5 svar
187 visningar
Mollyhej 503
Postad: 14 apr 12:03

Nodanalys av en halv-vågs spännings dubblare

Hej jag har en uppgift som innebär att jag ska med hjälp av nodanalys i de två noderna V1 och V2 forma ett system av två första ordningens differential ekvationer. Jag räknar inte med dioderna har 0 i spänningsfall. Nedan syns en bild på krets schemat:
Jag har ett uttryck men är osäker på om jag tänkt rätt, dels för att i uppgiften står det att man ska få detta system:

Men jag får två stycken V2 derivator...?

Detta är hur jag gjort:
Jag delar in kretsen i två fall, antingen är D1 på och D2 är av (fall 1) eller tvärt om (fall 2):

  1. Fall 1

Nu gör jag alltså att kretsen är en öppen krets vid D2.
Enligt kirchoffs första lag är summan av strömmarna i en nod alltid 0.

Nu kollar vi på noden V1
Alltså är iC1+iD1=iD2, men eftersom D2 är av är iD2=0, alltså är iC1=-iD1 
Vi har att iC1=C1*(d(VS-V1)/dt). Men V1=VD1, alltså, iC1=C1*(d(VS-VD1)/dt). Men VD1 är ett konstant tal ex 0,7 för en silikon diod, och derivatan av en konstant är 0. Alltså iC1=C1*(d(VS)/dt). Så i slutändan får vi C1*(d(VS)/dt)=-iD1 

Nu kollar vi på noden V2
Vi har iC2+iR=iD2, åter igen är iD2=0 eftersom den är av.
Vi har att iC2=C2*(d(V2)/dt) och att iR=V2/R. Alltså C2*(d(V2)/dt)+V2/R=0

Nu samlar jag det vi kommit fram till: C1*(d(VS)/dt)=-iD1, V1=VD1 och C2*(d(V2)/dt)+V2/R=0

2. Fall 2

Nu gör jag alltså kretsen till en öppen krets vid D1

Nu kollar vi på noden V1
Vi har att iC1+iD1=iD2 igen men nu är iD1=0 istället eftersom den är av.
Alltså får vi att iC1=C1*(d(VS-V1)/dt)=iD2

Nu kollar vi på noden V2
Vi har iC2+iR=iD2, vi får alltså att iD2=C2*(d(V2)/dt)+V2/R
Vi har alltså två uttryck för iD2: C2*(d(V2)/dt)+V2/R=C1*(d(VS-V1)/dt) 
Från dioden har vi att VD2=V1+V2. Alltså är V1=VD2-V2
Detta gör att d(V1)/dt=d(VD2+V2)/dt där VD2 är konstant igen och försvinner
Alltså får vi att d(V1)/dt=d(V2)/dt
Om vi stoppar in detta i ekvationen C2*(d(V2)/dt)+V2/R=C1*(d(VS-V1)/dt) får vi att
C1(d(Vs)/dt-d(V2)/dt)=C2*d(V2)/dt+V2/R

Samlar det jag kommit fram till: iC1=C1*(d(VS-V1)/dt)=iD2,
C1(d(Vs)/dt-d(V2)/dt)=C2*d(V2)/dt+V2/R och V1=VD2-V2

3. Om jag nu samlar allt intressant och bryter ut det intressanta får jag att för

Diod 1 på och Diod 2 av: dV2/dt=-V2/(C2*R) och V1=VD1
Diod 1 av och Diod 2 på: dV2/dt=(1/(C1+C2))*(C1*(d(VS)/dt)-V2/R) och V1=VD2+V2.

 

Jag får ju nu två uttryck för derivatan av V2 och inget för V1
Går detta bra eller vad gör jag fel, kan jag inte säga att strömmen är 0? Hur gör jag då i så fall? Jag ska lösa systemet med Runge Kutta metoden för att få det transienta svaret. 

JohanF 6593 – Moderator
Postad: 18 apr 00:15

Hej! Jag kan inte riktigt se hur man ska göra istället, men man kan inte dela upp tiden i de två fallen du gör eftersom det skulle också kunna finnas tidsperioder där ingen av dioderna leder, eller kanske där till och med båda dioderna leder samtidigt.

JohanF 6593 – Moderator
Postad: 18 apr 10:17

Jag gjorde en simulering i ltspice med någorlunda relevanta komponentvärden. Jag har ritat in med dubbelpilar vilka tidperioder som ingen av dioderna leder ström. Det går inte att göra en matematisk modell av förloppet om man utesluter stora delar av tiden eftersom förloppet är kraftigt beroende av vad som har hänt tidigare i förloppet. Och det känns väldigt svårt att beskriva förloppet genom att dela in det i olika tidsintervall beroende på när dioderna leder ström eller inte. Enligt de funktioner som facit beskriver att lösningen ska se ut som, ingår inte ens diodströmmarna som parametrar, bara spänningarna.

