Ordet trilska
"kvinnan förväntas att klä sig anständigt och undvika ett beteende som kan dra uppmärksamhet från trilska män"
Hittade denna mening i en bok det jag tror han menar är att kvinnan ska klä sig hederligt för att avhålla sig från ett uppförnde som kan väcka envisa mäns intresse.
Jag vet inte riktig om jag tolkat meningen från boken rätt men det handlar om varför muslimska kvinnor bär slöja
De senaste femtio åren har ordet trilska betytt något annat, men du har nog rätt i din tolkning.
Även "dra uppmärksamhet från" betyder nåt annat, det är att ta bort uppmärksamheten. "Dra till sig uppmärksamhet" säger man nu.
Laguna skrev:De senaste femtio åren har ordet trilska betytt något annat, men du har nog rätt i din tolkning.
Även "dra uppmärksamhet från" betyder nåt annat, det är att ta bort uppmärksamheten. "Dra till sig uppmärksamhet" säger man nu.
så låter detta bättre?
kvinnan ska klä sig hederligt för att avhålla sig från ett uppförnde som kan dra till sig uppmärksamhet vfrån envisa män
Trilsk tycks ha haft samma betydelse sedan 1600-talet om man får tro Svenska akademins ordbok.
Publicerad 2007
Lämna synpunkter
TRILSK tril4sk, adj. -are. adv. -T l. TRILSKEN tril3sken2, -knare. n. o. adv. -ET; förr äv. TRELSK.
Ordformer
Etymologi
om person (l. djur): som framhärdar l. envisas med visst handlingssätt l. beteende l. förhållningssätt o. dyl. o. ogärna tar hänsyn till l. rättar sig efter ngn annans vilja l. åsikt, motspänstig, egensinnig, ohörsam, trotsig; äv. dels i överförd anv., om sinnelag l. handling l. åsikt l. yttrande o. d., dels oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr TREDSK. Mongt Barn är trelskt och geenwördigt, så at hwad som thy faller i Sinnet, wil thet hafwa. Schroderus Modersch. 127(1642). Sedan blef det kappridning på åsna; men som åsnan är ett trilsket djur, ansågs (osv.). Lundgren MålAnt. 1: 88 (1873). Pojken var i sitt trilska lynne den dagen. Lagerlöf Holg. 1: 73 (1906). De arma stackare, som ännu höllo ut, gjorde det mer av trilsken hederskänsla .. än av någon slags övertygelse. Didring Malm 2: 168(1915). Han hade lika god hand med trilskna djur som med trilskna motorer. Nyblom Flickan 273 (1949). Befälhavaren i Moskva vill tvinga de trilskna baltiska folken till reträtt. Expressen 12 ⁄ 1 1991, s. 2. Medlarna .. fortsatte .. att försöka föra parterna närmare varandra, trots trilska besked från såväl serber som kosovoalbaner. DN 18 ⁄ 2 1999, s. A8. särsk. (†) som vägrar l. underlåter att lyda l. efterkomma l. godtaga av (världslig l. kyrklig) myndighet utfärdat påbud l. dekret o. d.; jfr TREDSK a. Nils i Öyemåla och Nils i Bastholt ghå aldrig till kyrckio, ith(em) trelske och onda. ÄARäfst 51 (1596). Om någen aff then andelige Orden wordo sigh här emot (dekretet) förhollandes antingen treelsk, eller ther emot knorrande. Schroderus Os. 2: 317 (1635). VDAkt. 1675, nr 257.
Avledn.: TRILSKHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara trilsk, trilska (se trilska, sbst.). När man alt medh Barnen öfwerseer .. ther af födes tå intet annat än Mootwilligheet och Treelskheet. Schroderus Modersch. 118 (1642). Sjelf red jag en brun häst .. visserligen icke utan böjelse för trilskhet, men i det hela ändock ett temligen respektabelt kreatur. Lundgren MålAnt. 2: 159 (1874). Om du förstör det för mig, bara på rena trilskheten, då vet jag inte vad jag gör dig! Gustaf-Janson SommVind 203 (1970). Detta tankeutbyte föregår under full respekt för ägarnas rättigheter och inte av trilskhet och självhävdelse utan för det gemensamma målets bästa. DN 11 ⁄ 12 1998, s. B2. särsk. (†) till slutet; jfr trilska, sbst. slutet. G1R 4: 84 (1527). Att ingen .. af treelskheet måå sigh undandraga, bemelta offerskeppa att ehrläggia. VDAkt. 1680, nr 179.
