2 svar
77 visningar
KriAno är nöjd med hjälpen!
KriAno 97
Postad: 24 apr 2019

Samhällsekonomiska förändringar och privatekonomi

Hur kan man förklara hur samhällsekonomiska förändringar påverkar privatekonomin. Vilka förändringar kan påverka och hur påverkar förändringarna?

Jag tänker att det kan vara så här:

Om skatterna höjs får offentliga sektorn in mer pengar vilket kan leda till ökad välfärd, men hushållen får mindre pengar till konsumtion, kan senare leda till att vissa företag går sämre och så småningom kanske får avskeda folk. Fler arbetslösa ger mindre skatteintäkter till offentliga sektorn. Om skatterna sänks blir sker det motsatta.Likaså om utlåningsräntorna höjs får hushåll med stora lån ökade utgifter. Mindre pengar till konsumtion o.s.v. Omvänt gäller om räntorna sänks.

Om det blir svårare att få bidrag, som t.ex. sjukpenning, bostadsbidrag får hushåll sämre ekonomi och konsumerar mindre. Det får senare negativa följder för företag, och kanske senare ökad arbetslöshet  och mindre skatteintäkter.

Offentliga sektorn kan påverka hushållens ekonomi om den investerar i byggen av t.ex. vägar, sjukhus m.m. Det innebär fler jobbtillfällen och därmed kan den privata ekonomin bli bättre.

Är det rätt tänkt? Eller finns det annat?

MVH KriAno

Jonto Online 1542 – Gy-lärare (Ty)
Postad: 24 apr 2019 Redigerad: 24 apr 2019

Jag tycker du har tänkt rätt, även om det såklart är lite tillspetsat men man måste generalisera lite för att kunna ge ett svar på frågan. Det är ju detta som är det ekonomiska kretsloppet.

Du pratar mycket om skatter och bidrag, det är en aspekt av samhällsekonomiska förändringar som har att göra med politiska beslut det vill säga det som kallas finanspolitik.

Vi har dock också penningpolitiken som styrs av riksbanken där man exempelvis höjer och sänker reproräntan. Du är inne lite på konsekvenserna av detta. Men du pratar väldigt mycket om konsumtion, det är en del av privatekonomin. Privatekonomin rör dock också investeringar som ligger utanför vad vi normalt betraktar som konsumtion såsom exempelvis köp av en bostad, en bil eller en sommarstuga som är dyrare men som många hushåll efterfrågar. Hur påverkas möjligheterna att göra sådana investeringar av ränteläget?

Jag vet inte exakt vad som ryms inom "samhällsekonomiska förändringar" men man skulle också kunna prata om plötsliga finansiella kriser såsom exempelvis  Finanskrisen

som var 2007-2008 där många banker kraschade som påverkade många hushålls privatekonomi i längden.

 

Du kan också väva in samhällsekonomiska tillstånd såsom ökad inflation och deflation. Det hänger såklart delvis ihop med ränteläget då räntejusteringar oftast är ett svar på inflation och deflation men ändå inte helt.

KriAno 97
Postad: 26 apr 2019
Jonto skrev:

Jag tycker du har tänkt rätt, även om det såklart är lite tillspetsat men man måste generalisera lite för att kunna ge ett svar på frågan. Det är ju detta som är det ekonomiska kretsloppet.

Du pratar mycket om skatter och bidrag, det är en aspekt av samhällsekonomiska förändringar som har att göra med politiska beslut det vill säga det som kallas finanspolitik.

Vi har dock också penningpolitiken som styrs av riksbanken där man exempelvis höjer och sänker reproräntan. Du är inne lite på konsekvenserna av detta. Men du pratar väldigt mycket om konsumtion, det är en del av privatekonomin. Privatekonomin rör dock också investeringar som ligger utanför vad vi normalt betraktar som konsumtion såsom exempelvis köp av en bostad, en bil eller en sommarstuga som är dyrare men som många hushåll efterfrågar. Hur påverkas möjligheterna att göra sådana investeringar av ränteläget?

Jag vet inte exakt vad som ryms inom "samhällsekonomiska förändringar" men man skulle också kunna prata om plötsliga finansiella kriser såsom exempelvis  Finanskrisen

som var 2007-2008 där många banker kraschade som påverkade många hushålls privatekonomi i längden.

 

Du kan också väva in samhällsekonomiska tillstånd såsom ökad inflation och deflation. Det hänger såklart delvis ihop med ränteläget då räntejusteringar oftast är ett svar på inflation och deflation men ändå inte helt.

Tack så jättemycket, du är bäst!!

Svara Avbryt
Close