Nominaliseringar
Hej!
Jag håller på att skriva en textanalys och har lite problem med att identifiera nominaliseringar. För mig känns det som att man kan göra mängder av substantiv till verb och mängder av verb till substantiv och jag har därav svårt att veta exakt vad som är ett substantiv och vad som är en nominalisering.
Finns det något sätt att tydligt skilja nominaliseringar från vanliga substantiv?
Det enkla svaret är att nej det finns det inte eftersom det är svårt att veta. Som du säger finns nästan alltid ett substantiv som hör ihop med ett verb och ett adjektiv ex. Spel(substantiv), spela(verb), spelad(adjektiv(/perfektparticip)). Det innebär ju dock inte att Spel är en nominalisering.
För att egentligen veta om något formellt är en nominalisering så måste man ju veta vilket av verbet, adjektivet eller substantivet som kom in i språket först eller vilket av orden som låg till grund för den som skrev texten och om denne senare ändrat om det. Det måste man då nästan definiera för sig själv i sin analys vad man kategoriserar som nominaliseringar det är inte självklart.
Här är några exempel på vad man ofta brukar omtala som nominaliseringar där man kan titta efter vissa ändelser
Det man kan hålla utkik efter är substantiverade adjektiv som förekommer med en artikel:
gammal --> De gamla
ung --> De unga
snäll --> De snälla
Ord på -ning, -ing, -tion, -ande, -meng, -ling, -n,
löpa --> löpning , skaka -> skakning
spela --> spelning
emancipera --> emancipation, operera --> operation
äta --> ätande
engagera --> engagemang
baka -->bakning
avslöja --> avslöjande , snacka -->snackande, mumla --> mumlande
älska --> älskling
tala -->talan
Ord som slutar på -het
fri --> frihet
äkta --> äkthet , hemlig -->hemlighet
farlig --> farlighet
Ord som slutar på -are
brotta --> brottare
simma --> simmare
Man kan även räkna verbfraser som nominaliseringar
lägga schema --> schemaläggning
Dessa ändelser är bra att hålla utkik efter. Sen finns det fall där jag själv också undrar om man kalla det för nominalisering eller om man tycker att de båda ordklasserna har existerat parallellt och inte förändrat ordklass. ex.
jaga - jakt
svälla- svulst
rodna - rodnad
tänka -tanke
Det beror nog på exakt vad du vill undersöka hur du ska begränsa dig...
Jonto skrev:Det enkla svaret är att nej det finns det inte eftersom det är svårt att veta. Som du säger finns nästan alltid ett substantiv som hör ihop med ett verb och ett adjektiv ex. Spel(substantiv), spela(verb), spelad(adjektiv(/perfektparticip)). Det innebär ju dock inte att Spel är en nominalisering.
För att egentligen veta om något formellt är en nominalisering så måste man ju veta vilket av verbet, adjektivet eller substantivet som kom in i språket först eller vilket av orden som låg till grund för den som skrev texten och om denne senare ändrat om det. Det måste man då nästan definiera för sig själv i sin analys vad man kategoriserar som nominaliseringar det är inte självklart.
Här är några exempel på vad man ofta brukar omtala som nominaliseringar där man kan titta efter vissa ändelser
Det man kan hålla utkik efter är substantiverade adjektiv som förekommer med en artikel:
gammal --> De gamla
ung --> De unga
snäll --> De snälla
Ord på -ning, -ing, -tion, -ande, -meng, -ling, -n,
löpa --> löpning , skaka -> skakning
spela --> spelning
emancipera --> emancipation, operera --> operation
äta --> ätande
engagera --> engagemang
baka -->bakning
avslöja --> avslöjande , snacka -->snackande, mumla --> mumlande
älska --> älskling
tala -->talan
Ord som slutar på -het
fri --> frihet
äkta --> äkthet , hemlig -->hemlighet
farlig --> farlighet
Ord som slutar på -are
brotta --> brottare
simma --> simmare
Man kan även räkna verbfraser som nominaliseringar
lägga schema --> schemaläggning
Dessa ändelser är bra att hålla utkik efter. Sen finns det fall där jag själv också undrar om man kalla det för nominalisering eller om man tycker att de båda ordklasserna har existerat parallellt och inte förändrat ordklass. ex.
jaga - jakt
svälla- svulst
rodna - rodnad
tänka -tanke
Det beror nog på exakt vad du vill undersöka hur du ska begränsa dig...
Tack för svaret! Tror att jag förstår det bättre nu.
Härligt! Själv blev jag nog bara mer förvirrad över begreppet än jag var innan när jag skulle skriva svaret. ;)
Nominalisering – handlar inte det om den s k substantivsjukan?
Den bryter ur om man envisas med att uttrycka sig med nominalfraser i situationer där man lika gärna kunde ha använt verbfraser. Det är ett särdrag för gammaldags högtravande kanslispråk och förknippas därför med stelt byråkratspråk.
Här är ett praktexempel från Svenska akademien, skrivet så sent som för ca 10 år sedan.
Det handlar om när SAOB kan tänkas bli färdig :
"Efter det redaktionella arbetets datorisering 1993
och ett beslut om minskning av utförligheten med bibehållen kvalitet,
räknar man nu med ett fullbordande år 2017."
Med verb (exempelvis):
Efter att det redaktionella arbetet hade datoriserats ,,,
... räknar man nu med att ordboken ska bli färdig år 2017
Hittade just en notis om detta fenomen:
Substantivering lägger dimridåer över språket
Det är en annons för ett avsnitt av programmet Språket i SR P1 för några år sedan.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/514428?programid=41
Henrik Rosenkvist kommenterar fenomenet ca 14 minuter in i programmet
Arktos skrev:Nominalisering – handlar inte det om den s k substantivsjukan?
Den bryter ur om man envisas med att uttrycka sig med nominalfraser i situationer där man lika gärna kunde ha använt verbfraser. Det är ett särdrag för gammaldags högtravande kanslispråk och förknippas därför med stelt byråkratspråk.
Här är ett praktexempel från Svenska akademien, skrivet så sent som för ca 10 år sedan.
Det handlar om när SAOB kan tänkas bli färdig :"Efter det redaktionella arbetets datorisering 1993
och ett beslut om minskning av utförligheten med bibehållen kvalitet,
räknar man nu med ett fullbordande år 2017."Med verb (exempelvis):
Efter att det redaktionella arbetet hade datoriserats ,,,
... räknar man nu med att ordboken ska bli färdig år 2017
Hittade just en notis om detta fenomen:
Substantivering lägger dimridåer över språket
Det är en annons för ett avsnitt av programmet Språket i SR P1 för några år sedan.
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/514428?programid=41
Henrik Rosenkvist kommenterar fenomenet ca 14 minuter in i programmet
Nominaliseringar kan som jag se det syfta på två saker (som hänger ihop såklart)
1) Ordbildning av enstaka ord som görs om från ett verb eller adjektiv till ett substantiv.
2) En generell stil på språket där man uttrycker sig i nominalfraser snarare än med enklare formuleringar som ger ett mer stramt språk (som du beskrev ovan)
Vad som är relevant här beror lite på vad som är syftet med textanalysen och vad det är för text.