LennartL skrev:Trilsk tycks ha haft samma betydelse sedan 1600-talet om man får tro Svenska akademins ordbok.
Publicerad 2007
Lämna synpunkter
TRILSK tril4sk, adj. -are. adv. -T l. TRILSKEN tril3sken2, -knare. n. o. adv. -ET; förr äv. TRELSK.
Ordformer
Etymologi
om person (l. djur): som framhärdar l. envisas med visst handlingssätt l. beteende l. förhållningssätt o. dyl. o. ogärna tar hänsyn till l. rättar sig efter ngn annans vilja l. åsikt, motspänstig, egensinnig, ohörsam, trotsig; äv. dels i överförd anv., om sinnelag l. handling l. åsikt l. yttrande o. d., dels oeg. l. mer l. mindre bildl.; jfr TREDSK. Mongt Barn är trelskt och geenwördigt, så at hwad som thy faller i Sinnet, wil thet hafwa. Schroderus Modersch. 127(1642). Sedan blef det kappridning på åsna; men som åsnan är ett trilsket djur, ansågs (osv.). Lundgren MålAnt. 1: 88 (1873). Pojken var i sitt trilska lynne den dagen. Lagerlöf Holg. 1: 73 (1906). De arma stackare, som ännu höllo ut, gjorde det mer av trilsken hederskänsla .. än av någon slags övertygelse. Didring Malm 2: 168(1915). Han hade lika god hand med trilskna djur som med trilskna motorer. Nyblom Flickan 273 (1949). Befälhavaren i Moskva vill tvinga de trilskna baltiska folken till reträtt. Expressen 12 ⁄ 1 1991, s. 2. Medlarna .. fortsatte .. att försöka föra parterna närmare varandra, trots trilska besked från såväl serber som kosovoalbaner. DN 18 ⁄ 2 1999, s. A8. särsk. (†) som vägrar l. underlåter att lyda l. efterkomma l. godtaga av (världslig l. kyrklig) myndighet utfärdat påbud l. dekret o. d.; jfr TREDSK a. Nils i Öyemåla och Nils i Bastholt ghå aldrig till kyrckio, ith(em) trelske och onda. ÄARäfst 51 (1596). Om någen aff then andelige Orden wordo sigh här emot (dekretet) förhollandes antingen treelsk, eller ther emot knorrande. Schroderus Os. 2: 317 (1635). VDAkt. 1675, nr 257.
Avledn.: TRILSKHET, r. l. f. egenskapen l. förhållandet att vara trilsk, trilska (se trilska, sbst.). När man alt medh Barnen öfwerseer .. ther af födes tå intet annat än Mootwilligheet och Treelskheet. Schroderus Modersch. 118 (1642). Sjelf red jag en brun häst .. visserligen icke utan böjelse för trilskhet, men i det hela ändock ett temligen respektabelt kreatur. Lundgren MålAnt. 2: 159 (1874). Om du förstör det för mig, bara på rena trilskheten, då vet jag inte vad jag gör dig! Gustaf-Janson SommVind 203 (1970). Detta tankeutbyte föregår under full respekt för ägarnas rättigheter och inte av trilskhet och självhävdelse utan för det gemensamma målets bästa. DN 11 ⁄ 12 1998, s. B2. särsk. (†) till slutet; jfr trilska, sbst. slutet. G1R 4: 84 (1527). Att ingen .. af treelskheet måå sigh undandraga, bemelta offerskeppa att ehrläggia. VDAkt. 1680, nr 179.
Jag syftar på vad ordet kan ha för betydelse inom religion vetenskap när man syftar på män