Jag tror istället att en framkomlig väg kanske kan vara att sätta ett villkor på diodspänningen för D1 (som är V1) och diodspänningen för D2 (som är V2-V1) att de inte kan sjunka under (till exempel) -0.7V. 

 

Jan Ragnar 2231
Postad: 18 apr 17:21

Se vidare om Voltage doubling på Wikipedia:

https://en.wikipedia.org/wiki/Voltage_doubler#Greinacher_circuit

Schottkydioderna har lägre framspänningsfall än kiseldioder. 

SeriousCephalopod 2813
Postad: 19 apr 08:28 Redigerad: 19 apr 08:35

Att vi ska skriva ekvationerna på formen x˙=f(x,t)\dot x = f(x,t) antyder att vi ska hitta ett analytiskt. Dioder har ju inte analytiska kurvor och nu är jag kanska för mycket av en teoretiker

 

Nu är jag kanske för teoretiskt lagd men varför inte bara använda Schottkyekvationen rakt av som en modell för dioderna I=I0(eV/V0-1)I = I_0 (e^{V/V0} - 1) så att vi slipper fallanalys.

Eftersom vi inte ska lösa systemet analytiskt med hjälp av systemet så behöver vi inte oroa oss över faktumet att modellen är analytiskt klumpig i lösningssteget.Låt I1,V1I_1, V_1 vara parametrar för diod 1 och V2,I2V_2, I_2 vara parametrar för diod 2.

Nodanalys vid punkt 1 med teckenkonvention att strömmarna går in i noden ger oss då

(ström genom C1) + (ström genom D1) + (ström genom D2) = 0

C1d(vs-v1)dt+I1(e(0-v1)/V1-1)+I2(e(v2-v1)/V2-1)=0C_1 \cfrac{d(v_s - v_1)}{dt} + I_1 (e^{(0 - v_1)/V_1} - 1) + I_2 (e^{(v_2 - v_1)/V_2} - 1) = 0

Nodanalys vid punkt 2 ger oss

I2(e(v1-v2)/V2-1)+C2d(0-v1)dt+R(0-v2)=0I_2 (e^{(v_1 - v_2)/V_2} - 1) + C_2 \cfrac{d(0 - v_1)}{dt} + R (0 - v_2) = 0

Efter lite omstuvning får jag systemet

 

dv1dt=dvsdt+I1C1(e-v1/V1-1)+I2C1(e(v2-v1)/V2-1)\frac{dv_1}{dt} = \cfrac{dv_s}{dt} + \cfrac{I_1}{C_1}(e^{-v_1/V_1} - 1) + \cfrac{I_2}{C_1} (e^{(v_2 - v_1)/V_2} - 1)

 

dv2dt=I2C2(e(v1-v2)/V2-1)- RC2v2\frac{dv_2}{dt} = \frac{I_2}{C_2}(e^{(v_1 - v_2)/V_2} - 1) -  \cfrac{R}{C_2}v_2

Om jag gör numerisk lösning av systemet (kod i google colab: https://colab.research.google.com/drive/1uiaSPg6p-zznz-Vh6ZxP9kZPUGcU1yGC?usp=sharing) så får jag rimliga kurvor med spänningsförstärkning vid nod 1

men primär förstärkning på ena halvan av perioden och försvagning på andra. Oavsett om modellen är korrekt så tror jag att det verifierar min aritmetik.

Fortsättningsvis om jag gör en snabb brödbordkonstruktion med Schottky-dioder (IN5711)

med samma RC-parametrar som i simulationen (även om diodparametrarna var höftade i simulationen) så får jag i oscilloskopmjukvaran waveform ut spänningskurvor

vilka är... annorlunda, men nära nog för mitt höftande en lördagmorgon.

Jag är 100% amatör när det kommer till kretsar så ni är jättevälkomna att kritisera denna modellering.

Primärt tänker jag mig att Zenerdioder har skarpare knän vid brytspänningen än schottkydioder vilket får konsekvenser.

JohanF 6593 – Moderator
Postad: 19 apr 10:53 Redigerad: 19 apr 11:00

Ja, utan en rimlig matematisk modell av sambandet mellan ström och spänning i dioderna så känns diffekvationssystemet inte så meningsfullt att lösa (och det var en del i uppgiften att lösa med numerisk metod). Och det gäller även ytterligare information om komponentvärden på kondensatorer, resistor och utseende på Us (signalfrekvens åtminstone).  Har man inte kunskap om komponentdimensionering för att få spänningsdubblaren att verkligen fungera som en spänningdubblare (en dimensionering som knappast ingår i en teoretisk kurs på universitetsnivå, om den inte är på mycket avancerad nivå), så riskerar man att få ett resultat som har väldigt lite med den praktiska verkligheten att göra. Till exempel, SC, vet du varför din V2-spänning blev konstant noll?

Vad jag fiskar lite efter, är att uppgiftfrågan var formulerad bara på ett övergripande sätt i TS. Fanns det i den ursprungliga uppgiftformuleringen, mer information som skulle kunna vägleda fram till en bra lösning?

Svara
Close