8 svar
677 visningar
Xrayer är nöjd med hjälpen
Xrayer 3 – Fd. Medlem
Postad: 30 apr 2019 11:40 Redigerad: 30 apr 2019 11:47

Omvandla rekursiv formel till slutenformel

Jag har ett problem. Talföljdden:

(2, 7, 15, 26, 40...)

kan beskrivas medhjälp av en rekursiv formel:

a_1 = 2

a_n = a_n-1 + (3n -1).

Men jag vill kunna beskriva denna talföljd med en slutenformel. 

Jag använde mig av geogebra och matade in talföljdens värden i ett kalkylark. Geogebra räknade sedan ut en funktion:

a_n = 1.5n^2 + 0.5n

Då undrar jag, hur kan man komma fram till detta utan digitala verktyg?

Smaragdalena Online 78424 – Lärare
Postad: 30 apr 2019 13:05

Välkommen till Pluggakuten!

Om man vet (eller gissar!) att det skall bli en andragradsfunktion, kan man sätta in tre värden och få fram ett ekvationssystem som man kan lösa.

tomast80 4212
Postad: 30 apr 2019 13:17

Kan vara för avancerat för gymnasiematten, men det finns något som kallas Z-transform som är användbart för dylika uppgifter. Den intresserade kan läsa mer här:

https://ask.fxplus.ac.uk/tools/HELM/pages/workbooks_1_50_jan2008/Workbook21/21_3_z_trnsfm_n_difrnce_eqn.pdf

Laguna Online 28591
Postad: 30 apr 2019 13:45

När skillnaden mellan an och an-1 är ett polynom i n av grad k så är den slutna formeln ett polynom av grad k+1. Så då vet man att man ska ansätta ett andragradspolynom i det här fallet.

Det är lite som integraler. 3n ger 1,5n2, men termerna av lägst grad fungerar inte med den regeln.

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 30 apr 2019 15:41

Välkommen till Pluggakuten!

Differensen av talföljdens element är 

5, 8, 11, 14, 17, ...

Differensen av denna talföljds element är

3, 3, 3, 3, ...

Xrayer 3 – Fd. Medlem
Postad: 30 apr 2019 16:03

Tack för svaren! blev lite klokare

Xrayer 3 – Fd. Medlem
Postad: 30 apr 2019 17:15

Jag testade ekvations system metoden, fungerade utmärkt. Jag använde matriser, går lite snabbare då.

 

Laguna Online 28591
Postad: 30 apr 2019 18:42

Man kan slippa ekvationssystem genom att plocka fram en grad i taget:

n2-termen är 1,5n2, som sagts förut. Nu subtraherar vi 1,5n2 från värdena:

2     7    15   ...

1,5  6   13,5

0,5  1    1,5

Man ser direkt att detta är 0,5n. Det hade kunnat finnas en konstant också.

Albiki 5096 – Fd. Medlem
Postad: 30 apr 2019 21:31 Redigerad: 30 apr 2019 21:31
Albiki skrev:

Välkommen till Pluggakuten!

Differensen av talföljdens element är 

5, 8, 11, 14, 17, ...

Differensen av denna talföljds element är

3, 3, 3, 3, ...

  • Differensen av talföljdens element är dn=an-an-1d_n = a_n-a_{n-1} där n1n\geq 1.
  • Differensen av differensens element är dn+1-dn=3d_{n+1}-d_{n} = 3 för alla n1.n\geq 1.

Detta betyder att

    dn+1=3+dn=3+3+dn-1=3+3++3+d1=3n+d1d_{n+1} = 3+d_{n} = 3+3+d_{n-1} = 3+3+\cdots+3+d_{1} = 3n+d_{1}

och med d1=a1-a0=2-0=2d_1 = a_1-a_0 = 2-0 = 2 blir

    dn=3(n-1)+2=3n-1 ,  n1.d_{n} = 3(n-1)+2=3n-1 \ , \quad n\geq 1.

Det ger

    an=an-1+3n-1=(an-2+3(n-1)-1)+3n-1=an-2+3{n+(n-1)}-2==a1+3{n+(n-1)++2}-(n-1)a_n=a_{n-1}+3n-1 = (a_{n-2}+3(n-1)-1)+3n-1 = a_{n-2}+3\{n+(n-1)\}-2=\ldots=a_{1}+3\{n+(n-1)+\cdots+2\}-(n-1)

och med a1=2a_1 = 2 och 2+3++n=0.5n(n+1)-12+3+\cdots+n = 0.5n(n+1)-1

blir 

    an=2+3·(0.5n(n+1)-1)-(n-1)a_{n}=2+3\cdot (0.5n(n+1)-1)-(n-1)

som kan förenklas till 

    an=n(3n+1)/2 ,  n1.a_n=n(3n+1)/2\ , \quad n\geq 1.

Kontroll: Enligt formeln är a1=1·4/2=2a_1 = 1\cdot4/2 = 2 och a2=2·7/2=7a_2 = 2\cdot 7/2 = 7 och a3=3·10/2=15a_3=3\cdot 10/2 = 15

Svara Avbryt
Close