremt bred kurs av vad jag kan se från kursinnehållet men verkar faktiskt vara otroligt intressant. Blev ganska taggad av att läsa den kursen men den kommer inte förrän i slutet av 2022 dessvärre. 

Men robotik och datavetenskap/ellära går ju lite i hand så det finns nog tillämpningar för alla ingenjörer. :)

ConnyN 1996
Postad: 14 okt 09:05 Redigerad: 14 okt 09:20
Dracaena skrev:

Verkar vara en extremt bred kurs av vad jag kan se från kursinnehållet men verkar faktiskt vara otroligt intressant. Blev ganska taggad av att läsa den kursen men den kommer inte förrän i slutet av 2022 dessvärre. 

Men robotik och datavetenskap/ellära går ju lite i hand så det finns nog tillämpningar för alla ingenjörer. :)

Jag tittade i min lärobok "Reglerteknik för el" och konstaterade raskt att jag har använt massor av mina kunskaper utan att tänka på det.
Reglerteknik är ganska omfattande när man tänker på det. Allt från något så enkelt som en nivåstyrning till det jag i mitt fall kom i kontakt med styrning av den kapacitiva effekten av en synkronmaskin. Det gick åt ett helt elskåp stort som en ordinär garderob fullt med elprylar för att styra den kapacitiva effekten för en maskin och vi hade närmare 20 st sådana elskåp som dessutom hade två överordnade skåp. Detta gjorde att vi kunde balansera all kapacitiv och reaktiv effekt för Hallsta Pappersbruk. Vilket hade sina risker fick jag lära mig tidigt. Vi hade gemensam 70 000 V ledning med stora delar av Uppland samt Åland. Vid ett prov jag utförde så gav alla inkopplade maskiner maximal kapacitiv effekt vilket ledde till att vi höjde spänningen över Uppland och Åland med c:a 4000 V en kort stund. Då ringde man från Vattenfall och undrade vad vi höll på med och jag bad om ursäkt för det hela och hörde aldrig någon kommentera det, men jag tänkte noga igenom mina prover efter det.
Trots att läroboken var från tidigt 70-tal innehöll den en hel del  om datakunskap booleskt diagram med mera.

Av någon anledning lyckades jag få högsta betyg i ämnet vilket förvånade mig och nu blev jag förvånad att jag använt så mycket av dessa kunskaper. Det var kanske mest Nyquist och Boodediagram jag tänkte på som jag aldrig stött på i arbetslivet.

Tillägg: Jag upplevde det som bara matematik i skolan, men så var det ju faktiskt inte.

Qetsiyah 5665 – Live-hjälpare
Postad: 16 okt 11:32 Redigerad: 16 okt 11:32

Ursäkta om jag låter negativ igen men det låter som ett rent mirakel att du ens lever nu, det verkar verkligen som Frankensteingalna maskiner du hade att göra med. Är det några nollor för mycket på 70 000 volt?

ConnyN 1996
Postad: 16 okt 12:09

Nejdå😄 Matningen till Hallstavik var 70 000 V. Sedan hade vi egna trafos från 70 till 10 kV som var märkspänningen på våra synkronmotorer som var på 10 MW och två på 22 MW som tillsammans med en raffinör malde flis till massa. 


Tillägg: 16 okt 2021 14:21

Varsin raffinör ska det vara. 2 stora på 22 MW, 15 st 10 MW och 5 ”småttingar” på 4-5 MW om jag nu minns helt rätt. 


Tillägg: 16 okt 2021 14:22

Ojdå miss igen. Det är motorernas effekt jag angivit. 

Svara Avbryt
Close